Uppdrag: Bygga tillit

Uppemot 300 svenskar tros ha rest iväg för att kriga i Syrien och Irak. Yrvakna famlar svenska myndigheter efter kunskap och strategier för att förhindra att de blir fler. Lokalpolisområde östra Malmö har anammat en dansk modell.

Fredag eftermiddag, en timme före bönen. Våren har försvunnit bakom molnen och stadsdelen Rosengård i Malmö visar sig i sin mest brungrå skrud. Från centrum kommer kvinnor släpandes på matkassar, äldre syskon håller de yngre i handen på väg hem från förskolan och längs gator och gångstråk drar sig storebröder, pappor och farfäder mot någon av moskéerna och bönelokalerna i området.

I muslimska församlingens moské, en av de större i stan, blir det snart trångt i hallen. Skohyllorna går från golv till tak, ändå trängs paren. Ett av dem tillhör polisinspektör Malin Morän, ett annat Zoran Markovic, som är ställföreträdande lokalpolisområdeschef för östra Malmö.

– Vi har tagit för vana att besöka någon av moskéerna varje fredagseftermiddag för att etablera oss ytterligare i området. Vi ska visa vår närvaro och vår respekt i den mest heliga stund de har, säger han.

"De lyssnar på oss"

Någon tittar skeptiskt på de båda uniformerade poliserna i strumplästen, andra nyfiket. Men de flesta noterar bara att de är där. Ibrahim Gicvan, församlingens ordförande, berättar att imamen i sin predikan snart kommer att förklara vad polisen gör här, att de inte är ute efter att spana.

– Det är bra att de kommer hit, att de lyssnar på oss, säger han.
– Under senare tid har vi ju också haft en ökad hotbild mot oss.

Fredagsronden, kallar polisen det. En rond för ökad samverkan och nätverksbyggande. Klassiskt förebyggande polisarbete, men som i det här fallet i sin förlängning också är startskottet för en satsning med ytterligare ett syfte: att motverka våldsbejakande extremism. Ett arbete som behövs för att jobba mot extremism bland såväl jihadister som högerextrema och vänsterautonoma grupper.

Men just den här satsningen är framför´allt riktad mot förebyggande insatser för att förhindra fortsatt rekrytering till Islamiska staten och rivaliserande Jabhat alNusra, som lyder under alQaida.

– Självklart jobbar vi för att motverka all form av våldsbejakande extremism. Men den modell vi håller på att bygga upp passar just den här gruppen. Vi kan ju inte hamna i passivitet för att den kanske inte i alla delar fungerar lika väl på höger- och vänstergrupper, säger Malin Morän.

Individuella möten

Men fredagsronden i sig har inget med extremistisk rekrytering att göra. Den handlar om polisiär närvaro och, framförallt, om att bygga förtroende. Innan ronden avslutas i någon av moskéerna besöker de båda poliserna skolor, räddningstjänst och andra aktörer på Rosengård.

– Vi behöver jobba på individnivå, det är så det här blir framgångsrikt. Det är de individuella mötena som behövs. Inte bara, som så ofta, möten mellan chefer, säger Zoran Markovic.

Att tilliten stärks och avståndet till polisen minskar är en förutsättning för att lyckas för-hindra framtida rekrytering till våldsbejakande miljöer, konstaterar han. Men det är också, alldeles oavsett, en vinst i sig.
Ibrahim Gicvan tycker redan att relationen mellan polisen och moskéns besökare har blivit bättre sedan fredagsronderna inleddes.
– Fördomarna minskar när man träffas, säger han.

Bra samarbete med Säpo

Hur många malmöiter som har rest för att delta i kriget i Syrien och Irak är det ingen som vet. Siffran 20 har cirkulerat, ibland den dubbla. En handfull uppges ha återvänt till Skåne, runt 80 till landet i stort. De som redan är där, liksom de som är på väg eller har kommit hem igen, är en fråga för Säkerhetspolisen.

– Samarbetet med Säpo är gott. Men vi har ingen karta över hur läget är i vårt område eller om, och i så fall hur, det skiljer sig från andra städer i landet, säger Malin Morän.

Det har spekulerats i om Malmös muslimska miljö tar större avstånd mot den extremistiska våldsideologin, än exempelvis Göteborg som har fler konstaterade jihadresenärer. Men det finns också de som menar att rekryteringen i Malmö försiggår än mer i det dolda och dessutom sannolikt har kopplingar till Köpenhamn. Där finns både moskéer och källarmoskéer som predikar våld och har figurerat i brottsutredningar.

Islamiska staten har också visat sig ha aktiva pr-strateger och rekryteringsarbetet via sociala medier och Youtube är omfattande.
Terrorforskaren Hans Bruun har vid flera tillfällen sagt: ”I dag är det Säpo som träffar killarna som reser ner, och det både först och sist”. Sist, precis innan de ger sig av, är en sak – men först?

– Vi lokala poliser måste agera innan det går så långt. Med både kortsiktigt förebyggande arbete här och nu och med ett långsiktigt arbete för förändrade attityder och en mer övergripande samhällsförändring, säger Zoran Markovic.

Oroliga föräldrar

Seref Kamere jobbar ideellt på Semerkand ungdomscenter i Malmö. Han känner inte någon som åkt ner, men har hört talas om dem.

– Det finns folk som kommer och vilseleder ungdomarna. De förstör så mycket. Vi har föräldrar som är oroliga att fel personer ska få inflytande över deras barn, säger han.

Det är viktigt, menar Seref Kamere, att barnen får rätt information om vad grupper som Islamiska staten verkligen gör och står för. Och vad islam faktiskt predikar.

– Vi måste ta gemensamt ansvar för att hitta lösningar. Men också lyssna till vad de unga säger och signalerar, på allvar, och prata om allt från hur en muslim ska bete sig till meningen med livet.

I höstas gick Malin Morän EU-kursen Community Policing and the Prevention of Radicalisation. När hon kom hem till stationen på Rosengård började diskussionen om hur de skulle gå vidare och omsätta kunskapen till konkret handling. Zoran Markovic lyfte luren till Malmö stad. Intresse fanns, möten och seminarier bokades.

I januari reste de båda poliserna till Århus i Danmark. Redan 2007 inledde Århuspolisen, i samverkan med kommunen, religiösa församlingar och andra aktörer, ett program mot våldsbejakande islamistisk radikalisering. Modellen har lyfts fram för sina goda resultat. En av framgångsfaktorerna är en utvecklad samverkan.

– På den punkten har vi redan kommit långt i Sverige, där har vi ett försprång, säger Zoran Markovic.Inte minst här i lokalpolisområde östra Malmö fungerar samarbetet mycket bra.

Handplockade mentorer

Den andra är satsningen på mentorer. Mentorer som handplockats med fingertoppskänsla och fått utbildning och lön för sitt arbete.

– När det gäller den här gruppen kanske mentorn bör vara en man med religiös auktoritet och som samtidigt är förankrad i det svenska samhället, säger Malin Morän.

Resan till grannlandet gav dem en korg av idéer att plocka ur. Men framförallt fick de med sig en ram att utgå från eller, som Malin Morän säger: De slipper uppfinna hjulet på nytt. Tanken är att bygga upp en modell modifierad till svenska förhållanden, med en styrgrupp, en insatsgrupp och en samordningsgrupp, med tillgång till förebyggande åtgärder såsom mentorskontakt, rådgivning, psykologsamtal, sociala insatser och exit-program.

– Vi har samlat input från många håll och diskuterat upplägget med terrorexperter som Magnus Ranstorp och med Mona Sahlin, regeringens samordnare mot våldsbejakande extremism, som tycker att vi är inne på rätt linje, säger Zoran Markovic.

Malmös polisledning är positiv, liksom kommunala företrädare i stadsdelen. Det som återstår för att kunna genomföra modellen fullt ut är ett ja från Malmö stad, som de hoppas ska finansiera mentorsverksamheten.

I Muslimska församlingens moské har fredagsbönen just avslutats. Zoran Markovic skakar hand till höger och vänster och Malin Morän nickar som traditionen bjuder, samtidigt som de delar ut informationsblad om polisens satsning på stärkt samverkan i området. En ung man frågar Zoran Markovic om han inte skulle vilja komma ut till den lokala brottarklubben där han tränar yngre killar.

– Det kan vara ett bra sätt för killarna att lära känna poliserna lite bättre, säger mannen.

I rummet avsatt för kvinnor en bit in i lokalen ligger koraner uppslagna intill barnens dockor och pysselböcker. Nurcan Cicek är ordförande för kvinnogruppen:

– Polisen får gärna komma hit. Men jag tror inte att våra mammor är oroliga för att bar-nen skulle åka och kriga, fast oron kan finnas bland andra kvinnogrupper, säger hon.

På väg tillbaka till stationen konstaterar Malin Morän att det troligen finns en rädsla bland föräldrar att kontakta polisen. Att det upplevs som att ange sitt eget barn. Dessutom kan det finnas en oro för att det skulle sätta hela familjen i fara.

– Men för att vår satsning ska få spridning måste vi lyckas engagera föräldrarna, säger hon.

Zoran Markovic nickar:
– Det känns som att det pyr under ytan. Vi kan inte vänta längre, vi måste agera.


Dansk samverkansmodell
Århusmodellen började som ett pilotprojekt 2007, på initiativ av Östjyllands polis, i samverkan med Århus kommun. 2010 permanentades modellen som idag drivs av kommu-nen och polisen, med Socialstyrelsen och danska säkerhetspolisen som samarbets-partners.

Förenklat handlar programmet om att fånga upp unga, upp till 25 år, som är på väg in i våldsbejakande extremism genom lokalt nätverkande och erbjuda stödsamtal, mentorskontakt och vägledning till studier och arbete.

Programmet erbjuder också familjestöd, föräldranätverk, psykologhjälp för dem som kommit tillbaka från Syrien och Irak och workshops om extremism för niondeklassare.

Sedan starten har minst 130 orosanmälningar över unga personer som befarats vara på väg in i extrema rörelser kommit in. 15 unga har hittills deltagit i det mentorsprogram som erbjuds och är frivilligt.

2013 reste 30 Århusbor till Syrien för att delta i striderna, 2014 bara en.