Kriminella försöker påverka polisarbetet

Sju procent av Sveriges poliser har under en 18-månadersperiod utsatts för påverkansförsök från kriminella med kopplingar till organiserad brottslighet. Främst rör det sig om hot och trakasserier visar en undersökning som Brottsförebyggande rådet gjort.

Rikspolischef Bengt Svenson ser allvarligt på att polisanställda hotas.

– Det är en fara för rättssäkerheten, det får inte bli så att poliser skräms till att inte göra sitt jobb, säger han.

– Vi måste ta alla signaler från anställda på allvar. Trakasserier kan vara ett förstadium till regelrätta hot. Därför måste alla fall polisanmälas och det måste finnas lokala strategier för hur ärendena hanteras.

Brå:s undersökning bygger på två enkäter bland slumpvis utvalda polisanställda. Syftet var att ge en bild av hur ofta och på vilket sätt personer med koppling till organiserad brottslighet försöker påverka polisarbetet genom trakasserier, hot, skadegörelse, våld och korruption.

Av dem som svarade hade sju procent av poliserna och tre procent av de civilanställda utsatts för en eller flera typer av påverkansförsök under en period av 18 månader. En procent av poliserna och en lika stor andel av de civilanställda hade fått förslag om att korrumpera sig.

Mest utsatta är poliser i yttre tjänst. För att skydda och stödja dem som utsätts pågår sedan 2005 ett omfattande utvecklingsarbete inom polisen. Sedan dess har Rikspolisstyrelsen tagit fram nationella riktlinjer och handböcker, och fyra särskilda enheter har bildats för skyddsåtgärder när hotbilden är hög. De tar hand om både poliser och andra – framför allt vittnen.

Nu arbetar Rikspolisstyrelsen med att ta fram olika hjälpmedel för polismyndigheternas lokala personskyddsarbete.

– Det får inte vara skillnader mellan polismyndigheterna i vilket stöd som erbjuds, säger Bengt Svenson.

Till sommaren ska det finnas nationella riktlinjer för det lokala arbetet, en ny FAP och en konkret handbok för myndigheternas personsäkerhetshandläggare.

– I sommar sjösätter vi dessutom regeringsuppdraget med åtgärder mot den grova organiserade brottsligheten. Då ska 200 poliser vara specialutbildade i kampen mot denna typ av brottslighet och de kan utsättas för hot, säger Bengt Svenson.

Till årsskiftet ges poliser som jobbar mot den grova organiserade brottsligheten möjlighet att få särskilda tjänstekort, med nummer istället för namn.

Det finns också planer på att genomföra en utbildning för personsäkerhetshandläggare under hösten på Polishögskolan.

Ytterligare arbete som pågår är att ta fram nationella riktlinjer för hur hot- och riskbedömningar ska göras och att prova ut ett nytt modernt skyddspaket för både hotade polisanställda och allmänheten.

Läs mer: Brårapporten heter Polisens möte med organi-
serad brottslighet. En undersökning om otillåten påverkan, Rapport 2009:7. Den finns på www.bra.se.