Undersökningen ingår som ett delprojekt inom Genderforce, en satsning för att öka andelen kvinnor i internationella uppdrag i katastrof- och konfliktområden.
Syftet med enkäten var att få en bild av varför inte fler kvinnliga poliser lockas av utlandstjänstgöring, så att man vet vilka åtgärder som krävs för att få fler att söka.
Enkäten skickades till drygt 5.000 poliser, hälften kvinnor och hälften män, som har varit anställda inom polisen i minst åtta år. Av dessa var det 61 procent som svarade.
Det främsta hindret för att söka utlandstjänst är sociala skäl, till exempel att man inte vill åka ifrån sin partner. Det uppger majoriteten av både de kvinnor, 80 procent, och män, 77 procent, som svarat på enkäten och som aldrig har sökt något utlandsuppdrag.
Andra stora hinder är tveksamheter kring själva uppdraget, osäkerhet inför rekryteringsprocessen och osäkerhet angående kravprofilen.
Om man däremot tittar på hela gruppen – både de som har sökt och de som inte har sökt utlandsuppdrag – hamnar oro kring hemkomsten på första plats både bland kvinnor och män. Lika högt bland kvinnorna och på andra plats bland männen hamnar synen på jämställdhetsfrågor.
När man vänder på frågan och undrar varför man söker utlandsuppdrag har män och kvinnor svarat relativt lika, men vissa skillnader finns.
De kvinnliga poliserna anser i större utsträckning än männen att det som har stor eller avgörande betydelse är att uppdragen är personligt utvecklande, att man vill söka sig bort och att uppdragen är meriterande för den polisiära karriären.
Ses som en merit
Männen anser i större utsträckning än kvinnorna att det är av stor eller avgörande betydelse att uppdragen är välbetalda och dessutom meriterande för den internationella polisiära karriären.
Fler män än kvinnor blir antagna till utlandsuppdragen. En anledning till detta är troligtvis att fler män än kvinnor söker. Totalt elva procent av de kvinnliga poliser som besvarade enkäten har sökt utlandsuppdrag och sex procent har blivit antagna. Bland de manliga poliserna som svarade är motsvarande siffror 21 och 15 procent.
Cristina Meuller på Rikskriminalpolisen är projektledare för enkätundersökningen. Hon säger att vissa av resultaten bekräftar det hon trodde, medan andra förvånar henne.
– Det förvånar mig att så många av kvinnorna svarade att de inte har sökt på grund av att de inte har haft tillräckligt med information om vad utlandsuppdragen och kravprofilerna innebär. Ett sätt att åtgärda det är att lämna mer information om vad det innebär att arbeta utomlands.
Cristina Meuller har själv varit iväg på flera utlandsuppdrag och nu är det dags igen. Sedan den 1 december arbetar hon som Human Resource Expert inom civil krishantering vid EU:s generalsekretariat i Bryssel. Uppdraget löper under två år med möjlighet till två års förlängning. Monica Bergquist, Rikskriminalpolisen, tar över hennes roll som projektledare.
Del av Genderforce
• Enkätundersökningen ingår i ett delprojekt inom Genderforce. Projektet har ytterligare aktiviteter att genomföra innan arbetet avslutas under 2007, bland annat utbildning i genusfrågor för rekryterare och en analys av rekryteringsprocessen ur ett genusperspektiv.
• Resultatet av enkäten kommer att finnas tillgängligt på polisens intranät.