En ny version av SIS – SIS II – är på gång och beräknas vara klar i början av 2010. SIS står för Schengen Information System och är en gemensam databas för Schengens medlemsländer. Den uppdateras ständigt med aktuella uppgifter om efterlysta personer, bilar och stulna pass.
Eftersom gränskontrollerna mellan Schengenländerna tas bort blir den interna kontrollen viktigare och då är SIS det kanske viktigaste verktyget för polisen.
Inte bara utländska personer i registret
Tanken är att varje gång polisen stoppar en person, till exempel i en trafikkontroll, ska det göras en slagning i SIS men det görs sällan, trots utbildning i SIS och trots att Sverige varit med i Schengen sedan 2001. Varför?
– Det finns en vanföreställning att SIS bara är till för gränskontrollen och att det bara är utländska personer i systemet, säger Jonas Hemmar.
– Det finns svenskar i SIS som är efterlysta i ett annat land. Det kan vara folk som ska gripas och som inte finns med i EPU, den svenska polisens efterlysningssystem.
För många system att slå i
Större trafikpatruller och inre gränskontrollgrupper som har den mobila dataterminalen Mobasa kan själva göra slagningar i SIS. Utryckningspoliser måste anropa länskommunikationscentralerna, LKC, och be om det.
Enligt Jonas Hemmar har det visat sig att LKC-operatörer inte rutinmässigt slår i SIS. Han tror att det beror på den höga arbetsbelastningen och på att LKC-operatörerna har så många olika system att slå i.
- Det är ett stort problem inom svensk polis att vi inte kan nå alla systemen med en enda slagning, säger han.
Poliser i andra länder gör fler slagningar
I de svenska systemen söker man på personnummer, men i SIS på namn och födelsedatum. Skillnaden försvårar arbetet med att kunna nå SIS från de svenska systemen. Enligt Jonas Hemmar går det att lösa, men det kostar mycket pengar.
Poliser i andra länder är duktigare på att slå i SIS, vilket enligt Jonas Hemmar beror på att de kommer in i både sina nationella system och SIS vid en och samma slagning.