Landskrona först med trygghetsavtal

Polisen och kommunen har kommit överens om hur tryggheten ska öka på den brottsutsatta orten.

I november 2007 drabbades Landskrona av en brottsvåg som fortsatte under vintern och våren. Det var bland annat bankrån, butiksrån och personrån. Pressen blev hård på polisen att göra något. Kommunalrådet Torkild Strandberg gick ut i media och berättade om sin frustration över den rådande situationen.

I mars 2008 tillträdde Boel Håkansson som närpolischef. Det blev en rivstart och snart var handlingsplanen ”Fokus Landskrona” klar.

Boel Håkansson berättar att det finns två syften: Minskad brottslighet och ökad trygghet.

– Mycket av vårt arbete handlar om att identifiera och lagföra. Vi räknar med att det finns ungefär 200 brottsaktiva i vårt område. Av dessa väljer vi ut tio i taget som vi hårdbevakar. På detta sätt ska vi störa och förhindra brott, samtidigt som nyrekryteringen försvåras, säger hon.

Samtidigt som arbetet med ”Fokus Landskrona” pågick, skickade Rikspolisstyrelsen ut ett erbjudande till alla kommuner om att delta i ett pilotprojekt för ökad trygghet. Det var först till kvarn som gällde.

Kommunalrådet Torkild Strandberg berättar:

– Landskrona är en tungt belastad stad med stora sociala problem och brottsproblem. Jag anser att det inte finns för få poliser, det finns för många brottslingar. När erbjudandet kom såg jag det som ett fint bete och vi nappade direkt.

Landskrona blev en av fyra kommuner som skulle göra ett försök att öka tryggheten genom ett förbättrat samarbete mellan polis och kommun.
Annika Wågsäter från BRÅ i Landskrona och Patric Heimbrand från polisen arbetade fram riktlinjer för hur denna överenskommelse skulle kunna se ut.

I augusti var det dags för Torkild Strandberg och polismästare Marianne Almkvist att underteckna en överenskommelse. Landskrona var därmed den första kommunen i pilotprojektet som skrev ett avtal.

För Boel Håkanssons del innebär det att det nu finns två kraftfulla verktyg att angripa brottsligheten med.

– Förutom att vi har fått en personalförstärkning finns det många åtgärder som är identiska i ”Fokus Landskrona” och trygghetsavtalet, säger hon.

Sedan den 1 januari arbetar polisen och kommunen i Landskrona utifrån den nya överenskommelsen. Ännu har inga utvärderingar gjorts men förhoppningarna är stora om att kunna öka tryggheten i den brottstyngda kommunen. De berörda parterna är än så länge positiva och Boel Håkansson kan redan nu visa på positiva effekter.

– Under arbetet med att ta fram överenskommelsen har vi börjat lära känna varandra. Tjänstemän inom kommunal- och socialförvaltning är nu inte bara namn. Vi har byggt motorvägar för våra samtal.


Fotnot: Boel Håkansson ägnar resten av året till ledarskapsutbildning och Mats Karlsson är tillförordnad närpolischef i Landskrona. Arbetet med trygghetsavtalet fortsätter som planerat.

Projekt för bättre samverkan

Länspolismästare Seppo Wuori fick 2007 i uppdrag att ta fram en nationell handlingsplan för samverkan mellan polis och kommun. I januari 2008 presenterade han ett upplägg:

En överenskommelse tecknas på strategisk nivå mellan länspolismästaren och kommunstyrelsens ordförande. Utifrån detta skapas ett operativt brottsförebyggande arbete. Arbetet ska fortskrida i ett lokalt forum.

Utgångspunkten är att polisen och kommunen ska kunna definiera de lokala problemen. Därefter gör de en gemensam prioritering och träffar en överenskommelse. Den lämnas över till lokala chefer inom polis och kommun samt till kommunens brottsförebyggande råd som får uppdraget att praktiskt genomföra satsningen. Insatserna ska ha mätbara mål och resultaten ska följas upp och redovisas.

På det här sättet ska man skapa en stabil process som kan rulla på under lång tid.

Ett pilotprojekt har startats. Marie Johansson Meinke vid enheten för brottsförebyggande arbete på Rikspolisstyrelsen är kontaktperson:

– Samarbete har funnits tidigare men det har ibland varit lite si och så med effektiviteten. Det var dags att pröva en ny process. Den första frågan polisen ska ställa sig är: Vilka är våra behov? Vilka behöver vi samarbeta med? Sedan träffas man utifrån dessa utgångspunkter.

Försökskommuner i pilotprojektet är: Arvidsjaur, Västerås, Emmaboda och Landskrona. Dessa kommuner ska arbeta efter identiska samverkansformer men varje kommun skräddarsyr sina egna lösningar.

 

.