Fake news - Svensk Polis - En tidning från Polismyndigheten - www.svenskpolis.se

Fake news

Falska nyheter har blivit en del av modern krigföring. Politiker och experter befarar att Sverige kommer att drabbas under årets valkampanj och polisen att bli ett slagträ i debatten.

USAs president Donald Trump brukar kalla granskande journalistik för ”fake news”. Men uttrycket handlar egentligen om något helt annat: att medvetet ljuga och sprida falska uppgifter.

Mathias Ståhle är reporter på Eskilstuna-Kuriren och har prisats för sin granskning av en svensk ”trollfabrik”, som sped falska uppgifter på nätet.

Han delar in de som medvetet producerar osanningar i tre kategorier:

Den första består av de som i ideologiskt syfte sprider till exempel antisemitiska uppgifter. De vill samtidigt sänka förtroendet för traditionella medier genom att anklaga dem för att mörka sanningen. I den här gruppen finns också konspirationsteoretiker.

Den andra utgörs av människor som främst är ute efter pengar. De har insett att falska nyheter kan generera reklamintäkter. Ibland ber de också om donationer och får då svarta pengar via till exempel swish.

Den tredje kategorin består av unga människor, oftast män, som helt enkelt inte förstår bättre. Deras omognad gör att de tror att det är okej att svartmåla människor de inte gillar och till exempel kalla dem för ”judesvin” eller ”hora”.

Under valkampanjer, när tonläget i samhällsdebatten rent allmänt skruvas upp, kan falska nyheter lättare få vingar.Det märktes inte minst i det amerikanska presidentvalet 2016. Då spreds till exempel falska nyheter om att Hillary Clintons partikamrater avslöjats i en pedofilring. I en rapport konstaterade CIA även att Ryssland medvetet försökt påverka valet genom att förse Wikileaks med hackade mejl. Uppgifterna spreds sedan i både traditionella och sociala medier.

I november höjde Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ett varningens finger för att främmande makt på samma sätt kan försöka påverka det svenska valresultatet. Politikerna delar oron, som försvarsminister Peter Hultqvist och hans danske motsvarighet Claus Hjort Frederiksen.

I en gemensam debattartikel i Aftonbladet varnade de för att falska nyheter från Ryssland ”är en fara för våra länder”.

Digitaliseringsminister Peter Eriksson har därför, efter att ha träffat företrädare för Facebook i USA, fått ett löfte om att sociala medier-jätten ska slå larm om det upptäcks försök att manipulera det svenska valresultatet.
Att sådana försök ändå kommer att göras är ingen vild gissning. Både från enskilda personer och mer organiserade grupper – eller nationer. Frågor som rör polis och kriminalitet fungerar särskilt bra i propagandasyfte. Dels finns en stor mängd offentlig statistik som kan vändas och vridas på, dels är frågor om trygghet något som berör alla.

– Vad som fungerar bäst i dag är att använda en kombination av illvilja och humor där man ställer insinuanta frågor. Då kan uppgifterna få spridning för att vissa tror på dem eller tycker att de är så galna att de inte kan låta bli att dela dem i sociala medier, säger Mathias Ståhle.

När uppgifterna sprids är målet nått.

– Den som har producerat det här uppnår två syften. Budskapet når många människor samtidigt som uppgifterna, om de får stor spridning, tar syre från de viktiga frågorna, säger Mathias Ståhle.

På Facebook, där allt som delas ser likadant ut, kan det vara extra svårt att skilja sanning från lögn. Därför gick Regeringskansliet förra året ut och nyanserade välspridda påståenden om svensk migration och brottslighet.

Där förklarades till exempel hur statistiken för anmälda våldtäkter redovisas i Sverige jämfört med andra länder. Men det hindrar inte Facebookgrupper som ”Sluta dalta med kriminella”, ”Utvisa kriminella invandrare” och andra från att skapa bilden av Sverige som ett land i fritt fall.

Det mest framgångsrika exemplet är ”Stöd svenska polisen”. Facebookgruppen, som inte är ett myndighetskonto, startades 2015 och har i dag drygt 200 000 medlemmar.

Där delas ofta inlägg från polisens officiella Facebookkonton. Det kan handla om allt från statistik kring antal skjutningar till mer personliga berättelser om utsatta barn. Vem eller vilka som står bakom gruppen är okänt. Däremot går det snabbt att konstatera att många av medlemmarna är kritiska till svensk invandrings- och kriminalpolitik.

”Härligt att vi tar hit och hjälper människor från krig o elände. Det här är tacken!”, skriver en kvinna.

En man gör ett inlägg med texten:

”Bra jobbat hoppas syltryggarna på åklagarmyndigheten gör sitt jobb också då.”

En lömsk metod som ”Stöd svenska polisen” använder är att sprida gamla nyheter, som om de vore dagsaktuella. I samband med stenkastning i Rinkeby i februari 2017 publicerades ett videoklipp med ”polisens egna dramatiska bilder”. Men det var i själva verket material som ”Efterlyst” visat två år tidigare och som inte hade med Rinkeby att göra.

I samband med att SVT förra året granskade ”Stöd svenska polisen” tog både Anders Ahlqvist vid nationella operativa avdelningen och Pär Lindroos, nationell samordnare för polisens sociala medier, avstånd från gruppen. De menade att det är problematiskt om allmänheten uppfattar det som att polisen står bakom det som skrivs.

Däremot kan det bli komplicerat om en enskild polisanställd uttrycker starka åsikter i sociala medier. Då kan följarna uppfatta det som om hela myndigheten står bakom dessa.

Varg Gyllander, chef för polisens mediecenter i region Stockholm, har aldrig gått in och bemött osanna uppgifter i Facebookgrupper som ”Stöd svenska polisen”.

– Vår mediestrategi är att tala för vår sak i egna kanaler. Jag tror att det är meningslöst att ge sig in i diskussionstrådar. Dessutom är det ibland svårt att skilja fakta från åsikter och jag är tveksam till om det är vår sak som myndighet att rätta andras uppfattningar, säger han.

Varg Gyllander menar att yttrandefriheten gör att det måste vara högt i tak.

Om falska nyheter eller uppgifter fortsätter att få fäste kan det få allvarliga konsekvenser. Det menar Brit Stakston, författare och mediestrateg:

– Det som oroar mig inför den svenska valrörelsen är att världsbilderna som sprids i sociala medier kan bli så skruvade att vissa helt tappar tron på fakta och forskning.