Region Syd lyfte blicken

Med hjälp av förstärkning och spaning från ovan kunde våldsvågen i Malmö brytas. Granaterna har tystnat. Kvar finns hundratals kulhål – och vetskapen om att det när som helst kan smälla igen.

Foto: Martin LinderborgHelikoptern skakar lätt i den hårda vinden. Rutorna är prickiga av regn. Några hundra meter ner ligger staden som bara i somras drabbades av tio sprängningar på åtta veckor. Militära granater i tätbefolkade kvarter. Malmö är både litet och stort,

320 000 invånare, i en region med 3, 5 miljoner. En stad där förort och innerstad ligger kloss an, där belastade områden och eftertraktade kvarter bitvis går omlott. Sommarens skoningslösa dåd i vanliga bostadskvarter runt om i stan, kom nära. Tidningarna skrev om en stad i skräck. Och för många malmöiter skuggades verkligen sommarljuset av oro.

Jonas Andersson, polisflygets baseringschef i Malmö, blickar ner över brofästet och stans västra villaförorter.
– Efter att vi engagerades har det faktiskt inte smällt, säger han från baksätet i helikoptern.
– Om det sedan beror på oss eller på något annat kan vi förstås inte veta.
I dag är det kollegan som sitter i förarsätet.
– Hur många från polisflyget som jobbar i insatsen kan vi inte specificera, säger han.

Baseringen på Sturups flygplats har varit vilande i några år och är ännu inte helt återuppbyggd. Det kommer ta några år innan den är fullt bemannad. För sju år sedan flyttades regionens helikopter till Göteborg och ersattes aldrig. Nu är situationen en annan.

Polisflygets fem helikoptrar är på väg att ersättas med sju nya och minst en av dem ska utgå från Sturups flygplats.
– Härifrån kan du både förebygga och dokumentera, leda och snabbt agera när något händer. I helikopterspetsen sitter en kamera med direktuppkoppling till insatsledningen som kan följa spaningen i realtid, säger Jonas Andersson.

Sedan början av augusti har Malmöborna, som tidigare mest hört flygande och hovrande helikoptrar under högriskmatcher och under en och annan demonstration, fått vänja sig vid en tidvis ny ljudbild. Under dagar, kvällar och ännu fler nätter har helikoptern spanat från luften i en omfattning som är unik i Sverige.
– Det är ett effektivt sätt att både få överblick och visa närvaro. En helikopter syns, och det avskräcker, säger Jonas Andersson.  

Det var i juli som läget blev rejält ansträngt i polisområde Malmö.
– Under några veckor strömmade fallen in. Nya sprängningar flera dagar i rad, skjutningar och ett mord. Dessutom mitt under semesterperioden, säger Petra Stenkula, chef för utredningsenheten i region Syd.

Handgranater har sprängts i en rad svenska städer. I Malmö då och då sedan millennieskiftet. Men aldrig så lättvindigt och i den omfattning som nu.
– De är lätta att få tag i, det är bara att sätta sig i bilen och köra ner till Balkan, säger Stefan Sintéus, chef för polisområde Malmö.

Att angripa granaterna som fenomen var inte görligt, menar han. Eftersom kännedomen om stans kriminella värld var god valde de istället att fokusera på de troliga inblandade individerna: 20 till 30 tyngre kriminella och deras svans på 70, 80 personer.
– Insatsen var underrättelsestyrd. Vi vågade satsa på de spår vi trodde på.

Taktiken var, och är alltjämt, att ligga på de här personerna ordentligt.
Problemet var att Malmöutredarna redan hade fullt upp med andra brottsutredningar, med frihetsberövade som omöjligt kunde nedprioriteras. För att lyckas krävdes förstärkning utifrån, och de behövde få den beviljad trots att straffskalan är låg för granatattacker och trots att ingen hade behövt sätta livet till. Men hjälpen kom.

Mats Karlsson, operativ chef för Malmöpolisen, säger att det var det goda underrättelseläget som avgjorde:
– Vi kunde påvisa vilken typ av konflikter som låg bakom, vilka personer det handlade om, vad som behövde göras och varför det var så viktigt.

Ofta består en förstärkning av poliser i yttre tjänst. Men den här gången bad Malmöcheferna även om erfarna utredare.
– Det viktigaste var att begränsa handlingsfriheten för de här individerna och förhindra deras kriminalitet. Vi kan inte lagföra ett nätverk, däremot en individ, säger Stefan Sintéus.

Den 24 juli tillsattes en fredad särskild utredningsgrupp. Först med personalförstärkning från region Syd, men snart också från nationellt håll: utredningsexperter och hemlig kompetens från Noa och personal från mängd- och seriebrottsstyrkan i Göteborg. Totalt ett trettiotal utredare i olika tappning.
– Folk från hela Sverige har hjälpt oss. Trots att satsningen här tar från annat har jag inte mött någon som sagt ”Ska vi hjälpa Malmö nu igen”. Tvärtom har alla tyckt att det är för jävligt med sprängningarna, säger Stefan Sintéus.

När det blev klart att Malmö skulle få nationell förstärkning var helikoptern en viktig del.
– Till viss del var vi nog inspirerade av England, där helikoptern används ännu mer i polisarbetet än i Sverige, säger Stefan Sintéus.

De flesta skjutningar och sprängningar skedde kvällar och nätter. Utrustad med både värmekamera och strålkastare som når 300 meter ner är det betydligt lättare att söka igenom mörka gator. Fågelvägen är avstånden små, särskilt för den som färdas 220 kilometer i timmen.

Eftersom kartläggningen också visat att gärningsmännen flydde från platsen på moped, skulle ett samarbete mellan helikopter och motorcykelpoliser bli effektivt.
– Taktiken är att titta på avvikande beteende, folk som rör sig konstigt, och snabbt styra mc:n och bilarna dit, säger Jonas Andersson.

Regnet har tilltagit. Från ovan är Malmö nu på väg att försvinna bort
i grått. För att spana behöver helikoptern gå ner på låg höjd.
– Men det gör vi inte i onödan, för att inte störa boende.
Medan kollegan går ner för landning konstaterar Jonas Andersson att ett par polisbilar just har samlats vid brofästet.
– Säkerligen ett migrationsärende, säger han.

Foto: Martin LinderborgFörutom helikoptern, som alltid ligger under Noa, har Malmö nu inte längre nationell förstärkning. Däremot har polisområdet fått en rad lättnader för att kunna freda det fortsatta arbetet mot våldsdåden. Framförallt handlar det om att Malmöpolisen får mycket stöd utifrån i den omfattande Almainsatsen.

En bra bit över tusen flyktingar anländer varje dag till landet. Flest kommer över Öresundsbron och till färjeläget i Trelleborg. Just nu tjänstgör cirka hundra poliser per dygn i insatsen. En del är Malmöpoliser, men merparten är kommenderade från annat håll i regionen. Enligt Jarl Holmström, biträdande chef för region Syd, styrs Almainsatsen i projektform och utifrån dagliga prioriteringar.
– Men allt tyder på att vi behöver rigga för ett långsiktigt arbete, kanske ta höjd för ett år, säger han.

Att Skåne numera är en del av en region med 4 600 medarbetare gör det lättare att stötta de områden som hamnar i ett ansträngt läge, menar Jarl Holmström.
– Det underlättar också att den nya regionala operativa ledningsgruppen har en samstämmig lägesbild och framförallt en gemensam ambition att ta ett nationellt helhetsperspektiv. Det blir särskilt tydligt när övriga Polissverige så påtagligt ställer upp för vår södra region.

Berörda poliser, som måste lämna sina arbetsuppgifter för kommendering i Malmö, hur känner de?
– Våra polisanställda är otroligt engagerade i sitt dagliga arbete och vill göra skillnad, så självklart kan det vara frustrerande att få ett uppdrag i annat område, säger Jarl Holmström.
– Vi måste göra prioriteringar. Varje dag. Och här fattar vi beslutet att det som de jobbar med nu är viktigare än det de lämnar.

Almainsatsen är prioriterad, liksom det fortsatta arbetet mot våldsvågen i Malmö. För den här gången ska insatsen vara långsiktig.
– Just nu är det lugnare, konflikterna är tillbakatryckta. Men de finns kvar, säger Stefan Sintéus.

I dag är runt 100 förundersökningar igång, varav cirka 30 rör stans tyngre klientel. Fem personer sitter häktade för två av sommarens dåd, samt för ett under våren. Den sammantagna bilden pekar på att det handlar om en rad olika men samtida konflikter i den kriminella världen.
– En del mer allvarliga och långtgående. Andra, som attacken mot en dörrvakt, ser ut att handla om att en känd kriminell inte blev insläppt på en nattklubb. Att ta till en handgranat för att du upplever dig kränkt, det är minst sagt oroande, säger Stefan Sintéus.
– Det kan mycket väl spränga igen, beroende på individerna och på vem som är inlåst.

Inte minst därför fortsätter Malmöpolisen att sätta press på misstänkta och deras nätverk. Helikoptern spanar från luften, och även rytteriet och trafikpolisen har allt som oftast vägarna förbi kvarteren där de rör sig. Dessutom trycker andra myndigheter på från sina håll, såsom Skatteverket, Kronofogden och Försäkringskassan.

– Svensk polis har inte varit bra på uthållighet. När det blivit bättre har vi släppt och riktat om resurserna. Men vi måste hålla i arbetet och våga vara kvar även om det inte alltid ger tydliga mätbara resultat, säger Mats Karlsson, operativ chef, Malmöpolisen. Polisområdeschef Stefan Sintéus håller med.
– Vi kan absolut inte ta ett steg tillbaka.

Vår förmåga har stärkts

För första gången har polisen en nationellt enhetlig prioritering i arbetet mot organiserad och allvarlig brottslighet. Men handlingsplanen är en ram. Hur den fylls är till stor del upp till regionen och lokalpolisen.
– Enhetligheten är grunden för att vi ska kunna vara uthålliga och fokuserade i polisarbetet. Det kommer ge effekt, det är jag övertygad om, säger Mats Löfving, chef för nationella operativa avdelningen, Noa.

Samtidigt är det viktigt att så mycket makt som möjligt ligger hos lokalpolisen, betonar han. De kan sitt arbete bäst. Men exakt hur mötet mellan den nationella styrningen och det lokala arbetet ska fungera kommer att formas och omformas i en ständigt pågående process.
– Det är alltid en trixig fråga.

Den blir aldrig klar och det är så det måste och ska vara. Det viktiga är att vi hela tiden har ett bra diskussionsklimat kring det, säger Mats Löfving.
Organiserad brottslighet är ett av polisens nio strategiska initiativ. Besluten kring hur inriktningen ska se ut bygger på en strategisk underrättelserapport som polisanställda på både lokal, regional och nationell nivå arbetat fram.
– Det är en gedigen och långsiktig rapport där många har fått säga sin mening.

I den polisoperativa inriktningen mot allvarlig och organiserad brottslighet pekas nu fem prioriterade områden ut: brottsaktiv extremism och terrorism, lokala kriminella nätverk, kriminella entreprenörer, arbetet mot internationella brottsnätverk samt den myndighetsgemensamma satsningen, som styrs genom samverkansrådet och operativa rådet.

I många utsatta områden finns lokala kriminella nätverk. Alla dessa ska prioriteras i den nya inriktningen, betonar Mats Löfving. Därut-över kommer vissa bostadsområden i landet att prioriteras särskilt, därför kallade ”särskilt prioriterade områden”. Beslutet om vilka det blir fattas i månadsskiftet november-december.
– Merparten av de särskilt prioriterade områdena ligger i de tre storstadsregionerna. Men inte alla. Vilka som ska prioriteras är ett nationellt ansvar och har tagits fram tillsammans med polisregionerna, säger Mats Löfving.

Från januari 2016 ska en gemensam standard gälla i de här områdena. Extra många synliga poliser som framförallt arbetar förebyggande kommer att bli det ena benet, insatser mot den grova kriminaliteten det andra.
– Arbetet i våra mest utsatta områden måste bli mer långsiktigt. Där har vi goda erfarenheter från Södertälje, säger Mats Löfving.

Det faktum att Noa kan fatta operativa beslut för hela landet spelar också en avgörande roll, menar han. Både för det långsiktiga arbetet mot organiserad brottslighet och för möjligheten att agera snabbt.
–Vår förmåga att rikta nationell förstärkning har stärkts. Det kunde vi använda oss av i insatsen i Malmö.

Mats Löfving nämner den unikt omfattande helikopterspaningen som exempel.
–I dag kan vi dela erfarenheter, som helikopteranvändningen, mellan regionerna. Vi kan stämma av, diskutera och prioritera på ett nytt sätt. 