Den 15 februari i år sökte en förtvivlad kvinna upp polisens familjevåldsenhet i den lilla staden Chontales i Nicaragua. En stund senare rusade hennes man in på polisstationen, ursinnig och med en stor kniv i handen. Några poliser, ledda av Pablo Bonilla, lyckades prata ut honom från stationen och mota in honom i en intilliggande hage.
Lagstiftningen i Nicaragua tillåter i princip bara att poliser använder sina skjutvapen om de själva hotas med sådana. Därför la Pablo Bonilla ifrån sig sin AK47:a och gick in i hagen för att gripa den rasande knivmannen med hjälp av batongen.
Det blev det sista den 31-årige polisen gjorde i sitt liv. Pablo Bonilla knivhöggs fyra gånger i hjärtat. Dessutom blev två av hans kolleger svårt skurna innan andra poliser fick stopp på mannen.
Det är inte särskilt ovanligt att poliser dör eller skadas i tjänsten i Nicaragua så mediarapporteringen hade kunnat stanna vid ett par tidningsartiklar. Men ett teve-team råkade befinna sig på platsen och filmade hela händelseförloppet. Uppmärksamheten blev enorm och ledde till en intensiv debatt om polisens brist på skyddsutrustning, utbildning och taktik.
Närpolismodell
Just då var några svenska poliser, under ledning av polisintendent Mats Palmgren, på plats för att försöka övertyga den nicaraguanska polisledningen om att satsa på nationell bastaktik efter svensk modell.
Ledningen nappade på idén och Mats Palmgren skyndade sig att översätta utbildningspärmen till spanska. En grupp handledare har redan utbildats.
Satsningen på bastaktik är bara ett av flera exempel på det utvecklingssamarbete som svensk polis driver i Nicaragua och som finansieras av Sida. Samarbetet har pågått i tio år i olika projekt.
Under de senaste åren har man satsat stort på att införa en närpolismodell som bygger på att polisen har nära kontakt med medborgarna. Några polisstationer som ska fungera som modell för andra har byggts upp.
– Eftersom målet är att etablera en sant demokratisk polis är det extra viktigt att det finns ett medborgarinflytande över vad polisen gör, säger Mats Palmgren.
– När man frågar folk vad de vill att polisen ska göra blir svaren i hög grad desamma där som här: ta bort narkotikakvartar, stänga barer på nätterna, se till att folk inte kör för fort vid skolor.
Blind lydnad
Utvecklingssamarbetet har också inriktats på polisutbildning, både på den centrala polisakademin och på polisstationerna. Tidigare var utbildningen mycket teoretisk men efter svensk modell satsar man nu på case-metoden, taktiskt tänkande och praktiska övningar. Den kan till exempel handla om hur man genomför en husrannsakan, närmar sig en bil eller hittar tecken på droganvändning.
Ledningsfrågor står också i fokus för utvecklingen av den nicaraguanska polisen.
– Man kan tycka mycket om ledarskapet inom svensk polis men överlag bygger det på att medarbetarna är delaktiga. I Nicaragua är det mer fråga om ordergivning och blind lydnad, säger Mats Palmgren.
Han berättar om ett tillfälle då han följde med en polischef ut för att inspektera trafikpolisarbete på fältet. Chefen stormade fram till en patrull, rasande över att den inte stod på just den plats den blivit tillsagd. Patrulledaren förklarade: "Ett vägarbete gör att ingen trafik kan passera där. Därför tänkte jag att vi kunde ta gatan bredvid." Han blev utskälld med motiveringen att han inte var anställd för att tänka utan för att utföra sina arbetsuppgifter.
Svensk polis har även stöttat med att bygga upp 27 familjevåldsenheter och Nicaragua ses nu som ett föredöme i Latinamerika när det gäller att motverka våld inom familjer. På familjevåldsenheterna jobbar två poliser, en socialarbetare och en psykolog i lag.
Långt åtagande
Sida har nyligen låtit utomstående konsulter utvärdera de svenska polisinsatserna i Nicaragua. Rapporten är mycket positiv och nu har Sida bestämt sig för en fortsättning.
Under de kommande fyra åren satsas 80 miljoner kronor, bland annat på polisrådgivning och på att bygga upp polisstationer och installera datasystem.
– Vi har ett långt åtagande i Nicaragua. Jag tror att det är nyckeln till framgång. Snabba lösningar fungerar inte, säger Mats Palmgren.
Till vardags arbetar han vid länspolismästarens sekretariat vid Polismyndigheten i Västra Götaland men för tillfället samordnar han det internationella utvecklingssamarbetet på Rikspolisstyrelsen.
Han har själv arbetat i Latinamerika i flera omgångar och tycker att han utvecklats mycket av det.
– Dels ger det kulturkompetens och språkkunskaper, dels blir det lättare att se brister och styrkor i den egna organisationen som man inte märker när man är mitt i den.
Nicaraguas polis
• Landet har en befolkning på drygt fem miljoner.
• Det finns knappt 7.000 poliser.
• Andelen kvinnliga poliser är högre än i Sverige: 27 procent totalt sett och 24 procent i ledningen.