På senare år har polisen satsat på att anställa allt fler civila utredare varav många med akademisk utbildning.
Av polisens sammanlagt 4.500 utredare är idag ungefär 600 civilutredare.
Utvecklingen har ibland stött på motstånd. Nu har Rikspolisstyrelsen låtit Holger Radner, polismästare i Skåne, utreda utredningsverksamheten.
Han har intervjuat åklagare, rotelchefer och polisiära förundersökningsledare på flera myndigheter och konstaterar att de ger en entydigt positiv bild av de civila utredarnas insatser:
– Generellt sett gör civilutredarna ett bra jobb och de har utan tvekan tillfört polisen ny kunskap, säger han.
I rapporten framgår att de motsättningar som finns nästan undantagslöst uppkommer "mellan medarbetare som inte arbetar på samma enhet, som träffas mycket sällan och som inte har kännedom om varandras kompetens eller arbetsresultat".
I syfte att effektivisera utredningsarbetet, föreslår Holger Radner tre lagändringar som skulle ge de civila brottsutredarna utökade befogenheter. De föreslås få rätt att hålla så kallade anhållandeförhör och att slutdelge förundersökningar. Åklagare föreslås också få rätt att ge direktiv direkt till en civil utredare om att vida åtgärder i en förundersökning.
Fara för rättssäkerheten
– Idag ska åklagaren gå via en polisiär förundersökningsledare. Det är naturligtvis inte bra ur effektivitetssynpunkt, säger Holger Radner.
Polisförbundet har reserverat sig mot de föreslagna lagändringarna. Lars Bergman, andre vice ordförande och förbundets representant i utredningen, menar att rättssäkerheten kan sättas ur spel om andra än poliser får vidta åtgärder i en förundersökning eller hålla förhör.
– Vi måste klargöra rågången mellan olika yrkesgrupper. Ska man göra förändringar i lagstiftningen måste de vara bättre underbyggda och i så fall bör man se över rättegångsbalken generellt, säger han.
Föråldrat regelverk
Jusek, som organiserar många civila utredare, vill gå åt andra hållet och ge de civila utredarna fulla befogenheter att leda förundersökningar och fatta beslut om tvångsmedel.
– Regelverket är föråldrat. Det skrevs under en tid då bara poliser skötte utredningar. Om man ser till vad som är bra för verksamheten som helhet, är det självklart att vi behöver ta in spetskompetens inom olika områden, säger Staffan Tilling, ordförande i Juseks polissektion.
Med dagens regler har de civila utredarna begränsade utvecklings- och karriärmöjligheter och det är inte bra om polisen ska kunna locka till sig rätt kompetens framöver, betonar han.
Rapporten bereds nu vidare inom Rikspolisstyrelsen.
NIO FÖRSLAG FÖR BÄTTRE UTREDNINGAR
I rapporten "Polisens brottsutredningsverksamhet – utredning om säkerhet, arbetsvillkor och arbetsmiljö m.m." föreslår utredaren Holger Radner flera åtgärder för att förbättra utredningsverksamheten och utredarnas arbetsmiljö. Här är nio av dem:
1. Se över ledningen och styrningen. Cheferna måste bli bättre på att utnyttja verktyg som redan finns, till exempel följa upp balanserna i polisens anmälningssystem, RAR.
2. Se över rekryteringen, bland annat genom att göra det mer attraktivt för unga poliser att arbeta som utredare under en period.
3. Se till att förundersökningarna klaras av inom de tidsramar som lagstiftningen anger.
4. Utse brottssamordnare som ser till att utredningar med samma misstänkta handläggs på ett och samma ställe.
5. Ta fram särskilda säkerhetsrutiner för brottsutredare.
6. Genomföra riskanalyser och förebyggande åtgärder inför arbetsuppgifter som kan innebära att medarbetarna utsätts för hot eller angrepp.
7. Förändra utbildningen av utredare. Dela in den i moduler utifrån förkunskaper. Utbildningen i konflikthantering bör vara obligatorisk. Kvalitetssäkra utbildningen av anmälningsupptagare och granskare.
8. Ta fram en särskild legitimation och enhetlig titulatur för civila utredare.
9. Gör en tydlig markering av nödvändigheten av att använda civila utredare.