"Vi heter våra jobb"

Grip, Stark, Modig och Brottman. Polisen är full av människor med passande namn. Roger Kling använder sitt efternamn när han förhör Pippifrälsta barn. Och Daniel tycker det är en fördel att heta Godman i arbetet mot hatbrott.

När polisen Roger Kling besökte sagoparken Astrid Lindgrens värld i Vimmerby kom plötsligt Kling och Klang gående, poliserna i Pippi Långstrump.

Roger fick impulsen att gå fram och hälsa på skådespelarna men hejdade sig i sista stund. Annars framhåller han gärna sitt efternamn, särskilt i arbetet som barnförhörsledare i Kalmar.

– Det fungerar som en isbrytare, barnen kan skratta till lite grand, säger han.

Det var Rogers farfar som tog sig namnet Kling och han tycker att det har en positiv klang. Han brukar förekomma omgivningen genom att själv dra upp Pippipoliserna innan de hinner säga något.

– En gång var det någon främmande på stan som ropade ”Kling och Klang!” Då berättade jag vad jag heter, så han blev ganska snopen.

Vilken kommentar ger dig skavsår i öronen?
– ”Var har du Klang då?”

Det finns poliser som heter Klang, men ingen av dem är Roger Klings kollega.
– Nej, tyvärr inte. Det hade varit roligt.

Michael Busz, polis i Nyköping, har ett tyskt efternamn som uttalas ”busch”. Men det visste inte domaren i tingsrätten när Michael var kallad som vittne, utan ropade upp ”Michael Bus”.

– Det väckte en viss munterhet i rätten, säger Michael Busz.

Bortsett från det får han nästan aldrig några reaktioner – och är glad över att det finns ett z med i efternamnet.

– Jag är klart glad för det.

Daniel Godman jobbar på hatbrottsgruppen i Stockholm och förnekar bestämt att yrkesvalet styrdes av efternamnet.

– Haha, nej! Det var rent och skärt intresse, min stora vilja att arbeta med den kategorin av brott, säger han.

Och han är inte någon god man som förvaltar andras pengar, vilket någon en gång trodde.

Hatbrottsgruppen har av naturliga skäl ett stort fokus på brotts-offret och utredarna tar sikte på den utsattes identitet.

– Då känns det skönt att ha ett namn som lirar. Men det var tvärtom en gång när jag var utryckningspolis och gjorde ett ganska fysiskt ingripande. Då tyckte mannen att ”med ditt efternamn borde du vara snällare!”

I höstas listade Aftonbladet ”13 av världshistoriens olyckligaste namn”. På plats nummer 5 hamnade polisen Peter Brottman
i Stockholm. Själv tycker han inte att det är något fel på namnet.

– Nej tvärtom. Jag känner mig hedrad som bär det.

Du är en man som jobbar mot brott?

– Ja, precis!

Efternamnet kommer från hans morfar som var uppvuxen på Ljusterö utanför Stockholm och som arbetade i ett stenbrott. Kanske är det förklaringen, säger Peter Brottman som i likhet med Roger Kling använder namnet som en isbrytare i jobbet.

– Ibland säger jag bara mitt förnamn och sedan efternamnet, om det blir läge. ”Vet du vad jag heter?” De flesta skrattar gott, säger han.

För några år sedan var han med i ett dejtingprogram i tv4 och intervjuades om sina intressen, vad han gör på första dejten och om han skulle kunna tänka sig en tjej som gillar våldsbejakande gangstarap. Journalisten frågade allt möjligt, förutom om hans efternamn.

Tjänstefel!

– Ja, jag vet inte varför de inte frågade om mitt namn. Du är den första journalist som har gjort det.

Däremot har många skämtat om hans namn genom åren och det vanligaste är ”Brottman. Jaha, vad är det för brott du begått?” Under gymnasietiden när han hade en högljudd fest och grannarna ringde polis, blev det ett muntert möte när en patrull ryckte ut och frågade vad den unge Peter hette: ”Brottman? Det låter ju lite kriminellt!”

– Haha! Ja, den polisen som sa så blev sedemera min chef.

Andrei Polis heter inte sitt jobb

– Hej Andrei Polis. Är du polis?
– Nej, jag är hantverkare. Förut hette mitt företag Polisbygg men numera heter det Apolis Bygg AB.
– Var kommer ditt efternamn ifrån?
– Det kommer från Belgien där det stavas Paulis. Sedan bodde min släkt i Ryssland och Estland och på vägen blev det Polis.
– Hur reagerar folk när du säger vad du heter?
– Folk blir glada! Men det har hänt att människor har ringt mig mitt i natten för att be om hjälp, efter att ha sökt på ”polis” på Eniro.se.