Nästan aldrig berättas vardagshistorierna om allt gott arbete som utförs. Det är synd, för det finns fantastiskt mycket bra polisarbete att bygga vidare på och att utveckla. Det är också ledstjärnan i Justitiedepartementets arbete med polisfrågor.
För att stärka polisens förmåga har regeringen sedan år 2000 gjort kraftiga satsningar på polisen. Hittills under 2000-talet har anslagen höjts med 2,3 miljarder kronor. För åren 2006–2007 höjs anslagen med ytterligare cirka 1,1 miljarder kronor.
Jag vet att dessa satsningar ännu inte fått genomslag i alla delar av organisationen. Till viss del beror det på att nya pengar behövts för att sanera gamla skulder. Samtidigt får jag fler och fler vittnesmål om att det ute i organisationen nu märks att det är bättre ekonomiska tider.
Med dessa kraftfulla anslagshöjningar har det blivit möjligt att öka antalet poliser för femte året i rad. Enligt Rikspolisstyrelsens beräkningar efter den senaste examinationen av aspiranter uppgår nu det totala antalet poliser till cirka 17 300. Det är en ökning med cirka 1 200 poliser på bara några få år.
Utöver dessa ekonomiska satsningar jobbar regeringen med att flytta fram positionerna när det gäller att ge polisen de verktyg som behövs för att bedriva effektiv brottsbekämpning. Vid årsskiftet träder ny lagstiftning ikraft som utvidgar möjligheterna att ta DNA-prov och registrera DNA-profiler.
Arbeta dolt
Under 2006 sätts ett nationellt vittnesskyddsprogram i kraft. Andra lagändringar som bör vara i kraft under 2006 är möjligheten för polisen och andra tjänstemän i den kvalificerade brottsbekämpningen och underrättelseverksamheten att arbeta dolt under skyddsidentitet.
Regeringen kommer under vintern att lägga förslag till riksdagen om buggning och att hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning samt hemlig kameraövervakning ska få användas för att förebygga eller förhindra särskilt allvarlig brottslighet. Sammantaget får nog detta paket anses vara något av det mest offensiva som gjorts i vårt land för att modernisera brottsbekämpningen.
Med nya ekonomiska resurser och instrument för brottsbekämpning ökar kraven på polisen att redovisa betydligt förbättrade verksamhetsresultat. Det är en självklarhet. Samtidigt är det viktigt att utveckla polisens pågående arbete för att åstadkomma en effektivare verksamhet. Här finns mer att göra!
Jag är helt övertygad om att samtliga poliser vill göra ett bra jobb. Men vad betyder egentligen ”ett bra jobb”? Här ges nog många olika svar beroende på vem man frågar. För mig är det självklart att det handlar om de mål som satts upp av de förtroendevalda i Sveriges riksdag och de anvisningar som ges av regeringen.
Ny resultatmodell
Arbetet med att säkerställa att verksamheten ute i organisationen motsvarar statsmaktens förväntningar kan förbättras avsevärt.
Uppklaringen av brott måste till exempel öka. Idag är personuppklaringsprocenten för samtliga brott 16 procent och för stöld 6 procent. Det är inte hållbart. Det förebyggande arbetet, inte minst på mängdbrottssidan, måste också utvecklas och förbättras.
Ett viktigt verktyg för att följa utvecklingen är den nya resultatmodell som har utvecklats inom polisen, Polisens resultatrapporter, PRR. Denna modell, som införs successivt under 2005 för att träda i kraft från och med 1 januari 2006, blir ett centralt verktyg för att skapa bättre insyn och effektivitet i polisarbetet.
Avslutningsvis vill jag understryka det utökade ansvar som läggs på svensk polis till följd av de satsningar som görs. Jag vet att det är ett ansvar som ni alla vill ta. Jag ser fram emot att följa upp ert arbete.
Med önskan om en god jul!