– SIS är ett mycket bra redskap för polisen och det är tråkigt att det inte används mer, säger kommissarie Jonas Hemmar, som arbetar på Rikspolisstyrelsens förvaltningssektion med de internationella datasystemen.
SIS står för Schengen Information System. Det är en gemensam databas för Schengens medlemsländer. Den uppdateras ständigt med aktuella uppgifter om efterlysta personer, bilar och stulna pass.
Intern kontroll viktig
Eftersom gränskontrollerna mellan Schengenländerna tas bort blir den interna kontrollen viktigare och då är SIS det kanske viktigaste verktyget för polisen.
Tanken är att varje gång polisen stoppar en person, till exempel i en trafikkontroll, ska det göras en rutinslagning i SIS men det görs sällan, trots utbildning i SIS och trots att Sverige varit med i Schengen sedan 2001. Varför?
– Det finns en vanföreställning att SIS bara är till för gränskontrollen och att det bara är utländska personer i systemet, säger Jonas Hemmar.
– Det finns svenskar i SIS som är efterlysta i ett annat land. Det kan vara folk som ska gripas och som inte finns med i EPU, den svenska polisens efterlysningssystem.
Större trafikpatruller och inre gränskontrollgrupper som har den mobila dataterminalen Mobasa kan själva göra slagningar i SIS. Utryckningspoliser måste anropa länskommunikationscentralerna, LKC, och be om det. Enligt Jonas Hemmar har det visat sig att LKC-operatörer inte rutinmässigt slår i SIS. Han tror att det beror på den höga arbetsbelastningen och på att LKC-operatörerna har så många olika system att slå i.
– Det är ett stort problem inom svensk polis att vi inte kan nå alla systemen med en enda slagning, säger han.
I de svenska systemen söker man på personnummer, men i SIS på namn och födelsedatum. Skillnaden försvårar arbetet med att kunna nå SIS från de svenska systemen. Enligt Jonas Hemmar går det att lösa, men det kostar mycket pengar. Poliser i andra länder är duktigare på att slå i SIS, vilket enligt Jonas Hemmar beror på att de kommer in i både sina nationella system och SIS vid en och samma slagning.
Begränsat antal anslutningar
En ny version av SIS – SIS II – är på gång och beräknas vara klar i början av 2010.
– Vi trodde länge att SIS II skulle vara klart hösten 2009. Som det ser ut nu blir det svårt att lyckas med det. Det hade varit en fjäder i hatten för Sverige att få slutföra SIS II under det svenska ordförandeskapet, säger Jonas Hemmar.
Det finns flera orsaker till att ett nytt SIS-system behövs. Systemet är gammalt, det har varit igång sedan 1995 och är svårt att utveckla. Dessutom finns en begränsning för hur många länder som kan anslutas.
Många fler kategorier
SIS II kommer att innehålla fler kategorier. Man kommer bland annat kunna lägga in information om båtar, båtmotorer, kontokort, industriell utrustning, containrar och flygfartyg. Dessutom kan man bifoga biometrisk information i form av bilder och fingeravtryck.
I väntan på SIS II används sedan förra året en lösning som kallas SISone4all som tagits fram av Portugal för att nio av de tio senaste medlemsländerna skulle få plats i systemet. Cypern valde att vänta på SIS II. Inom svensk polis försöker man göra det så attraktivt som möjligt att slå i SIS. Via SIS II kommer man till exempel att kunna nå Interpols system med efterlysta fordon och dokument. SIS II kommer, liksom SIS, att göra slagningar mot EPU.
Man kommer också att nå det nya viseringssystemet VIS via SIS II. Det är ett europeiskt datasystem som ska ersätta Migrationsverkets system Wilma, vilket består av alla viseringar som utfärdas i Sverige eller av svenska konsulat och ambassader utomlands.
I juni nästa år ska man börja lägga in information i VIS. Två år senare beräknas det finnas viseringar från alla europeiska länder i systemet och då kan man söka efter dessa med hjälp av fingeravtryck.
FAKTA: Ny rättslig grund
När SIS II införs försvinner Schengenkonventionen och ersätts av en ny rättslig grund: SIS II rådsförordning och rådsbeslut.
Här är Schengens medlemsländer
Schengen är EU:s samarbetsorgan för att EU-medborgarna ska kunna resa fritt inom unionen utan gränskontroll. Sverige blev medlem år 2001.
Av EU:s 27 länder deltar för närvarande följande länder fullt ut i Schengensamarbetet:
Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. Aven Island och Norge ingår genom ett särskilt avtal i Schengenområdet trots att de inte är EU-länder.
Schweiz har gått med i SIS och beräknas inom kort att ansluta sig till Schengen med ett liknande avtal.
Mot länder som Irland, Storbritannien, Cypern, Rumänien och Bulgarien gäller fortfarande gränskontroll trots att de är EU-länder.