På väg

Fyrtio år i yttre tjänst. Trettio år med tung trafik. Tio år som körinstruktör. Och så tvåspann på lediga stunder. Möt Christel Johansson – som vill slå ett slag för kvinnliga trafikpoliser.

Christel JohanssonOavsett om lastbilen innehåller smuggelsprit, människor, industrikomponenter eller stulna lyxbilar måste den ut på allmän väg för att ta sig från punkt A till punkt B. Det är en av trafikpolisens viktigaste grundförutsättningar. Deras fordonskontroller är en avgörande kontaktyta.

– Det kan finnas vad som helst i de där skåpen, säger Christel Johansson, och pekar på långtradaren som Jönköpingspolisens sektion för tung trafik just vinkat upp från E4:an, till trafikkontrollplatsen Krängsberg strax utanför Vaggeryd.

– Folk skulle bli förvånade om de visste hur mycket konstigheter som faktiskt körs omkring på vägarna. Som trafikpolis har man sett det mesta, och då skummar vi ändå bara på ytan.

Hon räknar på fingrarna.

– Chaufförer som motorbromsar sig genom hela Europa eftersom de riktiga bromsarna slutat fungera. Containrar som står helt löst på släpen och som skulle fortsätta rakt framåt vid minsta krängning. För att inte tala om stöldgodset, och alla överlastade personbilar.

Det sistnämnda – rågade släpvagnar lastade med för mycket öl, vin och starksprit – är ett återkommande problem längs med alla genomfartsleder. E4:an är inget undantag. Även på den här punkten är trafikkontrollerna en kontaktyta för polisen.

– Vissa av de här personerna säljer vidare spriten svart, vilket är svårt att komma åt. Men på vägarna kan vi stoppa dem och, om inte annat, skriva böter för överlastningen. Vi skickar även vidare underrättelseuppslag om det vi ser och hör, säger Christel Johansson.

Att lära sig vilka fordon man ska stoppa är en konst i sig, precis som psykologin kring det hastiga mötet med föraren. Många av dem blir nervösa trots att de inte gjort något fel, medan andra ilsknar till även om de bevisligen brutit mot lagen.

– Visst händer det att man får ett ”Dra åt helvete” kastat i ansiktet när föraren vevat ned rutan. ”Jag hade minsann inbrott tidigare i år, och då kom inte polisen, men ni hinner stå här och sätta dit hederligt folk.”, och så vidare.

Vad svarar du?

– Att lagen är lika för alla, och att ”hederligt folk” är svårt att urskilja. De stoppade en till synes vanlig hederlig personbil här på Krängsberg för bara några månader sedan, på grund av en trasig baklykta. Den föraren visade sig ha 20 kilo amfetamin i bagageutrymmet.

Det är inte så konstigt att just Christel Johansson har bättre fingertoppskänsla än de flesta när det gäller allt som rör sig på allmän väg. Hon har arbetat som trafikpolis i mer än tre decennier, och merparten av den tiden med tung yrkestrafik.

– Mycket har förändrats under de här åren. Det är mer trafik på vägarna, och chaufförerna måste arbeta snabbare. Man säger att ”Lagret ligger på vägarna”, vilket betyder att lasten måste komma fram, annars får fabriken pausa sin produktion. Så var det inte förr.

– Å andra sidan är det många som sköter sig exemplariskt. Jag pratade med en åkare för någon vecka sedan som sa att ”Det vi förlorar i tid – tjänar vi in i dieseltanken”. Det blir inte nödvändigtvis billigare bara för att det går fortare.

Däremot blir det garanterat säkrare, vilket är en grundinställning som går igen på fler håll i Christel Johanssons vardag. Som när hon lär nykomlingar att köra polisbil.

– Tre veckor om året undervisar jag och ett par kolleger länets nya aspiranter i så kallad polistaktisk bilkörning. Det har jag hållit på med i tio år. Det är en rejäl genomgång. Polisens bilkörning handlar ju om så mycket mer än att ta sig från A till B.

Kan du ge ett exempel?

– Dels går vi igenom allt det praktiska. Laser, ordningsböter, tung trafik, utryckning, och så vidare. Men det är även mycket teori. Krockvåld, lagar och regler och gruppdiskussioner, till exempel om hur man gör när kollegan man sitter bredvid kör vårdslöst.

Hur kör svenska poliser generellt tycker du?

– Det går gärna lite för fort, vilket 
vi också pratar en hel del om under utbildningen. Krockar man under utryckning och det visar sig i efterhand att det inte fanns någon anledning att köra för fort, då står man ganska ensam.

Från utbildningsveckorna med aspiranterna tar Christel Johansson med sig ett växande kontaktnät, som genom åren spridits ut över hela Småland. De kallar henne ”Morsan”, och fortsätter höra av sig även efter det att utbildningsveckorna är avverkade.

– Det är jätteroligt. Att träffa aspiranterna ger mig energi. De är pålästa, positiva och engagerade. Det största problemet brukar vara att få dem att sluta arbeta när det är dags att gå hem. Det där smittar av sig, jag trivs på jobbet.

På en punkt skulle Christel Johansson dock vilja se en förändring. Bland de personer som rör sig kring lastbilarna, motorvägarna och trafikkontrollplatserna, är hon ett undantag.

– Jag skulle vilja slå ett slag för kvinnliga trafikpoliser. Det är tråkigt att så få tjejer söker sig hit. Jag tror verkligen att vår verksamhet skulle passa fler.

Vad beror den manliga dominansen på?

– Jag vet inte, men merparten av chaufförerna är ju män, och det här med bilar i allmänhet och tunga fordon i synnerhet drar väl till sig fler killar kanske. Men jag tror att kvinnorna skulle nappa om de visste mer om hur vi arbetar. Så kom hit och testa. Ni kommer inte ångra er.

Text: Simon Bynert

Foto: Joel Bynert