Mutor var 
en vit fläck 
för polisen

Efter två hektiska år har Nationella korruptionsgruppen börjat hitta formen. Och den spänner från miljardsvindel i tredje världen – till några hundralappar under bordet i Skåne.

KorruptionsgruppenHög spädbarnsdödlighet, kort medellivslängd, brist på rent vatten, låg läskunnighet, fattigdom och krig. Allt går hand i hand med korruption. Modern svensk forskning visar att nästan alla tillgängliga mått på befolkningshälsa pekar nedåt i länder där medborgarna inte kan lita på sina offentliga institutioner. Kort sagt: Mutor försämrar det mesta.

Därför finns det sedan flera år tillbaka en rad internationella åtaganden kopplade till just kampen mot korruption. Medlemsnationerna i OECD, Organization for economic co-operation and development, förbinder sig till exempel att ha ”specialiserade enheter” som motarbetar mutor och bestickning. Det avtalet har Sverige skrivit under.

– Det är därför vi sitter här i dag. Sverige fick kritik av OECD för att vi inte fullt ut levde upp till konventionen, vilket gjorde att regeringen avsatte pengar till just en sådan här specialistenhet, säger Åsa Elfving, som varit chef för Nationella korruptionsgruppen sedan den sjösattes för två år sedan.
Då var det nästan ett decennium sedan Åklagarmyndigheten fick en egen riksenhet för korruptionsmål, som ungefär lika länge påtalat behovet av att samla även polisens utredningsresurser på ett ställe.

– Tidigare var ärendena utspridda i landet, på utredare som sällan stötte på korruptionsbrott. Nu landar allt hos oss, vilket innebär att vi slipper uppfinna hjulet varenda gång, säger Staffan Malm, en av korruptionsgruppens utredare. Kollegan Lena Mandergrehn Karlström fyller i:

– Många av oss har en flerårig bakgrund som ekobrottsutredare, vilket är en fördel med den här typen av brottslighet. Vi har kunskap om bolagsstrukturer, och vet hur man går igenom redovisning, säger hon.

Därmed inte sagt att det varit enkelt att starta upp en ny specialistfunktion med fokus på en brottslighet som tidigare befunnit sig ganska långt ned på polisens prioriteringslistor. Åsa Elfving:

– Korruption har nog varit något av en vit fläck tidigare. Det fanns till exempel inget samlat underrättelsematerial att utgå från. Inga givna utbildningar. Inget brottsförebyggande arbete. Vi har börjat från noll överallt.

Dessutom sammanföll gruppens tillkomst med att flera uppmärksammade korruptionsärenden började nystas upp. Misstankarna om att ett antal handläggare på Migrationsverket sålt uppehållstillstånd till asylsökande är ett exempel. Rapporter om uppgjorda basketmatcher med mutade domare är ett annat.

Högst smäller ändå mutanklagelserna mot ledningen i Teliasonera, som på kort tid svällt till att bli ett av modern tids största korruptions-ärenden.

– Det är ett omfattande arbete med många internationella trådar. Totalt elva länder är involverade hittills, och det rör sig om ofantliga summor, säger Åsa Elfving, men poängterar att det bara är just omfattningen som skiljer Teliasonera-utredningen från andra ärenden. Det underliggande motivet är detsamma: pengar.

– Jag hade en utredning i Skåne för ett tag sedan, säger Staffan Malm, där en person åkte fast med barnbiljett när han borde betalat fullpris, och försökte komma undan genom att sticka till tågvärden några hundralappar. Det handlar om personlig vinning även där, precis som i miljardärendena.

Exemplet från Skåne sätter även fingret på en annan viktig grundtes: Korruption föder korruption. Det börjar med några hundralappar, men slutar sällan där. Staffan Malm igen:

– Vi får emellanåt höra ”Har ni inget bättre för er än att jaga småsummor?”. Men om vi inte tar tågvärdens polisanmälan på allvar, vad hindrar honom då från att ta emot nästa muta? Korruption bildar snabbt ringar på vattnet.

Utredningarna är med andra ord brottspreventiva i sig, men korruptionsgruppen har tagit det arbetet ett steg längre. En person, Thomas Palmberg, är heltidsanställd för att arbeta brottsförebyggande, bland annat genom att identifiera potentiella fallgropar inom både näringslivet och den offentliga sektorn, och rikta information ditåt. Åsa Elfving:

– Det finns en rad personer som ligger i riskzonen för att bli erbjudna mutor, inte minst inom stat, kommun och landsting. Beslutsfattare och tillståndsgivare. Tjänstemän och politiker.
Poliser?

– Absolut. Det är viktigt att titta på brottsförebyggande åtgärder där också. Men jag vågar påstå att medvetenheten generellt är hög inom polisen. Den instinktiva reaktionen när man blir erbjuden någonting är: ”Får jag verkligen ta emot det här?”
Och vad får en polis ta emot?

– Jag säger som en av åklagarna brukar säga: ”Ta emot kaffet men inte kaffebrödet.” Den som tänker 
så har ryggen fri, säger Staffan Malm.

Korruptionsgruppen har funnits i två år

Nationella korruptionsgruppen bildades 1 januari 2012. Den hör till Rikskriminalpolisen och sysselsätter totalt 24 personer. Merparten av dem är utredare, men även ekonomer och brottsförebyggare är knutna till gruppen.

Gruppen har ett nära samarbete med Åklagarmyndighetens riksenhet mot korruption, och med polismyndigheterna runt om i landet.
Du når Nationella korruptionsgruppen enklast på korruption@polisen.se

Sverige är ett av världens minst korrumperade länder

Enligt den internationella organisationen Transparency International är korruption ”att utnyttja sin ställning för att uppnå otillbörlig fördel för egen eller annans vinning”.


  • Korruption är inget rättsligt begrepp utan man döms istället för till exempel tagande och givande av muta.
  • 
70 procent av världens befolkning anses leva i korrupta eller mycket korrupta länder.
  • När Transparency International listade upplevd korruption i världens länder år 2012 fick Sverige fjärde bästa resultat, bakom Danmark, Finland och Nya Zeeland.

Text Simon Bynert Foto Magnus Sandberg