För drygt ett år sedan smällde en bomb i chefsåklagare Barbro Jönssons radhus i Trollhättan. Hon hade då arbetat med utredningar kring kriminella gäng i flera år.

Men Barbro Jönsson lät sig inte skrämmas.

Några dagar efter attentatet väckte hon åtal i ett mål med anknytning till Brödraskapet Wolfpack och rättegången fullföljdes med henne som åklagare.

Nu har hon börjat ett nytt jobb som stabschef på länskriminalen i Västra Götaland.

Bomben på ytterdörren i Barbro Jönssons hem gjorde att livet för henne tog en annan riktning. Under året som följt har inget varit sig likt. Hon har tvingats byta bostad, fått vänja sig vid personskydd och att alltid tänka sig för vad hon gör.

Men det som kom i spåren av attentatet har inte bara varit negativt. Barbro Jönsson blev vald till Årets yrkeskvinna 2008 och korades nyligen av Aftonbladet till Svensk Hjälte.

Hon har fått motta sympatiyttringar från kända och okända. Människor hon aldrig träffat har skickat blommor och kort eller hejat uppmuntrande på gatan.

– Det är väldigt kul, en ny upplevelse. Samtidigt blir jag litet stressad, min illusion om anonymitet försvinner, säger Barbro Jönsson när jag träffar henne i arbetsrummet i Göteborgs polishus.

Hon har arbetat här några månader. Krukväxterna är på plats i fönstret och konsten på väggarna. Men en trave flyttkartonger skvallrar om att allt ännu inte är uppackat.

Jobbar nu inom polisen

Jobbet som stabschef var inget som hon aktivt sökte. Hon fick helt enkelt frågan om hon ville ha det. Och naturligtvis har det med händelsen för ett år sedan att göra, menar hon.

– Jag tror inte att jag hade fått frågan om inte det hade hänt.

Det var inte omöjligt att fortsätta som åklagare, säger hon. Men just då, när bomben hade smällt, var det väldigt komplicerat.

Ett förslag om att Barbro Jönsson skulle börja utreda miljöbrott föll inte alls i god jord hos henne själv.

– Det är ett viktigt område men jag har jobbat med det tidigare och lämnat den verksamheten.  Det är kanske farligt att säga men jag ska villigt erkänna att jag har mer dragning åt actiondominerade ärenden. Jag gillar tempot man jobbar i där. Miljöutredningar däremot är ofta väldigt långdragna.

Hon vill fortsätta sin kamp mot den organiserade brottsligheten hellre än att syssla med något mindre hotfullt.

– Ja, det är så jag känner. Det är ett av de områden jag anser är viktigast.
Så när frågan kom om att jobba hos polisen kändes det som en bra utmaning.

– Det var precis den injektionen jag behövde. Jag har hållit på så många år som åklagare.

I nya jobbet kan hon fortsätta på samma spår som tidigare.

– Ja, huvuduppdraget för länskriminalpolisen i Västra Götaland är den organiserade brottsligheten.

Arbetet som stabschef har två funktioner, som hon ser det. Dels finns det ett behov hos länskriminalen av att någon tar hand om verksamheten på själva staben.

– Det är väldigt många erfarna och duktiga personer som jobbar här men icke desto mindre är det någon som måste styra upp och systematisera det hela.

– Det andra är naturligtvis att utnyttja min erfarenhet och bakgrund som åklagare. Att försöka få in den kompetensen som stöd för verksamheten. Det kan vara allt ifrån snabba inhopp beträffande rättsläget till kompetensutveckling eller utbildning.

Det skiljer sig ganska mycket från åklagarjobbet?

– Ja, det blir mer strategiska frågor. Jag hanterar inte enskilda ärenden men kan gå in i utredningar och ge råd.

Barbro Jönsson säger att hon mår bra nu men tiden runt ettårsdagen har varit lite tung. Under året har hon fått stödsamtal hos en psykolog.

– Det har varit ovärderligt, säger hon.

Även om Barbro Jönsson utåt sett verkade opåverkad så kom reaktionerna en tid efter attentatet.

– Jag sov inte, hade ett adrenalinpåslag som inte var av denna världen. Men det som påverkat mig mest är effekterna av det hela. Personskyddet, att flytta runt, har haft större genomslag än själva händelsen. Den är fortfarande en bit bort på något sätt.

Lever på hemlig ort

När ytterdörren i Barbro Jönssons hus splittrades en novembermorgon förra året var hon själv inte hemma. Hon hade lämnat bostaden tidigare än vanligt för att åka till Göteborg och föreläsa för poliser.

Om hon varit kvar hemma hade det kunnat gå mycket illa.

– Hade jag befunnit mig i hallen så hade jag inte levt idag.

En tid efter dådet flyttade hon tillbaka till radhuset.

– Det var väldigt viktigt för mig att själv få göra en bedömning. Men jag orkade inte bo kvar.

Inte så att hon var rädd.

– Det blev inte någon privat sfär. Jag ville inte att folk skulle titta in och drog ner persiennerna. Alla visste vem jag var och det var inte skönt i längden.

I dag lever hon på hemlig ort. Personskyddet finns i bakgrunden och det är hon mycket tacksam för.

– Det är en trygghet när jag vacklar om jag ska göra eller inte göra vissa saker. Det finns en risk att jag själv lägger för stora begränsningar på min rörelsefrihet.

Polisen tror sig nu veta vilken konstellation som utförde dådet. Men några konkreta misstankar mot enskilda personer finns inte.

Barbro Jönsson trodde till en början inte att sprängningen var kopplad till kriminella gäng.

– Det här är ju rationella affärsmän. Att ge sig på en företrädare för rättsväsendet, det borde de flesta förstå att det påverkar affärerna väldigt negativt.

Men ju längre tiden har gått desto mer lutar hon åt att ett av gängen nog ligger bakom.

Några hot före sprängningen hade hon inte fått.

– Det hade aldrig hänt mig någonting och det ska villigt erkännas att jag nog hade blivit lite nonchalant.

Samverkan ett måste

Göteborg har haft stora problem med gängbrottslighet. Segregationen i staden är säkert en viktig faktor bakom detta, tror Barbro Jönsson. Men rättsväsendet kan inte ensamt klara av problemen, anser hon.

– Så länge man inte gör något i övriga samhället för att ta bort existensgrunderna för de här organisationerna så kommer de att fortsätta begå brott.

Barbro Jönsson hoppas att i rätten få möta de som utförde sprängningen.

Vad skulle hon då, i rollen som brottsoffer, säga till dem?

– Det lämnar jag väl till den dagen. Men jag kan inte utesluta att ordet feghet kommer att finnas med i bilden.

Tidningen Svensk Polis - En tidning från Rikspolisstyrelsen