Teknisk bevisning har blivit en allt viktigare del i brottsutredningar. Det avspeglas bland annat i den sedan många år ständigt växande efterfrågan på tjänster från Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL).
Inte bara arbetet vid Laboratoriet, utan också brottsplatsundersökningar och anknytande kriminalteknisk verksamhet hos polismyndigheterna får en allt större betydelse för kvaliteten i brottsutredningarna, och därmed för brottsuppklaringarna. Den här utvecklingen hänger samman bland annat med att kriminaliteten blir alltmer komplex och att de traditionella utredningsåtgärderna i många fall inte räcker till samtidigt som det görs framsteg när det gäller de kriminaltekniska metoderna.
Mot den här bakgrunden tycker jag att polismyndigheterna gör klokt i att satsa mer resurser på det kriminaltekniska området inklusive brottsplatsundersökningar, kanske på bekostnad av resurserna för det mer traditionella utredningsarbetet.
För SKL:s del handlar det om att hantera fler och fler undersökningar samtidigt som vi måste hålla oss framme och ta till vara de tekniska och kunskapsmässiga framsteg som sker såväl specifikt på det forensiska området som inom andra vetenskaper.
Viss oro
Självklart är det positivt att SKL:s tjänster är högt efterfrågade. Samtidigt inger ärendeutvecklingen en viss oro. Under oktober månad har SKL haft "all time high" när det gäller inkommande ärenden om narkotika och DNA, som är de två största ärendegrupperna. Och den här utvecklingen kommer inte att vända. Tvärt om!
På narkotikaområdet kommer regeringens mer offensiva narkotikapolitik med all sannolikhet att leda till – utöver annat – att de polisiära insatserna mot narkotikan stärks. Det i sin tur leder till att ökningen av antalet analysuppdrag hos SKL accelereras.
DNA används allt mer i brottsutredningar. Det är ett mycket bra instrument. Jag tycker därför att möjligheterna att föra DNA-register bör vidgas. Det skulle främja inte minst bekämpningen av mängdbrottsligheten.
Om inget görs för att möta utvecklingen med ständigt fler ärenden hos SKL, finns på sikt risk för flaskhalseffekter och en besvärlig prioriteringsproblematik. Men jag har en plan med ett antal handlingslinjer.
Effektivisera
För det första måste vi fortsätta att effektivisera vår laboratorieverksamhet. Det är svårt att nu uppskatta vilken potential som finns med tanke på att många åtgärder redan har genomförts under senare år. Arbetet måste dock gå vidare. Fler arbetsmoment går säkert att automatisera både på DNA-området och på narkotikaområdet.
För det andra bör de större polismyndigheterna utveckla verksamheten vid de tekniska rotlarna så att man där kan ta om hand allt fler egna undersökningar, exempelvis inom områdena spår, dokument, vapen, digitala bevis, fingeravtrycksframkallning och inte minst narkotikaanalyser. Ett arbete med den inriktningen har just påbörjats. Kvalitets- och kompetensfrågorna är här viktiga.
En tredje handlingslinje är att undersöka i vad mån det förekommer kriminaltekniska undersökningar vars resultat har begränsat bevisvärde eller som kanske rent av är onödiga. Om jag förstått saken rätt, finns nog ett visst utrymme för att "rensa i rabatten".
En fjärde handlingslinje är att tillföra ytterligare resurser.
Nordiskt samarbete
Säkert finns fler saker att göra. En viktig fråga är utvecklingen av det nordiska samarbetet på det forensiska området. Redan idag förekommer ett bra samarbete och jag ser många skäl till att samarbetet både breddas och fördjupas. Alla länder behöver kanske inte kunna göra allt, framför allt när det gäller områden med relativt få undersökningar där särskild kompetens eller utrustning krävs.
En sådant synsätt skadar inte heller när det gäller nya verksamhetsområden, såsom miljöbrott, IT-relaterade brott, användningen av digital teknik på bild och ljudområdena.