Alla polisanställda som ska åka iväg på utlandsmissioner i konflikthärjade områden blir inkommenderade till Rikskriminalpolisens utlandssektion.
Grundprincipen är att alla ska få en två veckor lång grundläggande utbildning. För poliser med högre befattningar, kommissarie och däröver, finns ytterligare förberedande utbildning på tre veckor. Dessutom får alla en fyra dagars kurs som är specifik för just den mission och det område de ska åka till.
Utrikesdepartementet sköter finansieringen och beslutar hur många polisanställda som ska åka iväg.
– Varje individ kostar 1,4 miljoner per år i löne-, drifts- och utrustningskostnader, säger Jan Hedlund, chef på utlandssektionen på RKP.
Förutom sin grundlön får alla ett utlandstillägg på drygt 6 000 kronor per månad samt ett dagligt traktamente på cirka 100 euro per dag. Dessutom får de ett särskilt missionstillägg, där summan beror på missionens svårighetsgrad. De som har högre befattningar får ytterligare tillägg. Alla tillägg förutom traktamentet är skattepliktiga.
Speciella missionshandläggare på RKP har daglig kontakt med missionen. I kontakten ingår mentorskap och uppföljning.
När man kommer hem efter missionen väntar ett tre dagar långt hemkomstprogram. Då ingår bland annat utvärderingar av vistelsen, missionshandläggarnas stöd och hur utrustningen har fungerat. Även medicinsk undersökning, debriefing och eventuell skadeuppföljning ingår.
Hur personerna sedan blir mottagna på sina respektive polismyndigheter skiftar från myndighet till myndighet. I regleringsbrevet stod det tidigare, fram till 2005, att polismyndigheterna skulle redovisa hur erfarenheter och kompetens tillvaratas i den nationella verksamheten.
Vissa återvändande vittnar om att de halkar efter lönemässigt jämfört med sina kolleger.
– Vi har tagit upp frågan med Polisförbundets personalorganisation vid RKP om hur man ska kunna förhindra att det blir så, säger Jan Hedlund.
Skickar ut hela familjer
Ansvaret för polisens sambandsmän ligger på sambandsmannasektionen på enheten för internationellt polissamarbete, IPO, vid RKP.
– För oss ser arbetet lite annorlunda ut eftersom vi ofta skickar ut hela familjer och under längre perioder, säger Lena Larsson, ställföreträdande sektionschef.
Alla blivande sambandsmän får genomgå en förberedande utbildning på 2–2,5 månader. Längd och innehåll varierar något beroende på personens bakgrund och behov. Extra språkutbildning kan till exempel behövas.
– Uttagningen av sambandsmännen bör ske i god tid. Det är önskvärt att de informeras om tillsättningen nio–tio månader före avresan, säger Lena Larsson.
Idag har sambandsmännen speciella kontaktpersoner på IPO både när det gäller operativt och administrativt arbete. Eventuellt ska man dessutom införa ett mentorssystem.
Förutom den förberedande utbildningen har sambandsmännen en veckas utbildning per år på hemmaplan.
När sambandsmännen återvänder till Sverige anordnar sambandsmannasektionen tillsammans med RKP:s debriefinghandläggare en heldag med bland annat hemkomstsamtal och debriefing för både sambandsmannen och medföljande. Dessutom genomgår de en läkarundersökning.
EXEMPEL PÅ OLIKA TYPER AV UTLANDSUPPDRAG
Sambandsmän
Svensk polis har sambandsmän i många av världens länder inom ramen för det nordiska polis- och tullsamarbetet, PTN, samt vid Interpol i Lyon och vid Europol i Haag. Uppdragen löper under tre år, med möjlighet till förlängning.
Polisens utlandsstyrka
Polisens utlandsstyrka har uppgiften att utföra internationell fredsfrämjande verksamhet utomlands i den omfattning som regeringen bestämmer.
Polissamarbete inom EU
Flera svenska poliser arbetar i Bryssel med frågor kring polissamarbete inom EU.
Utvecklingssamarbete
Sida-finansierade uppdrag, som syftar till att bygga upp en demokratisk och välfungerande poliskår, främst i utvecklingsländer.