Stoppar ligorna

I en tid när minsta snatteri kan ha internationella kopplingar behöver polisen lyfta blicken och samarbeta. – Vi vill komma åt roten till problemen, säger polisen Lennart Ericsson, sambandsman på Europol.

En liga med tjuvar hade länge härjat i Sverige och Norge och stulit bildelar som airbags och navigeringsutrustning ur dyra bilar. Norska spanare misstänkte att de var på väg hem till Litauen. Men istället för att ingripa direkt kontaktade norsk polis sin sambandsbyrå på EU:s polisorgan Europol. Kunde de hjälpa till att ordna så att tjuvarna följdes hela vägen? För att avslöja hjärnorna bakom brotten och inte bara sätta dit hantlangarna.

Några våningar upp i Europols högkvarter i Haag, Nederländerna, gick den norska sambandsmannen tvärs över korridoren till sin svenska kollega Lennart Ericsson och så aktiverades hela kedjan av länder. Lennart Ericsson ringde Sverige och ordnade så att svenska spanare tog över från norska polisen vid gränsen till Värmland och följde efter tjuvarna genom hela landet till Nynäshamn. Där tog tjuvarna en båt till Lettland, varpå lettisk polis tog över. Framme i Litauen spanade litauisk polis vidare och samlade bevis för att verksamheten var organiserad. Europols analytiker samordnade underrättelserna och länderna enades om vem som skulle leda utredningen, eftersom en misstänkt person inte kan lagföras för samma brott i flera länder.

– Blev det framgångsrikt? Ja, tack vare att polisen i Norge lyfte blicken. Hade deras utredningsledare bestämt sig för att gripa hantlangarna direkt, hade vi inte hittat organisatörerna, säger Lennart Ericsson.

Lennart Ericsson är kommissarie och chef för den svenska sambandsbyrån på Europol sedan två år tillbaka. För att komma in i den hårt bevakade byggnaden kör vi våra väskor genom röntgenscanner och går genom passkontroll och säkerhetsslussar. Våra steg följs live med övervakningskameror. Lennart Ericsson håller handflatan mot en avläsare för att släppa in oss i den inre säkerhetszonen. Vi möter ett myller av nationaliteter, några i strikta kostymer, andra i jeans och gympaskor.
Lennart Ericsson hälsar och småpratar åt alla håll.

I hissen upp är knapparna markerade med vilka länder man når på de olika våningsplanen: alla EU-länder och några till, som USA och Australien.

– Närheten och snabbheten är Europols styrka. Behöver du prata med polisen i ett land kan du gå till dem direkt, säger Lennart Ericsson.

Sverige delar korridor och kaffehörna med de nordiska länderna. Lennart Ericsson öser beröm över Europol som arbetsplats: en bra stämning och proffsig miljö där till och med tekniken fungerar. Motiverade medarbetare som jobbar hårt och precis som han själv sökt sig dit för att de tror på samarbetet.

– De kriminella åker inte bara runt i samma förort längre, minsta snatteri kan ha förgreningar internationellt. Vi måste jobba över gränserna för att komma åt roten till problemen, säger han.

Många av de kriminella är skickliga på att hålla sig undan. För att komma åt dem behöver polisen bli bättre på att ställa frågor till andra länder, men också delge den information man har. Där fungerar Europol och sambandsmännen som ett nav.

Sambandsmännen jobbar ”till 99 procent operativt”, som Lennart Ericsson uttrycker det, med att hantera underrättelser och samordna åtgärder mellan länder. De tar hand om ärenden där det finns ett mervärde att fler länder är delaktiga. Det kan vara allt från planerade narkotikaleveranser till akuta händelser.

De är inte ute på fält och jobbar, men ser till att polisen i länderna kan samarbeta effektivt. Med hjälp av Europols databaser och analytiker kan de också förmedla analyser.

– Svensk polis skulle ha mycket att vinna på att utnyttja Europol mer, till exempel vid telefontömning, säger Lennart Ericsson.

Sambandsmännen är inte en frågecentral för poliser på gatan som undrar till exempel vem en utländsk bil står på. Men brinner det till, gör de det mesta. Vid lastbilsattacken på Drottninggatan förra året jobbade Lennart Ericsson och en kollega långt in på natten, med att samordna information mellan Sverige och andra länder.

– Det finns potential att nyttja det internationella samarbetet mer strukturerat vid händelser som till exempel terrordåd eller planerade händelser med internationell koppling, som politiska toppmöten eller demonstrationer, säger han.

Trots olikheter mellan länderna fungerar samarbetet smidigt, tycker Lennart Ericsson.

Lagstiftningen kan variera, men man lär sig snart skillnaden och när man behöver begära rättshjälp. Vissa begrepp kan också betyda olika saker.

– Det vi kallar ett stort beslag narkotika i Sverige går inte att jämföra med till exempel Spanien, som hanterar helt andra mängder, säger han.

Europolländerna samarbetar också strategiskt. Under vårt besök pågår en konferens om it-brott. Ett 60-tal experter från medlemsländerna sitter i en jättesal på bottenvåningen och diskuterar frågor i små grupper. Vad ska vi prioritera? Vilka nya grepp kan vi prova?

I Lennart Ericssons funktion som chef ligger det ett mer strategiskt uppdrag att följa utvecklingen på Europol och återrapportera till  nationella operativa avdelningen, Noa och även förmedla Sveriges åsikt i vissa frågor.

På det svenska kontoret jobbar sambandsmän från polisen, Tullverket och Säkerhetspolisen. Deras lilla kontorslandskap har utsikt över både Haagtribunalen och Eurojust, EU:s åklagarorgan.

Vid ett skrivbord sitter Ewa Olofsson, sambandsman, med en bakgrund hos korruptionsgruppen på Noa. Just nu har hon kontakt med ett polisområde som misstänker att en ung man, tidigare känd för narkotikabrott, har börjat med bedrägerier och förfalskningar. Han verkar vara på väg till Ungern för kriminella affärer och Noa:s internationella enhet har ringt sambandsmännen, eftersom flera länder kan bli inblandade. De vet inte när mannen tänker åka, men Ewa Olofsson kan förbereda ungersk polis på att det är en strategiskt viktig person. Senare kan hon skicka information om avgångar och foton på mannen från svenska spanare.

– Vi vill att ungersk polis prioriterar ärendet och sätter resurser på det när det är dags.

Ewa Olofsson tycker det är bra att ärenden som det här lyfts till Europol och inte bara hanteras mellan två länder. Det kan fungera på kort sikt, men ofta berörs fler länder efter hand.

– När det blir snabba ryck är det upparbetade samarbetet på Europol till stor nytta, säger hon.

Det är inte alltid polisen i länderna har resurser för spaning och utredning när sambandsmännen hör av sig. Lennart Ericsson märker att också den svenska polisen är hårt belastad, men tycker att det har blivit bättre. Ett viktig steg framåt är de internationella operativa handläggare, IOH, som numera finns i alla regioner. Han och kollegerna pratar med dem på videomöte varje torsdag.

– Det ger alla en hyfsad lägesbild över aktuella ärenden, brottskonstellationer och modus. Vi här i Haag kan sedan uppdatera våra kolleger från andra länder. För att vara så effektiva som möjligt är det viktigt för oss att jobba tätt tillsammans med IOH-handläggarna, Noa och även våra sambandsmän på andra håll i världen, säger Lennart Ericsson.

Hampus Ljunggren är trainee på den svenska sambandsbyrån i tre månader.
I vanliga fall jobbar han på polisens internationella kontaktpunkt SPOC på Noa, där de numera har ”supermycket” att göra, som han säger.

– När fler gör som vi vill och jobbar över gränserna blir det hårdare tryck på oss.

Lennart Ericsson spår att Europol kommer att växa. Han tror att Sverige har ännu fler på plats om tio år, även representanter från andra brottsbekämpande myndigheter.

– Polisen har inte obegränsat med resurser. Det är viktigt att satsa på det som ger något tillbaka.

När vi hälsar på har polisen i Litauen precis gripit 19 personer i ett stort kriminellt nätverk. Flera av personerna är högt uppsatta i hierarkin och misstänks ha planerat brotten. Ligan har härjat i olika grupperingar i minst 12 europeiska länder och är misstänkta för rån, inbrott, stöld av skogsmaskiner, droghandel, människohandel, mord och hot.

En särskild grupp på Europol, kallad TOP OCG, har jobbat med ärendet. De kartlägger de grövsta brottslingarna i Europa och letar gemensamma strategiska personer. Gruppen har hjälpt länderna att bygga upp ärendet och bevisa att det rör sig om organiserad brottslighet.

– Det tog tid innan polisen kunde länka ihop och identifiera personerna. Gripandet är en stor framgång för berörda EU-länder men också för Europol som har assisterat, säger Dimitrijs Ceplis från Lettland som leder gruppen.
Nu fortsätter utredningen och Dimitrijs Ceplis tror att det kommer att sluta med uppåt 50 gripna.

– Det kommer att ha stor påverkan på brottsligheten, troligen kommer både droghandel och guldrån att minska, säger han.   

Det här är Europol

  • EU:s brottsbekämpande myndighet med huvudkontor i Haag, Nederländerna.
  • Hjälper EU:s medlemsstater att bekämpa internationell brottslighet och terrorism. Har operativa avtal med fler länder. Målet är ett säkrare Europa.
  • Hämtar in, bearbetar och analyserar information från ländernas brottsbekämpande myndigheter, sprider uppgifterna och samordnar åtgärder. En desk är öppen dygnet runt.
  • I stora databaser finns information om brott, spår och kriminella.
  • Analytiker och experter ger stöd inom brottsområden som penning-
    tvätt, it-brott, människohandel och narkotika.
  • Länderna använder informationen för att förebygga, upptäcka och utreda brott, och spåra brottslingar.
  • Samordnar operativa insatser mot exempelvis narkotika, människohandel och it-brott, så kallade Joint action days.
  • Kan stödja en medlemsstat med underrättelser och analysresurser vid större händelser, som attentatet på Drottninggatan.