Här kan du läsa utdrag ur polisernas enkätsvar. Av utrymmesskäl är svaren nedkortade.
”OKUNSKAP OCH AVUNDSJUKA”
Flera har ingen som helst förståelse för att man inte stannar hemma och är ”lojal” mot polisbristen i Sverige. Är man dessutom chef så finns det hos många ”inte på kartan” att åka iväg.
Tyvärr bottnar det inte bara i okunskap och avundsjuka utan också i dålig omvärldskunskap hos många poliser. Synen på internationell polisverksamhet, nätverksbyggande, stabilisering av samhällsskick, mänskliga rättigheter är mycket ifrågasättande. Nedsättande kommentarer förekommer ofta.
Vid intervjuer till sökta tjänster får vi som regelbundet vill tjänstgöra i utlandsstyrkan ofta frågan: Du stannar väl hemma nu och sticker inte så fort tillfälle ges? Jag tycker att man ska vända på frågeställningen, framförallt när det gäller kommissarietjänster och högre chefer: Är du beredd att tjänstgöra utomlands för att vi ska få en så kompetent chef som möjligt?
Närpolischef
”JAG ÅNGRAR INTE ATT JAG ÅKTE”
Jag har bara positiva erfarenheter som hemvändande från utlandstjänst. Min dåvarande chef hade ett år tidigare själv kommit hem från en motsvarande mission och visste hur det känns.
Jag fick inte samma arbetsuppgifter som före missionen utan motsvarande eller till och med bättre. Löneutvecklingen var heller inte annorlunda mot den jag kunnat förvänta mig om jag varit kvar på hemmaplan.
Jag ångrar inte att jag åkte iväg och rekommenderar var och en som är sugen på den erfarenheten som en utlandsvistelse innebär att ta vara på chansen om och när den kommer!
Therese, Säpo
”MYCKET KAN BLI BÄTTRE”
Jag har varit ute fem gånger och har aldrig vad jag minns bemötts med intresse från ledningen. Frågan som alla ställer är vad jag har tjänat. Om jag upplevt något traumatiskt är inte intressant.
Man har inte tagit vara på mina erfarenheter och därmed har min karriär inte påverkats uppåt, så att säga. Det ses inte med goda ögon att man åker iväg.
Mycket skulle kunna förbättras vad gäller mottagandet när man kommer hem. Man är ju laddad med information och upplevelser som man vill delge någon.
Jag önskar att alla fick göra en mission för att kanske få ett annat tänkande inom kåren.
Peter
”JAG KRÄVDE INTRODUKTION”
Jag ångrar absolut inte de år som jag arbetat utomlands och jag hoppas på fler sådana chanser.
Generellt sett anser jag inte att hemmamyndigheterna är så bra på att ta tillvara den erfarenhet som en medarbetare har fått i utlandstjänst.
Jag tycker inte heller att mottagandet vid hemvändande är det bästa. Alla får inte möjlighet till en veckas introduktion. Själv krävde jag det sedan jag av en slump hade fått veta att man har den rätten. RKP Utlandsstyrkan har ett bra hemkomstprogram, men hemmamyndigheterna borde också vara mer öppna och visa förstående för att en medarbetare kan behöva prata om upplevelser från ett utlandsjobb, i synnerhet om det förekommit mycket våld och hotfulla situationer.
Lill Magnusson, Länskriminalen i Skåne
”DET BÄSTA JAG HAR GJORT”
De upplevelser och erfarenheter jag fått under mina missioner i Kosovo är något jag kommer att bära med mig hela livet. För mig är det det bästa jag gjort inom min anställning som polis.
Visst har det varit jobbiga situationer där nere som upplopp, attacker med stenar, granater under FN-bilar, ständiga elavbrott (inte kul mitt i vintern när det är 10 minus ute) och inget vatten, men man upplever mycket positivt också. Man jobbar med poliser från hela världen samt lokalbefolkningen vilket gör att man får perspektiv på sitt jobb och liv hemma.
Tyvärr är det inget positivt att söka FN-tjänst för vår arbetsgivare. Det tas inte tillvara på något sätt utan är mest ett hinder då man tappar personal ett tag. I flertalet andra länder renderar utlandstjänst högre lön och befordran.
Pernilla Rosén
”DET FANNS INGEN DEBRIEFING”
Jag har inga direkt negativa erfarenheter av bemötandet från vare sig kolleger eller chefer. Många av dem har själva varit ute och har visat stor förståelse för detta. Sedan får man naturligtvis förstå att, i alla fall i en liten myndighet, så blir det en lucka och ingen tar hand om de ärenden man har.
Jag ångrar inte utlandsåren och skulle kunna tänka mig att göra några till, men det sätter väl åldern och begynnande krämpor stopp för.
Sture
”MIN FUNKTION VAR BORTRATIONALISERAD”
Jag antog att min arbetsgivare skulle ta egna initiativ till att hålla kontakten med mig men så blev det inte. Jag fick ingen information alls om vad som hände under tiden jag var borta utan fick ta reda på allt själv.
Vissa väsentliga saker hände, till exempel hade jag tjänst som vakthavande befäl när jag åkte men när jag kom hem var den funktionen bortrationaliserad i länsreformen och jag var helt plötsligt ”stationsbefäl” utan någon ledningsfunktion alls. Jag fick heller aldrig någon möjlighet att söka någon vb-tjänst i länet.
Lasse
”DE VILLE VETA VAD JAG TJÄNAT”
Jag har varit på fyra utlandstjänstgöringar: Moçambique, Bosnien-Hercegovina, Östtimor och Jordanien.
När jag kom hem från min första mission blev jag förvånad över att mina kolleger mest var intresserade av hur mycket jag hade tjänat. Givetvis har jag även mötts av kolleger som gärna vill höra vad jag varit med om.
Jag tror inte att en utlandstjänstgöring påverkar karriären positivt. Men jag har ju själv valt att åka och jag har full förståelse för att arbetsgivaren inte satsar för fullt på en anställd som vart tredje år ger sig ut på utlandstjänstgöring. Hade jag velat göra karriär, så hade jag nog fått vara hemma mer, men som sagt, valet är mitt.
Mona Nordberg, Västra Götaland
”DU FÅR MINNEN FÖR LIVET”
Du förändrar och öppnar upp både din syn på människor från andra kulturer och din självbild. Du tvingas att ta itu med konflikter, ta hand om och klara dig själv under svåra och påfrestande förhållanden. Dessutom tvingas du ofta dela boende med människor som har helt andra värderingar och vanor än du själv. Människor som du kanske annars skulle undvika.
Du får också uppleva hur människor förändras under resans gång, en del till det bättre och en del till det sämre. Du får garanterat se hur vissa kolleger missbrukar sin maktposition, tjänster tillsätts inte alltid efter kompetens utan väljs ut genom vänskapskorruption eller nationalitetshänsyn.
Sammanfattningsvis är det ändå en fantastisk lärorik och nyttig tid, som jag rekommenderar alla som kan att prova på. Du får fantastiska minnen för livet, och du uppskattar sedan hur bra vi faktiskt har det här hemma.
Inspektör Stina Christersson, Utbildningsgruppen, Söderort, Stockholm
”JAG FICK JOBB UTANFÖR POLISEN”
Under mitt utlandsår omorganiserades min avdelning. Jag fick ingen som helst information av mina chefer om vad som hände under den här tiden. Jag fick inte heller vetskap om intresseanmälningar till olika arbetsuppgifter inom avdelningen.
Delvis blev tyvärr min utlandstjänst förstörd på grund av detta så jag sökte nytt arbete, utanför polisen, under tiden jag befann mig utomlands. Jag fick jobbet och började där omedelbart efter det att jag kommit hem.
Anonym