"Det var som i Malexander"

Rånarna tvärnitade, klev ut och sköt med automatvapen mot Peter. Ändå anser Brottsoffermyndigheten att han inte har blivit kränkt. "Jag tar inte striden bara för mig, utan för alla poliser", säger Peter.

Peter jobbar som spanare och i augusti förra året åkte han som singelpatrull till ett pågående rån i Farsta. Han såg hur rånarna lämnade platsen i ett fordon och försökte då trycka det av vägen. När det misslyckades tog han upp jakten. Då plötsligt tvärnitade rånarna och innan Peter hann stanna, gick en av dem ur bilen och avlossade ett skott mot honom med automatvapen.

Peter försökte köra ur skottvinkeln genom att avancera framåt, men när han var ungefär 10 meter ifrån rånarna, sköt de två skott till.
– Det var precis som i Malexander, och ren tur att jag inte blev träffad, säger Peter till tidningen Svensk Polis.
Den tekniska undersökningen visade att skottet som gick in i sidan av bilen var på väg mot förarhytten, men rikoschetterade.

I hovrätten dömdes två av de fyra rånarna för försök till grovt rån. Men när Peter sökte ersättning från Brottsoffermyndigheten fick han nej. Angreppet var inte tillräckligt grovt och en polis ska dessutom ha en mental förberedelse för sådana händelser.
Peter tycker att det är obegripligt.
– Hur förbereder man sig på att dö? Om detta inte är allvarligt, vad är det som krävs då?

Peter betonar att det inte är pengar han är ute efter, utan ett erkännande.
– Detta handlar inte om mig, utan om vad poliser i allmänhet ska tåla. Även om vårt jobb är att ingripa mot farliga personer, måste även vi kunna räknas som brottsoffer.

Efter första skottet var Peter fokuserad på att agera och besvara elden. Men efteråt, när han satt nedhukad i sin bil och rånarna fortsatte skjuta, kom känslorna.
– Jag kände mig helt utelämnad, försvarlös. Där och då hade jag inget att försvara mig med. Jag kunde inte besvara elden samtidigt som jag försökte köra ur skottvinkeln.
Trots allt har han mått ganska bra, och det tackar han sin erfarenhet för.
– Jag har ju jobbat mot grovt kriminella länge och gjort utlandstjänst. Det har nog bidragit till att jag trots allt klarat mig från att drabbas av exempelvis posttraumatiskt stressyndrom. Men min fru var höggravid då hon fick ett telefonsamtal om att jag blivit beskjuten. Det var tungt.

Peter och hans målsägarbiträde tänker nu lämna in en ansökan om överprövning till Brottsoffernämnden. Om han inte får ja där, befarar Peter att det kan få konsekvenser för kåren.
– Jag är rädd att poliser kan tveka inför att ingripa, och tycka att det inte är värt det.
Vad skulle det betyda om Brottsoffernämnden gav dig rätt?
– Det skulle betyda jättemycket. Att ingripa mot tungt beväpnade rånare innebär risk för att bli beskjuten. Men det skulle kännas som en lättnad att någon åtminstone kan säga att ”detta ska inte en polis behöva tåla, du har faktiskt blivit kränkt”.
Rikspolischef Dan Eliasson har också visat sitt stöd.
– Det känns skönt att inte vara ensam i detta, utan att även få support från högsta ort.