Enligt Rikspolisstyrelsens, RPS, prognos får polisen nästa år ett underskott på 780 miljoner kronor. Hur kommer det sig?
– Det finns tre huvudsakliga skäl: vi får mindre pengar än vad regeringen tidigare aviserat, vi får inte full kompensation för pris- och löneökningarna och vi har själva inte haft förmågan att pressa utgifterna så mycket som vi borde.
Hur klarar vi underskottet?
– Alla länspolismästare har fått redovisa åtgärdsplaner. Listorna över åtgärder är långa: minskat övertidsuttag, att man inte återbesätter vissa tjänster, utökad samverkan mellan polismyndigheter, samverkan med kommuner vad gäller lokaler och så vidare.
Regeringen har sagt att polisen ska få en utökad anslagskredit 2009 – vad innebär det?
– Anslagskrediten innebär att vi engångsvis kan göra av med mer pengar än den totala ramen. Normalt är krediten 3 procent av tilldelade medel, men Justitiedepartementet har aviserat att den höjs till 4,5 procent nästa år, vilket motsvarar prognosen på 780 miljoner i underskott!
Då kan väl de pengarna täcka underskottet?
– Så enkelt är det inte. Anslagskrediten är ett lån som vi tar med oss till kommande år och som ska betalas tillbaka. Och justitieministern har sagt att polisens verksamhet ska genomlysas för att se till att varje krona används på rätt sätt. Först därefter kan vi få eventuella tillskott. Därför måste vi omedelbart genomföra besparingar och rationaliseringar som dels ger snabba resultat, dels är långsiktiga.
Påverkas målet om 20.000 poliser år 2010?
– Nej, det ligger fast. Vi ska anställa alla aspiranter som kommer ut.
Kommer civilanställda att sägas upp?
– Rikspolischefen är tydlig med att inga civilanställda ska sägas upp på grund av medelsbrist. Däremot kan vi inte utesluta uppsägningar på grund av arbetsbrist, ifall vi vidtar rationaliseringar.
Precis som vid tidigare besparingar kan alltså civilanställda komma i kläm?
– Ja, men vi har inte samma utgångsläge idag. Dels är det inte lika lätt att ersätta civilanställda med poliser eftersom vi har krav på fler synliga poliser. Dels har allt fler civilanställda gått från stödverksamheten till att bli en aktiv del av kärnverksamheten: utredare, analytiker, tekniker med flera.
Finns det ytterligare orosmoln?
– Ja. Vi har inte fått extra medel för vare sig satsningen mot den grova organiserade brottsligheten eller Sveriges EU-ordförandeskap. Vi ska dokumentera alla kostnader inom dessa områden och föra en fortsatt dialog med regeringskansliet.
Gäller besparingarna även RPS?
– Självklart. RPS har samma tuffa krav på sig som alla andra polismyndigheter.
Hur ska ni följa upp åtgärderna?
– Vi tänker bli vassare än någonsin. Utifrån åtgärdsplanerna kommer länspolismästarna att få olika åtaganden och vi kommer oftare än tidigare att följa upp myndigheternas resultat, nu blir det varje månad framöver.
– Fördelningen av medlen presenterades i början av december och kommer att omprövas minst två gånger under 2009. Alla har ett gemensamt ansvar för att vi får nästa år att gå runt.
FAKTA:
Jan Andersson
Aktuell: ekonomidirektör på Rikspolisstyrelsen sedan den 1 september i år.
Antal år inom polisen: 28, varav de fem första som polis. Därefter har han arbetat med polisens interna ekonomi på polismyndigheterna i Skåne, Stockholm och på RPS.