"Ha kulturen i bakhuvudet"

Våld och hot i hederskulturer är en förhållandevis ny och snårig typ av kriminalitet. Här är specialistteamet som hjälper polisen och andra myndigheter.

”Är det sant? Kan mina föräldrar inte tvinga mig att gifta mig?”

Så utbrast en flicka i mellanstadieåldern när hon gick till skolsköterskan och fick veta att föräldrarnas regler strider mot det svenska samhällets. Några år senare kom hon tillbaka, betydligt mer nedstämd. ”Vad spelar det för roll att jag vet mina rättigheter när mina föräldrar inte fått lära sig dem.”

2013 skapades det nationella kompetensteamet i Östergötland, efter norsk och brittisk modell. Teamet består av flera olika personer som i sina tidigare yrkesroller har både praktiska och teoretiska kunskaper i arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck, exempelvis könsstympning och tvångsäktenskap. Här finns bland andra en jurist, poliser, socialsekreterare, läkare, psykologer, lärare, utredare och forskare.

Uppgiften är att hålla utbildningar och sprida kunskap och arbetsmetoder. Teamet har också en nationell stödtelefon dit bland andra polisanställda som utreder hedersbrott kan ringa för att få vägledning och råd.

– Tidigare lades många sådana här ärenden ned. Kunskapen inom polisen om hedersvåld är varierande. Polisen är som andra myndigheter, det finns många duktiga medarbetare men de får inte alltid den tid, det stöd eller de resurser som behövs. Ytterst är det en ledningsfråga. Nu kan polisen vända sig till oss och därför är det viktigt att vi även har polisiär kompetens i teamet, säger Juno Blom, samordnare.

Vissa frågor kan besvaras direkt, som till exempel hur lagstiftningen ser ut, eller tips på skyddade boenden. I andra fall kan teamet ge vägledning och råd och reflektera kring olika dilemman som kan uppstå.

Hederskulturen är som ett parallellt samhällssystem, säger Janne Dandanelle som arbetar inom polisen i region Mitt och som även ingår i det nationella kompetensteamet.

– I det svenska samhället värnas individen, inom en hederskultur kollektivet. Kyskheten och en kvinnas oskuld ses som bevis på hur en kvinna är. Får hon dåligt rykte svärtar det ner hela släkten.

Ryktet är viktigare än vad hon faktiskt har gjort, för själva handlingen kan man ibland se mellan fingrarna på. Det är därför den där Facebookbilden som Ramin Scherzaj i reportaget lade upp måste förstås ur ett hedersperspektiv. Den sätter igång tankar. Vad gör de när de är hemma? När de är nakna?

– Makens släkt ansåg att de fortfarande ägde henne och att Ramin var en inkräktare som måste bort, säger Behroz Kurdahmadi i det nationella kompetensteamet.

Bilden signalerade en sak till också, nämligen att Zahraa hade en egen sexualitet.

– Det är förbjudet i en hederskultur. Männen har hedern, kvinnorna har skammen, säger Behroz Kurdahmadi.

I en hederskultur är alltså individen underordnad kollektivet, och kvinnans oskuld central. För att upprätthålla detta är själva fundamentet att göra människor beroende av varandra så tidigt som möjligt, till exempel i barnuppfostran.

Systemet bygger på att män bestämmer över kvinnor. Äldre män bestämmer över yngre män. Äldre kvinnor bestämmer över yngre kvinnor. Flickor upplever ofta att de hade mer frihet när de var yngre och att kontrollen och begränsningarna ökar i takt med att de blir äldre. I mötet med myndigheter förnekar ofta vårdnadshavarna detta synsätt då det strider mot barnets rättigheter. 

När polisen utreder ett brott är det viktigt att förstå sammanhanget som brottet har skett i.

– Vid utredningar av hedersrelaterad brottslighet krävs det många gånger mer resurser, säger Bo Lagerkvist, före detta polis.

Han ingår i det nationella kompetensteamet och har arbetat inom polisen med frågor som rör hedersrelaterade brott sedan 2002. Bo Lagerkvist understryker att de som utreder ett hedersmord utreder efter samma lagar som i andra mordutredningar. För i grunden är det ett mord. Däremot måste man vara observant på i vilken kontext det skett. ”Utred med brottet i fokus och hederskulturen i bakhuvudet”.

– Hedersbrott kräver helt andra metoder och strategier i utredningen. Det är jätteviktigt att alla har det med sig tidigt. Man måste undersöka kollektivet och jämföra uppgifter utanför kollektivet, säger han.

I fallet med Ramin Scherzaj åtalades nio personer varav sex dömdes för mord.

Ofta vill polisen ha konkreta saker att gå på, ”har någon hotat dig?”. Men för den som växt upp i en hederskultur behövs inte några uttalade hot, man vet ändå vad som gäller.

Hur vet man då som polis att ett ärende rör sig om heder? Under rättegången om mordet på Ramin kallades Devin Rexvid in som sakkunnig, han är doktor i socialt arbete och projektledare på uppdrag av Riksorganisationen Glöm aldrig Pela och Fadime.

Han sammanfattade det så här: ”Tillåter man sin dotter att gifta sig vid 17 års ålder vågar jag påstå att det handlar om heder”.

I fallet med Ramin Scherzaj var det en relativt oskyldig bild på Facebook som väckte väldigt starka reaktioner. Samtliga åtalade var medvetna om de regler som styr hederskulturen och levde dessutom efter dessa. Ramin var från Afghanistan, hade i sammanhanget en lägre rang än Zahraa och hennes exmake Hello, och saknade en klan som kunde beskydda honom.

– Om Ramin hade kommit från en högre klan hade han kanske inte mördats eftersom det hade inneburit en mycket större risk, säger Bo Lagerkvist.

Det nationella kompetensteamet skulle gärna se att hedersbrott ledde till hårdare straff, på samma sätt som hatbrott gör. En statlig utredning håller på att se över frågan och ska komma med ett förslag senast den 1 september i år. Det finns redan i dag möjlighet för domstolarna att se strängare på brott med hedersmotiv, eftersom det oftast är riktat mot någon i familjen och innebär att personens skyddslösa ställning utnyttjas. Frågan är om det behövs en särskild straffskärpningsgrund för hedersbrott.

Är en dom som i fallet Ramin avskräckande, eller kommer de som begår dem bara att dölja dem bättre?

– Vi har inte sett effekten ännu, men de hade nog inte väntat sig att sex personer skulle dömas för ett och samma mord, säger Bo Lagerkvist.

Just nu håller ett nätverk inom Polismyndigheten på att byggas upp där varje polisregion har kontaktpersoner i arbetet mot hedersrelaterade brott. Totalt ingår omkring 75 personer som arbetar med brottsoffer- och personsäkerhet, brott i nära relation och grova brott. Syftet är att öka kunskapen inom polisen och sprida kunskap lokalt.

Läs även: Dödskyssen

Läs även: Ha kulturen i bakhuvudet