Lokal problembild styr

Polisens prioriteringar, anmälningar mot poliser och förstärkt tillsyn. Läs rikspolischefens veckobrev.

En stor del av denna vecka har jag tillbringat i Malmö. I tisdags eftermiddag var jag på Rosengård och i Seved. Våra kollegor gör otroligt fina insatser under svåra omständigheter. Jag träffade bland annat en underrättelsesamordnare. Jag blev mycket glad över hur strukturerat och informativt han hade lagt upp information om olika personer, vapen, bilar etc. inför en utsättning med ingripandepatruller. Ett bra och viktigt led i att höja kvaliteten vid utsättningar. Bra jobbat!

Ledningsmöte i Malmö

Vi hade också ett två dagars ledningsgruppsmöte i Malmö i veckan. Vi pratade bland annat om hur vi arbetar och ska arbeta mot grov organiserad brottslighet. Mer resurser till utsatta områden, mer insatser från våra aktionsgrupper i områdena och bättre arbetsmiljö och arbetsvillkor för våra kollegor som arbetar i områdena var några av frågor som vi nu ska arbeta vidare med.

Starkt resultat mot grova brott

224 utdömda fängelseår och 55 miljoner kronor i utmätta tillgångar. Det är några tydliga resultat från förra årets myndighetsgemensamma arbete mot organiserad brottslighet. Det är inte svårt att bli lite imponerad när man läser igenom den redovisning av arbetet som idag lämnas in till inrikesministern.

En viktig utveckling av arbetet är att vi tillsammans med de andra tolv myndigheterna under året har styrt arbetet mer mot våra geografiskt prioriterade områden. Nu finns sju regionala samverkansråd som blir en stark motor för att med alla medel angripa den organiserade brottsligheten i våra mest utsatta områden. Lagföring och fängelsestraff är viktiga medel. Men att beslagta pengar, avslöja penningtvätt och återkalla felaktiga bidragsutbetalningar påverkar nog ännu mer för ledargestalterna. Därför måste vi fortsätta trimma vår samverkan med alla inblandade myndigheter. Läs mer här om hur detta arbete ger avtryck.

Kvalitet och effektivitet

Senaste veckan har det dykt nya diskussioner om att polisen går den enkla vägen för att förbättra utredningsresultaten genom att fokusera på lättuppklarade trafik- och narkotikaärenden. Jag har skrivit om detta förr och för mig är det hela ganska enkelt. Vi behöver lyfta hela vårt utredningsresultat, det gäller både grova brott och mängdbrott. Här krävs både att vi ökar effektiviteten och arbetar med kvalitet utifrån bästa möjliga metoder. Det är viktigt både för att brottsutsatta ska få upprättelse och för att öka tryggheten i samhället. Och tryggheten påverkas av människor som är påverkade av narkotika eller kör bil berusade. Det visar inte minst innehållet i och arbetet med våra medborgarlöften. Men hur denna prioritering mellan olika brott ska göras är alltid en bedömning som ska göras av medarbetare och chefer på lägsta möjliga nivå. Den lokala problembilden styr, tillsammans med vissa nationella prioriteringar. Så fungerar styrningen i Polismyndigheten.

Ris och ros från SU

Avdelningen för särskilda utredningar, SU, har i veckan publicerat sin årsrapport för 2016. Den visar två viktiga saker. Det första är att anmälningar från ingripandesituationer minskade under förra året. Våra kollegor i ingripandeverksamheten drabbas ofta av motanmälningar och okynnesanmälningar från enskilda som vill hämnas ett polisingripande eller som inte förstått polisens befogenheter. Har någon gjort fel ska det givetvis få konsekvenser, men ofta har vi gjort allt rätt men blir ändå anmälda. Med våra befogenheter att använda våld är det något vi får leva med. Den andra iakttagelsen från SU:s rapport – att anmälningarna om dataintrång ökar – är bekymmersam. Trots varningar i it-systemen och återkommande påminnelser finns det anställda som söker information i polisens register trots att den inte behövs i tjänsten. Det här är naturligtvis helt oacceptabelt. För att upprätthålla allmänhetens förtroende måste vi hantera känslig information på ett professionellt sätt.

Förstärkt intern tillsyn

En mängd instanser granskar polisens verksamhet på olika sätt. JO, JK, Riksrevisionen, Statskontoret, Brottsförebyggande rådet, Datainspektionen, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, Särskilda utredningar med flera. Nu stärker vi också upp vår interna granskning. Rikspolisstyrelsen hade tidigare en inspektionsverksamhet som följde upp olika delar av polisens arbete. Denna lades ner i samband med inrättandet av Polismyndigheten, vilket kompenserades något med att vår internrevision har fått ett vidgat uppdrag under senare år. Internrevisionen ska dock främst granska verksamheten ur en effektivitetssynpunkt och det saknas därför en instans som granskar regelefterlevnad inom polisen.

Det rättas nu till genom att inrätta en särskild tillsynsverksamhet direkt under rikspolischefen. Ett alternativ, som har diskuterats i olika politiska sammanhang, vore en särskild myndighet som utövar tillsyn av polisen. Många inklusive jag själv anser att en intern lösning är bättre då granskarna sannolikt kommer att ha en bättre kunskap om polisen, vilket ökar möjligheterna att tillsynen kan bidra till konkreta kvalitetsförbättringar. Under 2017 inriktas tillsynen mot utredningsverksamheten och då särskilt fyra områden: ärendebalanser, ärendesamordning, ärendehanteringen i PKC och tillämpningen av reglerna om nedläggning av förundersökning och förundersökningsbegränsning.