SERIEBROTTSLIGOR – SÅ STOPPAS DE

Rånade pensionärer, länsade villor och tömda dieselpumpar. Vi har granskat hur seriebrottsligorna arbetar — och träffat poliserna som vet hur man stoppar dem.

1. DIESELSTÖLDER – De sprängde dielselligan

Illustration: Johan IsakssonLigan tömde elva bensinstationer på 132 275 liter diesel utan att lämna ett spår efter sig. Lösningen: Samverkan, hemliga tvångsmedel – och passivitet.

Huvudmannen var välkänd avpolisen sedan tidigare och i december 2012 gjorde polismyndigheterna i Västerbotten, Norrbotten och Västernorrland gemensam sak föratt gå till botten med sina misstankar. På pappret ägde mannen ingenting av värde, utan levde på 8 000 kronor i månaden från Försäkringskassan. I verkligheten styrde han en stor gård, med bilar, båtar och en omfattande maskinpark.

– Spanarna åkte skoter och skidor, och låg i skogen i 30 minusgrader för att ta reda på vad som pågick. Men han hade byggt upp en skyddsbarriär av skrotbilar runt gården, säger utredaren Johanna Andrén, som varit med från början.

Genombrottet kom med en skälig misstanke om grovt häleri, vilket gav ett förväntat straffvärde på minst två år. Det öppnade dörren för hemliga tvångsmedel.

– Med hjälp av dem såg vi att han hade konstruerat en regelrätt bensinstation på gården, säger Johanna Andrén.

– Kunderna kom dit, skrev in en kod, och tankade diesel svart för mellan åtta och tio kronor litern. Den verksamheten omsatte flera miljoner kronor.

Under sommaren trappades spaningsarbetet upp, med gemensamma insatser från hela norra Sverige. Teknikspanare, aktionsgruppen i region nord, utredare, specialister och åklagare. Spaningsledningen och åklagare hade gemensamma morgonmöten varje dag, och efter hand började bilden att klarna. Fyra personer utförde dieselstölderna på uppdrag av huvudmannen. De använde en lastbil som växlade utseende från den ena dagen till den andra med hjälp av färg, plastdekaler och falska registreringsskyltar.

Oavsett om bilen såg ut att komma från Posten, Schenker eller Pågen, innehöll den alltid samma sak: En specialkonstruerad dieseltank på sammanlagt 6 000 liter. Den var i sin tur kopplad till bilens underrede, vilket gjorde att det såg ut som att gärningsmännen tankade som vanligt, när de i själva verket tömde stationen på diesel. Johanna Andrén:

– Metodiken byggde på att de här männen kunde mycket om bensinpumpar. Väldigt mycket. Eller som en av bensinbolagens representanter uttryckte det: "Så här bra koll på pumparna har inte ens våra egna servicetekniker".

Eftersom stölderna inte skadade pumparna utan bara tömde dem kunde gärningsmännen återvända till samma bensinstation om och om igen, och åka därifrån med 6 000 liter diesel varje gång, utan att mackägarna ens märkte att de blivit bestulna.

– I det läget använde vi så kallad interimistisk passivitet, vilket ger oss möjlighet att bevittna och dokumentera ett brott utan att ingripa. Det är svårt att neka när det finns kameraövervakning från två olika vinklar, och spanare i skogen som sett stölden i realtid.

Det gav resultat. I början av februari dömdes huvudmannen till drygt två års fängelse, och eftersom Kronofogden funnits med som samarbetspart redan från början kunde maskiner, båtar, bilar och lösöre till ett sammanlagt värde av 800 000 kronor utmätas från gården, trots att mannen inte ägde en krona på pappret.

Dieselstölder 4 framfångsfaktorer

1. Interimistisk passivitet. Används ofta i narkotikaärenden för att kunna följa drogerna hela vägen fram till huvudmannen. Den strategin fungerade bra även här.

2. Hemliga tvångsmedel. Skälig misstanke om grovt häleri öppnade dörren för den övervakningskamera som gav en ovärderlig inblick i hur dieselligan arbetade.

3. Myndighetssamverkan. Spanare, utredare, åklagare och specialister från hela norra Sverige deltog i insatsen.

4. PUG:en. Stora mängder information passerade spaningsledningen, som höll ordning med hjälp av polisens metodstöd för utredning av grova våldsbrott, den så kallade PUG:en.

Text: Simon Bynert

2. BOSTADSINBROTT – Därför åker stöldligorna fast i Skellefteå

Illustration: Johan IsakssonI Skellefteå stoppas fler stöldligor än någon annanstans i norra Sverige. Huvudorsaken: Två ordningspoliser som bestämt sig för att göra sitt arbete lite mer komplicerat.

Utländska ligor som reser runt och begår många tillgreppsbrott på kort tid har länge varit ett problem i norra Sverige. Avstånden är stora och myndigheterna har svårt att vara lika flexibla och rörliga som de kriminella.
Men det finns ett polisområde som sticker ut. I Skellefteå grips fler stöldligor än någon annanstans i Norrland. Det har gått så långt att misstänkta själva uppgett i förhör att de ska tipsa sina vänner om att hålla sig borta från Skellefteå – "för där åker man bara fast". Orsaken går att spåra till stadens utryckningsenhet.

– Många drabbas av den här typen av mängdbrott, och de som inte gör det går omkring och oroar sig för att drabbas. Vanliga Svenssons. Det motiverar en att försöka komma åt ligorna, säger Carin Wiklund, ordningspolis i Skellefteå, som tillsammans med kollegan Stefan Pettersson tagit intresset ett steg längre.

Deras grundtanke är enkel: Låt vanliga ordningspoliser profilera tillgreppsligorna och agera utifrån vad de hittar.

– Det är ju vi som stöter på dem längs med vägarna, som stoppar dem och ser deras registreringsnummer. Det är vi som kan ställa frågor, och som ser när svaren inte är tillfredsställande, säger Stefan Pettersson.

Metodiken utgår från kriminal-underrättelser. Ordningspoliserna själva håller sig informerade om vilka bilar, personer och modus som är aktuella, och tar med sig den kunskapen ut i vardagsarbetet.

– Det handlar om att lyfta blicken och se att de enskilda incidenter man stöter på i trafik- eller utlän-ningskontroller, kan vara en del i någonting större. Lämna inte bara tillbaka pass och körkort, utan ställ följdfrågor och kontrollera om deras uppgifter stämmer, säger Carin Wiklund, och räknar upp en rad åtgärder som brukar följa på den där första kontakten vid vägkanten: Kontakter med utländsk polis via Rikskriminalpolisen, skälig misstanke, husrannsakan och godsspårning.

– Det här innebär en del merarbete för oss, men det ger mycket tillbaka. Varje gripande betyder att vanligt folk slipper drabbas av stöldbrott, säger Carin Wiklund.

Bostadsinbrott – 4 Framgångsfaktorer

1. Profilering i vardagen. Lämna inte bara tillbaka pass och körkort. Ställ följdfrågor och kontrollera om uppgifterna stämmer.

2. Lyft blicken. Enskilda incidenter kan vara en del av någonting större. Varje detalj bidrar till helhetsbilden.

3. Underrättelser. Håll dig informerad om vilka bilar, personer och modus som är aktuella.

4. Internationella kontakter. Via Rikskriminalpolisens internationella kontaktpunkt kan du snabbt få information om en person, adress eller bil varit inblandad i brottslighet någon annanstans i världen.

Text: Simon Bynert

3. METALLSTÖLDER – Flera ton stulen metall togs i beslag

Illustration: Johan IsakssonNästan fem ton metall i beslag. Det blev resultatet när polisen i Västra Götaland slog till mot en misstänkt metallstöldsliga.

Stulen kopparkabel från järnvägar eller koppartak från kyrkor – illegal hantering av metall har blivit en attraktiv bransch för både livsstilskriminella och organiserade kriminella nätverk.

För samhället är det ett omfattande problem eftersom stölderna medför stora kostnader för både privat och offentlig sektor.

Polisen har under lång tid satsat på att bekämpa metallstölder, och de som begår den här typen av brott är intressanta ur flera olika perspektiv.

– Det kan handla om allt från stöld och häleri, till skatte- och bokföringsbrott eller miljöbrott, säger Tobias Stenström, kommissarie på operativa staben i Västra Götaland.

Därför samverkar polisen med övriga brottsbekämpande myndigheter för att kunna lösa metallstöldsbrotten. Så också inom ramen för operation Bolos som pågick under två veckor i slutet av januari 2014. Där samarbetade polisen i Västra Götaland med bland andra Örebropolisen, Miljöförvaltningen, Ekobrottsmyndigheten och Europol för att uppnå två mål: Identifiera hälericentralerna där stöldgodset förvaras och hanteras och särskilja vem som köper och säljer den stulna metallen.

– Hälericentralerna identifierades med hjälp av Polisflyget, miljöförvaltningen i Göteborg samt inre spaning och tidigare erfarenheter. När vi kombinerade det med den spaning som bedrevs under insatsens första dagar, fick vi tillräckligt med underlag för att gå vidare med husrannsakningar, säger Tobias Stenström, som är nöjd med slutresultatet: Ett tiotal gripanden och nästan fem ton metall i beslag.

– Den här typen av kriminalitet kräver både kunskap och kapacitet att planera, förbereda och utföra stölder för att sedan hantera och sälja av det stulna godset. Vi har lyckats bryta en viktig del i en avancerad brottskedja.

Metallstölder – 3 framgångsfaktorer

1. Hitta hälericentralerna. Enskilda metallstölder är svåra att upptäcka. Det är enklare att inrikta sig på platserna där stulen metall avyttras.

2. Bred ansats. Metallhälarna kan med fördel angripas från flera olika håll. Skatte- och miljöbrott är inte ovanligt.

3. Myndighetssamverkan. Kommunen, polisen, Kronofogdemyndigheten, Tullverket, Försäkringskassan, Skattemyndigheten, Länsstyrelsen. Alla samarbetade de för att komma åt metallhälarna i Västra Götaland.

 Text: Annika Lindkvist.

4. BILSTÖLDER Hamninsats stoppade vågen av lyxbilsstölder

Illustration: Johan IsakssonLigan stal svenska lyxbilar för miljontals kronor med hjälp av specialbyggd elektronisk utrustning. Sedan tog de färjan över Östersjön. Det blev deras fall.

Hyreshuset söder om Stockholm var högintressant. Det visste Citypolisens stöldgrupp sedan flera månader tillbaka. Det fanns mycket som tydde på att kvarteret var utgångspunkt för den våg av lyxbilsstölder som plågade Mälardalen.

– Men vi hade inget handfast att gå på. Även om spåren ledde dit, kom vi aldrig längre. Vi hittade inte lägenheten, säger Jan-Erik Lindenblad Heed, kriminalinspektör vid Citypolisens stöldgrupp.

Genombrottet kom i mars 2013. Då var den nationella polisinsatsen Gunder i Stockholms storhamnar bara några veckor gammal, men gav redan effekt. Gränspolisens rörliga kontrollgrupp kände igen en person som körde av färjan från Litauen.

– Han var efterlyst, och tack vare att insatsen pågick nere i hamnen kunde gränspolisens spanare haka på honom in i landet. Han körde raka vägen till hyreshuset, säger Jan-Erik Lindenblad Heed.

När mannen greps bar han på kassar fulla med bildelar, falska id-handlingar och elektronisk utrustning. Ytterligare tre misstänkta gärningsmän försökte komma undan genom att hoppa från en balkong på andra våningen. Två av dem greps direkt, en person kom undan.

I lägenheten hittades ett stort antal falska id-handlingar, färdiga bilstöldskit med falska registreringsskyltar och registreringsbevis, elektronisk utrustning som manipulerar lås och styrboxar, motorstyrenheter till ett 30-tal bilar samt mekaniska verktyg för forcering av billås.

– Det är specialbyggd utrustning som i princip kan knäcka vilken lyxbil som helst på 30–40 sekunder, säger Jan-Erik Lindenblad Heed.

Den 3 juli 2013 dömdes två av de åtalade männen till fängelse i ett år och sex månader. Senare dömdes ytterligare tre personer till fängelsestraff för inblandning i ligans verksamhet, och ännu fler misstänkta är anhållna i sin frånvaro.

– Efter att vi plockade in de här killarna begicks inte en lyxbilsstöld på flera månader i Stockholmsområdet, och det hade inte varit möjligt utan insatsen i hamnarna. Den gör verkligen skillnad, säger Jan-Erik Lindenblad Heed.   

Bilstölder – 3 FRAMGÅNGSFAKTORER

1. Gränskontroller. Någonstans tar sig de internationella seriebrottsligorna in i landet. Att fokusera på färjeterminalerna har visat sig vara en framgångsrik metod.

2. Underrättelser. Gränspolisen visste vilka personer som var särskilt intressanta.

3. Flexibel spaningsresurs. Att kunna följa efter de misstänkta var början till genombrottet.

Text: Simon Bynert

5. ÅLDRINGSBROTT – Låtsades vara barnbarn – lurade 137 äldre

Illustration: Johan IsakssonDe lurade 137 pensionärer på hundratusentals kronor genom att låtsas vara deras barnbarn. Men i Hudiksvall tog det stopp.

Bedragarna siktade in sig på personer som var mellan 80 och 100 år gamla. När de intet ont anande pensionärerna svarade i telefon, började skådespelet.

– De låtsades vara deras barnbarn, och drog alla möjliga historier där poängen alltid var att de behövde låna pengar, säger Leif Berglund vid polisen i Hudiksvall.

– De flesta tackade nej men tillräckligt många föll för tricket och lämnade tillsammans ifrån sig flera hundra tusen i kontanter, smycken och värdesaker.

Till Hudiksvall kom gärningsmännen i mitten av januari 2012. På en helg avverkade de två fullbordade bedrägerier och sex försök. Några dagar senare ringde Leif Berglunds telefon.

– Det var Circagruppen som berättade att de hade övervakningsbilder på de misstänkta. Bland annat när de köpte värdebevis till mobiltelefonerna som användes för att ringa målsägarna.

Circa är en utredningsgrupp med bas i Vårgårda, Västra Götaland. De arbetar enbart med åldringsbrott och har, inom ramen för mängd- och seriebrottssatsningen, ett nationellt ansvar för samordning av alla sådana utredningar.

Kort därefter knäckte en it-tekniker gåtan om hur gärningsmännen hittade sina offer: en söktjänst på internet där det gick att filtrera bort specifika åldersspann. Urvalet 80 till 100 år, visade sig vara en exakt kopia av gärningsmännens ringlista. Via söktjänstens loggfiler kunde ett av deras abonnemang identifieras.

Gävleborgspolisen tog sig an ärendet, och samlade på kort tid in nästan 150 ärenden från 31 olika städer runt om i landet. De behövde hjälp.

Lösningen blev en förfrågan till Nationella operativa ledningsgruppen, Nolg, som beslutade att spaningsresurser från länskriminalen i Stockholm skulle bistå utredningen. När gärningsmännen lämnade sina hem i Stockholm den 12 mars, hade de sällskap.

– Spanarna tog dem i princip på bar gärning. Bytet från det senaste bedrägeriet låg kvar i bilen när de greps.

I oktober 2012 dömdes männen till fängelse i vardera tre år och tio månader för grovt bedrägeri.

– Att de gav sig på värnlösa gamla människor gjorde att det kändes ännu mer angeläget att få stopp på dem – och ännu skönare när vi gick i mål, säger Leif Berglund.  

Åldringsbrott – 3 framgångsfaktorer

1. Nationell samverkan. Circagruppen från Västra Götaland, Nolg:en, spanare från Stockholm, utredare och it-tekniker från Gävleborg. Stora delar av Polissverige samarbetade för att stoppa bedragarna.

2. Internetspaning. Gärningsmännen kunde lokaliseras med hjälp av loggfiler från en söktjänst på nätet.

3. Lokalt utredningsansvar. Polismyndigheten i Gävle-borgs län samlade på sig anmälningar och utredningar från hela landet.

Text: Simon Bynert