På vissa platser är den väl beprövad, medan andra ”aldrig har hört talas” om modellen.
De nya studierna från Brå har gett Rikspolisstyrelsen råg i ryggen.
– De visar att grannsamverkan har en tydlig brottsförebyggande effekt och därför vill vi vara med på banan, säger Gunnar Nord, kommissarie på Rikspolisstyrelsen.
Just nu pågår arbetet med att finslipa ramarna till en intern utbildning i grannsamverkan som vänder sig till alla 21 polismyndigheterna. Den ska förhoppningsvis ge tydligare direktiv. Fram tills nu har nämligen polisens ansvarsroll inte varit helt solklar, vilket har öppnat för en del lokala tolkningar menar Gunnar Nord.
– I den nya modellen framhåller vi att polisens delaktighet är central, men att den inte ska vara avgörande för att grannsamverkan ska fungera, säger han.
Tidigare har det varit vanligt att kvaliteten i verksamheten vilat på enskilda polisers engagemang, vilket gjort projekten onödigt sårbara. Om den drivande polisen till exempel har fått andra arbetsuppgifter, blivit sjuk eller ägnat sin tid åt att utreda ett brott har grannsamverkan i området tenderat att dö ut. Därför ska engagemanget i första hand istället ligga på de boende själva och fastig-hetsägarna, som ju har en tydlig fördel av grannsamverkan, påpekar Gunnar Nord.
– Initiativet måste komma utifrån. Men sedan bör polisen ha tillräckliga kunskaper för att kunna möta efterfrågan på ett grannsamverkansprojekt, säger han.
Han tillägger att polisens huvudsakliga uppgift bör vara att ta vara på intresset som finns och inleda själva processen med att kalla till ett första möte. Polisen ska också hjälpa till att dra upp riktlinjerna för det fortsatta arbetet och förse de medverkande med brottsförebyggande information.
När grannsamverkan väl är igång går polisen, tillsammans med kommunerna, över till att inta en mer stödjande roll.
– I grunden är grannsamverkan ett informationsnätverk som kan ägas av vilken seriös aktör som helst, konstaterar Gunnar Nord.
Fotnot: Planen är att den interna utbildningen i grannsamverkan ska finnas tillgänglig via polisens intranät, Intrapolis, från våren 2010.
FAKTA/ Så funkar det
Grannsamverkan bygger på att de boende i ett bostadsområde samarbetar och skapar ett nätverk för att motverka brott. Genom nätverket kan de hjälpas åt att hålla uppsikt över varandras bostäder och när-området. Arbetet sker i samverkan med polisen.
Metoden utvecklades i USA under 1960- och 1970-talet och har blivit en av världens mest använda metoder mot brott i bostads-områden. I Stor-britannien beräknas drygt en fjärde-del av befolkningen bo i områden med grannsamverkan och i USA är mot-svarande siffra 40 procent.
Läs mer om grannsamverkan på: www.bra.se/go/384
Läs mer: Goda grannar - Polisen i grannsamverkan