Vi får inte glömma Sala

Rikspolischef Dan Eliasson skriver om trafikpolisarbetet, fler poliser i lokalpolisområden och möte med den så kallade reformstödgruppen.

 

Möten med Palestinas rikspolischef, med regionerna om tertialresultat, med vår interna reformsstödsgrupp, besök i verksamheter som arbetar med tung trafik och ungdomsbrottslighet, ledningsgrupp och föredragningar med beslutsfattande etcetera. Veckans intryck är många och varierande.

Återväxten av trafikpoliser viktig kommande år

Tunga trafikgruppen i Uppsala imponerade med sitt kunnande. Svår juridik ska fungera i vardagen. Jag följde kontrollverksamhet av yrkestrafik. Här är det uppenbart att vi står inför stora utmaningar när det gäller vår kompetensförsörjning. Många som jobbar med tung trafik är erfarna och tillhör den äldre generationen av våra arbetskamrater. Det tar tid att arbeta upp kunskap på det här området. Att säkra generationsväxlingen blir därför viktigt under kommande år.

Vi måste satsa på de unga

I Västerås träffade jag områdespoliser som jobbar på mindre orter, bland annat Sala. Det är påfallande hur utmaningarna till följd av migrantströmmarna påverkar hela landet, inte bara storstäderna. I till exempel Sala finns det mellan 250 till 300 ensamkommande barn på en befolkning på cirka 25 000. Om inte samhället agerar snabbt och skapar goda förutsättningar för integration och innanförskap finns en stor risk att en del av dessa unga hamnar i kriminalitet och utanförskap. Rådet från de som jobbade i regionen var kristallklart. Vi måste satsa på unga i hela landet.

Komplicerad resursförflyttning

I tertialdialogerna, som är min uppföljning med cheferna i regioner och avdelningar, konstaterade vi att förflyttningen av resurser till lokalpolisområden är komplicerad och en stor utmaning. Det verkar som vi kommer att bli mer framgångsrika i storstadsregionerna, medan utamningarna är större i övriga regioner. Det beror på att regionerna utanför storstäderna redan har mycket av sina resurser lokalpolisområdena på grund av utmaningarna i glesbygd. Den här frågan måste vi följa noga.

Hur skapar vi högre motivation?

Med reformsstödsgruppen, som är mitt och ledningens stöd i ombildningsarbetet och som består av medarbetare från hela landet, diskuterades hur vi kan öka motivation och tillfredsställelse i arbetet. Här finns viktig forskning att falla tillbaka på. Visst, lön och arbetsvillkor har sin betydelse, men andra frågor är ännu viktigare. Meningsfullt arbete, självständighet och vetskap om resultaten av det arbete man utfört, genererar hög inre motivation och arbetstillfredsställelse säger kunskapen. Deltagarna i gruppen kände starkt att deras arbete var meningsfullt, att de hade hög självständighet och god vetskap om resultaten av sitt arbete. Majoriteten kände också en hög arbetstillfredsställelse. Men samtidigt kände cirka en tredjedel en låg tillfredsställelse.

Återkoppling ger utveckling

Vi diskuterade vad låg tillfredsställelse kan bero på. En hypotes var att vi inte skapat möjligheter för fler att ta ett större ansvar för verksamheten. Uppmaningar som ”gör och kör” från mig och andra i ledningen möts av stopp, stopp, stopp på andra nivåer. Därutöver ger vi alltför sällan återkoppling på utfört arbete. Som alla vet, återkoppling ger utveckling. Och det bästa av allt: beröm är gratis! Nåväl, frågorna om delegerat ansvar och återkoppling tar jag med mig och funderar på hur vi ska hantera. Ett första steg blir att med regionpolischeferna diskutera hur väl vi lyckas använda delegationsordningen för att ge fler möjligheter att ta mer ansvar.

PS. Jag är glad över det sätt som vi skärper insatserna och ökar resurserna i de prioriterade områdena. Det är nödvändigt att våra arbetskamrater får ett ökat stöd i sitt svåra arbete. Inte minst för att de ska få en bättre arbetsmiljö. DS.