Oroande utveckling

All kraft mot dem som hotar demokratin. Läs rikspolischefens veckobrev.

Denna vecka tar veckobrevet upp hot mot demokratin med angrepp på polisen, hot mot media samt hur medarbetarnas trygghet ska öka och arbetsmiljön förbättras. Dessutom om utredningen om datalagring, sexuella trakasserier och JO-beslut om dokumentation vid frihetsberövanden.

Veckan har dominerats av attacken mot en kollega i Västerås natten mot lördag förra helgen. Vi har också haft ett grovt hot mot en journalist. Det är allvarligt, journalister är garanter för det fria ordet och en grundbult i vår demokrati. Jag kan inte uttala mig mer om det enskilda fallet men ärendet utreds och hanteras inom ramen för en förundersökning i region Stockholm. En av mina första åtgärder som rikspolischef var att stärka förmågan till skydd för samhällets grundläggande fri- och rättigheter, däribland medierna och deras medarbetare. Senast i somras aviserade jag att arbetet mot grundläggande fri- och rättigheter och mot hatbrott får 10 miljoner kronor extra varje år, från och med 2018. Det är ett viktigt arbete.

När det gäller attacken mot den polisanställde så var jag på lördagsmorgonen på plats i Västerås för att informera mig och möttes av kollegor som var upprörda men samtidigt beslutsamma i sitt agerande. Polisområdet, med chefen Robert Wallén i spetsen, agerade snabbt och kraftfullt. På kort tid var en stor och imponerande insats i Västerås mobiliserad. Jag vill rikta ett stort tack till alla er som har arbetar i utredningsarbetet, med trygghetsarbetet i Västerås och med stöd till de kollegor, anhöriga och andra som drabbats av händelsen. Jag är stolt över er och ert resoluta agerande.

Varje attack mot en polis är en för mycket men attacken i Västerås oroar mig särskilt - den passerar alla gränser. När angrepp riktas mot en polis familj gör det mig än mer bestämd och beslutsam om att de skyldiga måste identifieras och lagföras. Polisen i Västerås får nu förstärkningar från både från regionen och från övriga Polissverige. Vi kommer aldrig acceptera hot och våld som syftar till att försöka hindra vårt arbete.

Fortsatt arbete mot grundproblemet


På kort tid har ett antal händelser inträffat som ökat hotbilden mot både personal och våra byggnader. Många av de attacker som nu riktas mot polisen utförs av grovt kriminella personer som verkar i de nätverk av som kopplas till våra särskilt utsatta områden. Vi behöver mer muskler och fler verktyg för att trycka tillbaka den grova brottsligheten och vända utvecklingen.

Jag ser behov av åtgärder inom tre områden:

 

1. Lös den akuta situationen

Vi ska fortsätta agera som vi alltid gör vid sådana här händelser. Allt ska göras för att gripa och lagföra de skyldiga. Vi ska stödja och skydda de kollegor som drabbas. Det är en utmaning att lösa brott som detta. Vi jobbar mot erfarna kriminella som vet hur de ska undvika att lämna spår efter sig. Arbetet med och utveckling av våra metoder för underrättelseinhämtning, -analys och bevissäkring har därför hög prioritet.

2. Satsning på arbetsmiljön

Det inträffade understryker vikten av att öka takten ytterligare i arbetet för att trygga och säkra arbetsmiljön för medarbetarna. Den nationella ledningsgruppen har beslutat att ta ett samlat grepp i arbetet mot systemhotande hot, våld och påverkan. Arbetet samordnas och leds av verksamhetsskyddet. Samtidigt har vi redan tidigare satt av 50 miljoner kronor för en rad olika åtgärder för att förbättra arbetsmiljön. Vi satsar nu på bättre utrustning, mer utbildning och att förbättra stödet till de som utsätts. Mer om detaljerna kommer lite längre fram.

3. Resurser och lagstiftning

Fler kollegor stärker vår förmåga och ökar tryggheten i utsatta situationer. Det är mitt första svar på hur poliser ska känna sig mer trygga på jobbet. Ju fler kollegor vi har runt oss i svåra situationer, desto säkrare och tryggare kommer alla att känna sig. Jag har varit och är klar i dialogen med våra uppdragsgivare kring polisens fortsatta resursbehov. Nästa tillfälle att samlat ge vår bedömning är i det budgetunderlag som lämnas till regeringen i mars.

I vår dialog med regeringen lyfter vi också behovet av skärpt lagstiftning på flera områden. Det gäller grova vapenbrott, angrepp på blåljuspersonal, rätt till kränkningsersättning, kameraövervakning, datalagring, hemlig dataavläsning med mera.

Utredningen om datalagring och vårt svar


Regeringens utredare lämnade för en tid sedan sitt förslag krav på lagring av data hos teleoperatörerna samt till hur polisen ska kunna få tillgång till materialet. Tillgången till det här materialet är centralt för vår förmåga att bekämpa brott. Vi har fått utredningen på remiss och kommer att i vårt var till regeringen vara kristallklara om detta.

Sexuella trakasserier

Diskussionen om sexuella övergrepp och trakasserier rör hela samhället och även Polismyndigheten. Låt mig vara tydlig även här – det råder nolltolerans inom polisen. Vi har haft ett litet antal ärenden i Personalansvarsnämnden och jag önskar att jag kunde garantera att detta är de enda fall som förekommer men sannolikt brottas även vi med ett mörkertal. Min uppmaning till de som drabbats är att anmäla. Ni som ser att detta sker uppmanar jag att reagera och stå upp för den som utsätts. Det är först när vi tillsammans markerar att detta är fel som vi kan åstadkomma förändring.

Viktig JO-vägledning


Slutligen måste jag ta upp ett problem som Justitieombudsmannen (JO) aktualiserat. Ett av våra starkaste maktmedel är frihetsberövanden. Det är ett instrument som vi måste sköta med stor omsorg. JO har i flera beslut kritiserat polisen för brister i dokumentationen av frihetsberövanden. I ett färskt beslut menar JO att bristerna kan minska förtroendet för polisen och att det kan ifrågasättas om våra åtgärder följer gällande regelverk. JO menar också att bristerna omöjliggör en effektiv tillsyn. Det finns därför anledning att påminna om vikten av fullständig dokumentation. Ett nationellt arbete pågår för att utveckla de blanketter som används för att dokumentera åtgärder vid frihetsberövanden. Här måste vi bli bättre.