Intern dialog och utmaningar i Göteborg

Om möte i Örebro, förberedelser i region Väst samt kvitto från Statskontoret om att vi är på rätt väg men att mer finns att göra.

I veckan var ledningsgruppen samlad till ett tvådagars möte i Örebro. Syftet med mötet var att diskutera hur vi på bästa sätt hanterar de stora resurstillskott som nu är föreslagna i budgeten, totalt 7,1 miljardet kronor fram till 2020.

Vi har ökat antalet civilanställda med runt 1 300 och tar nu in fler studenter på polisutbildningarna för att öka antalet poliser med 1 500 till 2020. Allt i syfte att förstärka i första hand i lokalpolisområdena.

I ledningen är vi överrens om att sätta av en ansenlig andel till att förbättra anställningsvillkoren för de anställda. Detta ska synas i den kommande lönerevisionen. Ett första steg är att vi nu beslutat att höja snittet för nyanställda poliser med 500 kronor i månaden till ett snitt om 25 500 kronor i månaden. Arbetet med att förbättra arbetsvillkoren fortsätter nu i avtalsrörelsen.

I vår diskussion var vi också överens om behovet av att fortsätta satsa på arbetet mot it-brottlighet och mot terrorism. Vi ska både hämta och lära av andras erfarenheter samtidigt som vi utvecklar egna kunskaper inom områdena.

Detta är ledningsgruppens bild efter en första diskussion. Men vi som ledning sitter inte med alla svar på alla våra utmaningar. Några frågeställningar är hur vi använder resurserna på smartaste och effektivaste sätt? Hur ser den satsning ut på lokalpolisområdesnivå som gör störst skillnad? Vilka kompetenser saknar vi? Vilka kompetenser kan vi utnyttja bättre? Var i organisationen gör förstärkningar störst skillnad? Det här några frågor vi inom kort vill diskutera med polismyndighetens medarbetare.

Därför är det vår ambition att fortsätta diskussionen om hur vi bäst använder de nya resurserna om prioriteringar med hela organisationen. Nationella operativa avdelningen, Noa, har tillsammans med Kommunikationsavdelningen, KA, tagit fram ett förslag för hur vi på ett strukturerat och organiserat sätt ska föra samtal om dessa frågor i hela myndigheten. Förslaget ska nu diskuteras med arbetstagarorganisationerna. Tanken är att detta ska landa i ett gemensamt ställningstagande om kommande utveckling och prioriteringar under första kvartalet 2018.

Demonstrationer i Göteborg


På lördag ställs frågan om rätten att demonstrera på sin spets i Göteborg. Lagstiftningen är vid ett första påseende klar. Demonstrationsfriheten och yttrandefriheten är grundlagsskyddade rättigheter. Vårt uppdrag är att garantera att alla kan uttrycka sin åsikt inom de ramar som lagstiftningen anger och säkra att de som vill framföra ett budskap ska kunna göra det med förbehållet att ordning och säkerhet inte får riskeras.. Polisen är garanten för att de medborgerliga fri- och rättigheterna omfattar alla. Samtidigt visar både beslut och efterföljande debatt att detta är något många har åsikter om.

I tisdags eftermiddag träffade jag statsministern och justitieministern för att redogöra för hur polisen ska garantera tryggheten för allmänheten på lördag i Göteborg. Jag redogjorde då för den planering som finns och är upprättad av polisen region Väst. Jag redogjorde också för de förstärkningar från hela landet som är beslutade. Region Väst har förberett detta under lång tid. Bedömningen är att vi är väl förberedda.

Statskontoret utvärderar


I går, torsdag släppte Statskontoret sin delrapport ”Ombildningen till en sammahållen polismyndighet”. Det är den andra rapportern i en serie av tre där de, på regeringens uppdrag, granskar och utvärderara omorganisationen. Som väntat i en sådan här stor omorganisation är det både ris och ros i rapporten. Positivt är att Statskontoret menar att vi stärkt förutsättningarna för lokalt polisarbete. Tre av fyra som arbetar i lokalpolisområden och svarat på Statskontorets enkät anser till exempel att de har mandat att fatta nödvändiga beslut för att kunna utföra sitt arbete. Statskontoret menar att inrättande av kommunpoliser och medborgarlöften är exempel på åtgärder som stärker polisens närvaro i lokalsamhället.

På den andra sidan märks att ledningens beslut inte alltid får genomslag och att vi fortfarande brister i samordning, analys och förankring. De tycker att vi mer ska ha ett helhetsperspektiv och prioritera tydligare. Jag och övriga i nationella ledningsgruppen delar Statskontorets beskrivning. Vi har fortfarande delar av verksamheten som kan förbättras men framför allt kan både de och vi nu se effekter av det förändringsarbete vi bedriver.