Nyligen doktorerade han med avhandlingen "En oförvitlig polis?"
Avhandlingen behandlar attityder till oegentligt beteende hos yrkesverksamma poliser och polisstudenter under perioden 1999-2005.
Börje Ekenvall har med intervjuer och enkäter frågat närmare 3.000 poliser från hela landet och 800 polisstudenter vid Polishögskolan i Solna hur de ser på oegentliga beteenden hos kolleger.
Rangordna toleransnivå
I studien har Ekenvall valt ut och tittat närmare på ett antal oegentliga beteenden som de intervjuade fått rangordna sin toleransnivå till. Frågeställningar som undersöks är till exempel muta vid fortkörning, tillgrepp på brottsplats, övervåld i samband med ingripande, innehav av viss bisyssla och inställningen till om man ska anmäla en rattfull kollega.
Tydligt mönster
Svaren tyder på en stor homogenitet bland berörda grupper. Störst är avståndstagandet till stöld medan inställningen till övervåld är mer återhållsam.
Ett tydligt mönster framträder hos alla undersökta grupper, främst hos de yrkesverksamma och hos polisstudenterna som är klara med Polishögskolan. De har fullt klart för sig att det är fråga om överträdelser och de ser själva på dem med stort allvar, men de tror i allmänhet inte att kollegerna ser lika allvarligt på dem.
Detta kan tolkas som att den verkliga toleransnivån är den som de intervjuade tillskriver sina arbetskamrater. De som svarat är inte heller alltid angelägna om att rapportera saken, om det inte gäller något mycket allvarligt.
Kårandan
Börje Ekenvall har studerat den så kallade tystnadskoden närmare. Begreppet syftar på den typ av sammanhållning och kåranda som anses råda inom en poliskår och som kan ta sig uttryck i att en polis är obenägen att röja eller misskreditera en kollega som begått någon form av oegentlig handling. De som svarat har också fått redovisa vilka hinder de ser för att rapportera saken.
Resultaten pekar på en ganska utpräglad tystnadskod hos svenska poliser, men den är mindre i de allvarligaste fallen. Tystnadskoden saknas hos nyantagna polisstudenter men blir märkbar även hos dem när de har avslutat polisutbildningen.
Börje Ekenvall anser att det finns mycket intressant i avhand-lingen för polisen att fördjupa sig i och dra slutsatser av.
– Både polisen och Polishögskolan borde kunna dra nytta av avhandlingen i sitt arbete att utveckla verksamheten och bygga ett förtroende för Polisen, säger han.
Vad händer nu, planerar du för uppföljande studier?
– Jag har arbetat med den här studien sedan 1999 och det har varit oerhört intressant men det känns nu bra att kunna presentera de här resultaten. Jag ser dem som en grundplatta till fortsatt forskning och fördjupade studier. Själv skulle jag tycka att det vore intressant att exempelvis undersöka hur allmänheten ser på motsvarande oegentliga beteenden och om deras inställning.
Attityder i framtiden
Han tycker också att det vore intressant att se om det sker några förändringar i inställning till oegentliga beteenden hos poliser och polisstudenter i framtiden, och i vilken mån attityderna på ett bättre sätt ska kunna påverkas.