Dödskyssen - Svensk Polis - En tidning från Polismyndigheten - www.svenskpolis.se

Dödskyssen

Många visste att Ramin Scherzaj, 23, hade ett hemligt förhållande med en gift kvinna. Men när han lade ut en bild på dem tillsammans på Facebook, skrev han under sin egen dödsdom.

Klockan 20.42 måndagen den 4 april 2016 kom ett larmsamtal till polisen i Gävleborg.

”Du, jag är i parken mitt emot där bocken brukar stå. Jag är ute och springer men så var det några snubbar med huvor som tog in en kille i en bil. De skrek och gapade och först trodde jag att de skojade, men det verkar inte så. Nu har de stuckit iväg med två bilar i full fart. Den ena hade inga nummerplåtar, den andra var en silverfärgad Audi med regnumret EXZ 577.”

Inringaren var en tidigare militär, saklig och van vid att iaktta. Ett jättebra vittne. Han berättade också att han sett en kvinna i vit jacka vilket skulle visa sig vara en viktig uppgift. Men när det gällde Audins registreringsnummer tog han fel på en enda bokstav. Det blev ödesdigert. Alla poliser som jobbade denna dag beordrades att spana efter Audin men bilen slank ur nätet. Det blev inget mer denna måndag kväll.

Nästa morgon kom ett genombrott, som dock skulle visa sig vara något helt annan än vad polisen först trodde. Strax efter klockan halv nio ringde en kvinna, Zahraa 23 år, och berättade med tunn och gråtfylld röst att hennes jämnåriga pojkvän Ramin Scherzaj aldrig kom hem igår. De hade varit på väg till ett hotell i Gävle när ett gäng stoppade dem och sade åt Ramin att hoppa in i en bil och följa med. Ramin lugnade Zahraa med att det inte var någon fara. När han åkt iväg skickade han ett sms  till henne klockan 21.38:

”Hej! Jag ska åka till Eskilstuna för att hämta pengar från några killar jag känner. Jag kommer imorgon. Du behöver inte vara orolig men om jag inte kommer tillbaka eller svarar imorgon så ring polisen. Älskar dig.”

Zahraa svarade klockan 21.43:

”Okej, ta hand om dig och ring om det är nåt. Jag blir orolig över dig älskar dig enormt mkt. Jag ska sova snart är jättetrött. TA HAND OM DIG! Du vet att jag inte gillar dina kompisar men vad kan jag göra annat än att säga okej, saknar dig och väntar på dig.”

En minut senare messade hon igen:

”Vill se dig ligga bredvid mig imorgon när jag vaknar, älskar dig”

Nu var Zahraa jätteorolig.

Polisen drog igång det omfattande arbetet med att gå igenom digitala spår och tömma alla tänkbara övervakningskameror i Gävle på film. På en sekvens inne i en videobutik syntes Zahraa och pojkvännen Ramin komma in. Hon hade vit jacka och han bakvänd keps och de gick snart ut igen tillsammans. Strax därpå visade en annan kamera från en butik hur två bilar försvann iväg i hög hastighet. Än så länge var det ”bara” ett misstänkt människorov. Och Zahraa en bekymrad flickvän.

Ganska snabbt upptäckte dock polisen att Zahraa varit gift med en man som heter Hello och att han och Ramin hade en lång historia av bråk med varandra. Det var polisanmälningar och motanmälningar i flera år om allt från misshandel till trakasserier. I de gamla nedlagda utredningarna fanns bland annat en övervakningsfilm från en bensinmack där man såg två bilar parkera snett mitt emot varandra och hur flera upphetsade män gick ut ur bilarna, däribland Hello och Ramin.

Polisen reagerade också över att Ramins sista sms till Zahraa efter att han försvann var skrivna på så bra svenska, till skillnad från hur han brukade uttrycka sig. Något kändes konstigt. Någonstans i ett gammalt förhör med Zahraa nämndes ordet ”heder”.

På onsdagen beslutade man sig för att avlyssna Hello, som har två barn ihop med Zahraa. Hello hade länge försökt ta sig till Sverige från Irak när han till slut gifte sig med henne, något som godkändes inom familjerna trots att han är kurd och hon arab. En teori är att Zahraa tvingades in i äktenskapet, som snart knakade i fogarna.

Zahraa var en ung, modern kvinna som bott i Sverige i flera år och vant sig vid att ha egna och starka åsikter. Hello betyder ”örn” på arabiska och är ett namn som ska symbolisera styrka och kontroll. I själva verket var han styrd av sin storebror och hade svårt att fatta egna beslut. Zahraa skulle senare beskriva det som att hon mentalt var gift med dem båda.

Det var 2015 som Zahraa hade träffat Ramin Scherzaj när de började plugga i samma klass i Sundsvall. Han var betydligt yngre än Hello, snygg, livlig och spännande.

I januari 2016 lurade Zahraa sin familj att hon låg på sjukhus och rymde med Ramin till Göteborg. Där kunde de, om än för några dagar, visa sig öppet tillsammans. Promenera hand i hand. Åka båt. Hello fattade misstankar och bad sina släktingar och vänner att bevaka Ramin.

Ramin å sin sida blev provocerad och började tänja gränserna för att bända loss Zahraa ur familjens grepp. Hittills var det bara de närmsta i deras respektive släkter som kände till deras otrohetsaffär. Hittills var det fortfarande på en hanterbar nivå så att familjerna tyckte att de, trots allt, kunde hålla skandalen i schack. Hittills var det bara ett otrohetsbråk. Det skulle dock snart växa sig större och komma att handla om något betydligt mer allvarligt: heder.

I början av 2016 var Zahraas och Hellos äktenskap kört i botten och de hade skilda sovrum. På alla hjärtans dag separerade de. Troligen gick Hello med på skilsmässan eftersom han var trött på att hela tiden bli ifrågasatt av sin storebror som anklagade honom för att inte ha kontroll på sin hustru: ”Du är ingen man, du är ingenting!” Zahraa flyttade hem till sina föräldrar. Hon var nu under sina egna föräldrars och sina bröders kontroll.

Direkt efter Ramins försvinnande betraktades Zahraa som en orolig anmälare. Men polisen började ana oråd. Den hemliga telefonavlyssningen av Hello stärkte den känslan, liksom de inblandades tidigare bråk med varandra. När polisen nystade vidare, började man inse vidden av det som skett – och att Ramins liv troligen var i fara.

Den 16 mars 2016, tre veckor innan han försvann, hände nämligen det som inte fick hända. Ramin lade ut en pussbild på sig själv och Zahraa på Facebook, från kärleksresan till Göteborg. Dessutom såg han till att bilden spreds till alla hennes släktingar. För en utomstående är bilden bara ännu en i raden av harmlösa, gulliga bilder som dagligen publiceras på sociala medier. För Zahraas och Hellos släkter var den en katastrof.

Nu var otrohetsaffären inte längre en intern angelägenhet som de närmsta kunde svälja. Nu visste med ens alla släktingar både i Sverige och Irak och det innebar en sak: hedern var hotad. Skammen var nu också deras. En gräns hade passerats och kollektivet ansåg sig tvingat att agera.

Det var nu det började. Bråken övergick i mordplaner.
Zahraa förstod direkt hur Facebookbilden skulle uppfattas och ringde förtvivlat till en kvinnojour: ”Bilden på oss är värre än en nakenbild!”. Förgäves försökte hon lugna sin storebror Hussein men han var ursinnig. ”Är du dum i huvudet eller? Hela världen är i kaos! Problemet har blivit för stort!”

Ramin gick under jorden och såg även till att skaffa sig en slags livförsäkring: på ett usb-minne samlade han fler kärleksfulla bilder på honom och Zahraa som han kunde hota med att lägga ut på nätet, om någon skulle komma efter honom. Långt senare när Unni Wikan, norsk expert på hederskulturer, fick se Facebookbilden utbrast hon att ”Det är rent självmord att göra så här.”

Ramin var från Afghanistan och väl medveten om vilka regler som gäller i en hederskultur och hur illa det slutat för andra människor som brutit mot dem. Unni Wikmans slutsats var att han måste ha velat ha Zahraa till varje pris.

När polisen efter Ramins försvinnande fortsatte att förhöra Zahraa insåg man vilken stark hederskultur hon levde i. Samtidigt som polisen var orolig för hennes säkerhet började man också fråga sig om hon verkligen var ett offer. För säkerhets skull fördes Zahraa till ett skyddat boende trots att hon hela tiden ville till sina två små barn hemma i Sundsvall.

8 april. Fyra dagar hade gått sedan Ramin försvann. Polisen visste inte om han var död eller levande. Ett PUG-team, en utredningsorganisation, hade bildats och arbetet drevs från Gävle. Flera personer i Zahraas släkt var nu satta under spaning och avlyssning och det kom hela tiden intressant information, även om de inblandade ofta pratade i koder.

Ovanligt nog avlyssnades även Zahraa, på det skyddade boendet. Nu betraktades hon av polisen som en medgärningsman, ett manipulativt lockbete. För att locka fram Ramin ur sitt gömställe hade hon nämligen ringt honom flera gånger och vädjat:

 ”Min familj har övergivit mig och du måste rädda mig! Annars får jag gå på gatan.”

Det upptäckte polisen tack vare att hon hade en app i sin mobil som spelade in alla samtal. Ramin var dock tveksam men föll till slut till föga när hon lovade att gifta sig med honom. Han lånade en bil för att åka och träffa henne. Istället skickade Zahraa honom i armarna på hans mördare. Hans sista sms till henne, hade hon i själva verket skrivit själv från Ramins telefon som hon hade tillgång till efter att han kidnappats. Sms skrivna på bra svenska.

Plötsligt hörde polisen via avlyssningen att Zahraa sade ”nu skiter jag i det här!” Hon tänkte sticka från det skyddade boendet och ta tåget till Sundsvall och sina barn. Istället greps hon, den 10 april. Dagen efter intensifieras spaningen när man upptäckte att Hello och några kurdiska vänner hade ett slags krismöte inne på en frisörsalong i Sundsvall. De upphetsade rösterna där inne gick i ett medan polisens spanare vakade utanför. Polisen slog till och grep Hello och några av vännerna på plats, men en man lyckades fly. Två dagar senare greps Zahraas två bröder vid Öresundsbron utanför Malmö med hjälp av dansk polis.

De frihetsberövade nekade till allt och påstod att de aldrig ens varit i Gävle. Bland utredarna spred sig nervositeten: vad har hänt? Är Ramin kvar i Sverige, eller utomlands? Är han död? Det sista spåret av honom var filmsnutten från videobutiken när han gick runt i sin bakvända keps tillsammans med Zahraa i vit jacka, en kort tid innan han fördes bort i en Audi.

Den potentiella brottsplatsen var över 36 mil lång, från Gävle till Örnsköldsvik där en av de misstänkta jobbade och där Audin återfanns. Ovanpå det satt utredarna i ett virrvarr av avlyssnade telefonsamtal som krävde tolk för att förstås, kryptiska sms och kartläggning av de sammanlagt 161 platser där det kunde finnas intressanta övervakningsfilmer. De flesta övervakningsfilmer raderas efter fem, sex dagar. Det var en kamp mot klockan – framför allt för att rädda Ramins liv.

Så, efter drygt två veckor, var en markägare i Njurunda ute och slyade skog. Då såg han något konstigt som låg i ett vattenfyllt dike. Ramins livlösa kropp. Strypt och misshandlad till döds.

Nu var det plötsligt en mordutredning det handlade om, dessutom med ett intrikat nät av en mängd inblandade personer som levde i en hederskultur.

Ärendet hade vuxit på ett sätt som spaningsledaren Johan Bast, polisområde Gävleborg, inte kunnat drömma om när han hoppade in samma dag som Ramin försvann.

– Egentligen satt jag med annat men fick detta dumpat i knät. Självklart kan jag hoppa in, svarade jag lite naivt. När jag började läsa in mig förstod jag inte hur stort det skulle bli.

Utredningen skulle pågå i 1,5 år och poliserna, som inte var vana vid att hantera hedersbrott, fick utbilda sig själva längs vägen. Vad innebär det att heder är inblandat? Vad handlar det om? Vem är offer, vem är förövare – kan det vara samma person? Vilka frågor ska man ställa?

– Vi visste inte så mycket om det, säger Johan Bast.

Det som ur ett polisiärt perspektiv särskiljer ”vanliga mord” från hedersmord är att de sistnämnda ofta har många fler som känner till planerna och som på olika sätt, passivt eller aktivt, medverkar i dem. Enligt Tora Holst, en av fyra åklagare i Raminrättegången, är i genomsnitt 150 personer inblandade i ett hedersmord. Både män och kvinnor kan delta i att besluta om, planera kring och utöva hedersrelaterat våld och förtryck.

– Man måste ha misstanken om hedersmotiv från början i analysen för att förstå och ställa rätt frågor och få en riktig bild. Om vi inte förstår heder, förstår vi inte det som är det mest allvarliga i en annan kultur. Vi måste ta till oss detta och inse hur allvarligt detta faktiskt är, säger hon.

Ingen har intresse av att prata med polis, tystnaden är kompakt på ungefär samma sätt som bland gängkriminella.

I utredningen kring Ramin fanns från början 18 misstänkta och samtliga förnekade dessutom att de levde i en hederskultur.

Men under tingsrättsförhandlingarna fick Zahraa av säkerhetsskäl medverka via videolänk. Farhågan var att hon skulle bli det nästa offret på grund av sin kärleksaffär med Ramin.

”Det här är min systers heder. Tror ni att jag accepterar sånt? Jag svär, jag dödar henne direkt. Vad kan vi annars göra?” hade Zahraas bror Hussein sagt till deras pappa några dagar efter att den ödesdigra Facebookbilden hade kommit ut.

Även sedan Zahraa häktats för inblandning i mordet på Ramin, försökte hon skydda sina släktingar. Till exempel gömde hon ett brev i roddmaskinen på gymmet där hon försökte fabricera ett alibi till exmaken Hello, som även han satt frihetsberövad. Brevet avslutades med ”Jag önskar att jag, med mina egna händer, hade upprätthållit min heder. Men tack till er. Hade jag älskat honom (Ramin) en procent hade han varit vid liv nu.”

Fallet Ramin blev den största utredningen i Gävlepolisens historia. Förundersökningen är på 12 000 sidor, att jämföra med det misstänkta terrordådet på Drottninggatan i Stockholm som omfattar 9 000.

Utredningsteamet fick kraftsamla och samarbeta över gränserna för att nysta upp mordhärvan. Som mest arbetade ett 60-tal polisanställda med ärendet samtidigt. Arbetet leddes från Gävle men utredarna samarbetade med kolleger i Stockholm, Sundsvall, Örnsköldsvik, Uppsala och Västerås. En operativ analytiker från nationella operativa avdelningen kopplades in för att göra en stor sammanställning av all den mobildata som hämtats in från sammanlagt 70 telefoner.

– Vi hade inte klarat detta själva, säger Ola Wikberg, inspektör och gruppchef vid grova brott i polisområde Gävleborg.

Dessutom var det vanliga poliser, utan särskild it-kunskap, som fick sätta sig in i hur en mängd olika telefonmodeller och appar fungerade och sortera upp informationen på ett strukturerat sätt.

– Det tog veckor från hobbynivå till att vi kom framåt.

I tingsrätten dömdes Zahraa tillsammans med sin exmake Hello, sina två bröder och en 23-årig man till livstids fängelse för mordet på Ramin. En sjätte man som var under 21 år när brottet begicks fick 14 års fängelse.

Hovrätten sänkte straffet för Zahraa till 18 års fängelse och dömde henne för medhjälp till mord, då hon inte var på plats när mordet begicks. Mannen som var yngre än 21 år fick 12 års fängelse.

Kostnaden för utredningen landade på cirka 1,6 miljoner kronor. Framför allt kostade det Ramins liv och att Zahraas två små söner förlorade sin mamma.
I hederns namn. 

Läs även: Ha kulturen i bakhuvudet

Läs även: När jag fick mens försvann min frihet"