Rikspolischefen: En polis i medborgarens tjänst

Vi inom svensk polis vill arbeta i en polisorganisation som är viktig för vårt demokratiska samhälle. Vi ska öka människornas trygghet och minska brottsligheten.

Vi ska skydda de svaga och utsatta. Vi ska verka för allas rätt att utöva sina 
demokratiska rättigheter. Kort sagt: 
En polis i medborgarens tjänst.

I den praktiska vardagen tar det sig konkreta uttryck. Inte bara när vi skyddar demonstranter, för att deras rätt att demonstrera ska vara okränkbar. Det ska också prägla vår syn på hur vi ska bemöta utsatta människor. Poliser är demokratins vardagsarbetare.

För att klara detta krävs mycket: Poliser och civilanställda med god utbildning. Bra lagstiftning. Rimliga resurser. Anständiga anställningsvillkor. Frånvaro av korruption. En ändamålsenlig organisation. Ett omgivande samhälle som förstår att Polisen aldrig ensam kan bekämpa brottsligheten.

En del av detta styr vi över själva. Men mycket är det andra som bestämmer över.  Våra folkvalda politiker beslutar i frågor om resurser, lagstiftning och annat.  I en demokrati står Polisen under demokratisk insyn och styrning förenad med självständighet i de enskilda fallen.

Välinformerade politiker med goda kunskaper och förståelse för Polisens arbete skapar bra förutsättningar för ett framgångsrikt polisarbete. Under många årtionden har tusentals politiker över hela landet fått denna insyn genom att sitta i polisstyrelser och nämnder. Enbart i Stockholms län är det just nu drygt 150 förtroendevalda politiker som är engagerade på detta sätt. I hela landet är det 700–800 politiker.

Dessa politiker har inte bara ökat sina egna kunskaper om polisarbetets möjligheter och utmaningar utan har också delat denna kunskap vidare inom sina partier. Politikernas erfarenheter från polisstyrelser och nämnder har därmed haft ett stort och betydelsefullt inflytande.

Många av de förtroendevalda samlas regelbundet till en polisriksdag för att ytterligare fördjupa sina kunskaper. Den sista i nuvarande form har just avslutats när du läser detta. Polisriksdagar är ett utmärkt tillfälle att lyssna men också en unik chans att dela med oss av kunskaper och erfarenheter.

Jag har, inte minst som länspolismästare i Örebro län, själv erfarenhet av polisstyrelsen. Den fungerade som ett av mina känselspröt ut i samhället. Många läns-
polismästare kan vittna om hur mycket starkare polisens argumentation i besvärliga lägen blir, om den framförs gemensamt av polisledningen och styrelsen.

Visst händer det att polisledning och polisstyrelse har olika uppfattningar, men ofta är det meningsskiljaktigheter som är till nytta för verksamheten och medborgarna.

Från år 2015 ersätts polisstyrelser och nämnder med insynsråd. De kommer, av naturliga skäl, inte att engagera lika många förtroendevalda politiker. Men det får inte betyda att kontakterna med förtroendevalda politiker tunnas ut. Det gäller att hitta nya vägar.

Det krävs av en polis i medborgarens tjänst.