Han värnar om förorten

Johnny Lindh har Stockholms Västerort i sitt hjärta. Där har han bott och arbetat under merparten av sin karriär. Området får ofta uppmärksamhet för problem. Han vill hellre lyfta fram invånarnas styrkor.

Johnny Lindh har jobbat inom Västerortspolisen i Stockholm i nästan 40 år, och bott i samma område lika länge. Det finns ett enkelt svar på varför:

– Jag trivs här ute.

Mest gillar han människorna, och stämningen.

– Jag har svårt för att jobba i ett ”svenskt” område. Det är lite för dött och inskränkt. Här är det väldigt dynamiskt och kreativt.
Min tjusning i livet är att träffa människor från andra kulturer.

Intresset för andra kulturer har inneburit många resor. Hösten 2007 tog han tjänstledigt ett år för att tillsammans med sin fru cykla 13 400 kilometer genom 18 olika länder. Från Spånga till Nya Zeeland. För fyra år sedan bestämde han sig för att göra FN-tjänst i Sudan, även då tillsammans med frun Kaarina som också är polis.

– Att vara i Sudan och liknande länder får mig att inse hur bra vi har det i Sverige. Det gör en lite mer ödmjuk, säger han.

Det är tydligt att Johnny Lindh har trivts med sitt jobb som närpolis. Men yrkesvalet var egentligen ganska mycket en slump.

– Egentligen hade jag andra drömmar. Jag ville bli arkeolog eller fotograf. Men i samband med att  jag gjorde lumpen började brorsan på polisskolan. Och i lumpen var jag en del av trafikplutonen. Jag gillade det och tänkte att trafikpolis kanske var något att satsa på.

Men under praktiken fick han en annan bild av yrket, och han blev närpolis i stället.

År 2004 började han som närpolischef i stadsdelen Rinkeby. Ett av hans uppdrag var att utveckla och bygga upp det brottsförebyggande arbetet och den externa samverkan.

– Jag träffade många positiva människor i föreningar och trossamfund. Vissa har jag kontakt med. Några har blivit vänner, det är kul.

När hans förordnande gick ut, tyckte hans chef att de behövde utvärdera och ta vara på den kunskap de hade samlat på sig under arbetet. Resultatet blev ett EU-finansierat projekt med Västerortspolisens polismästare som projektägare och Johnny Lindh som projektledare. Den färdiga produkten är en unik webbaserad metodhandbok om samverkan vid social oro.

Från rummet på Kista närpoliskontor där Johnny Lindh nu sitter med en kaffekopp framför sig, har han utsikt över Kista torg. Det är nästan tomt. Strömmingsvagnen är igenbommad och några få människor hukar sig i blåsten på väg in i gallerian. Men i maj förra året såg det annorlunda ut. Efter att en 69-årig man hade skjutits ihjäl av en polis i grannstadsdelen Husby, anordnades en demonstration mot polisvåld på torget. Några dagar senare eskalerade oron då ungdomar i Husby satte eld på bilar och kastade sten mot både polis och räddningstjänst.

Under upploppen, som varade i några dagar, var Johnny Lindh ansvarig för den externa samverkan.

– Det som vände utvecklingen var de goda krafterna som mobiliserade sig, inte den polisiära insatsen.

– Många ropar på polisen när det är problem, men våra möjligheter att lösa problemen är väldigt överskattade. Vi kan lösa den akuta situationen, men när det gäller upprepade problem måste vi tillsammans med andra hitta lösningar.

Det är här metodhandboken kommer in. Den riktar sig nämligen inte bara till polisen, utan till alla samhällsaktörer som polisen samverkar med: socialtjänst, skola, fritidsverksamhet, brandförsvar, trossamfund och ideella organisationer.  

– I dag har alla insett att det här är ett samhällsproblem och är villiga att börja samverka.

Genom metodhandboken finns nu all information och alla goda erfarenheter om social oro samlad. Med hjälp av en checklista kan polisen och andra avgöra vilken lägesbild som råder i ett område genom att analysera och bedöma olika varningssignaler. Tanken är att olika aktörer nu ska kunna samarbeta bättre för att snabbt ingripa vid social oro. Men också förebygga problem.

– Vi ska kunna förutse vad som komma skall för att förhindra det. Ungefär som meteorologerna, förklarar Johnny Lindh.

På många av de platser där social oro är ett problem, är förtroendet för polisen lågt.

– Grunden och den största utmaningen för oss poliser är att skapa relationer och tillit till dem som bor i området. Här bor människor från hela världen med en massa olika erfarenheter. I till exempel Sudan kontaktar man inte polisen om man har problem, för det ställer till med ännu mer problem.

Johnny Lindh tror att han har en stor fördel i det arbetet genom att han har jobbat och bott i samma område under så lång tid.

– Jag har många kontakter och nätverk, både internt och externt. När grabbarna var små var jag fotbollsledare för båda deras lag under tio års tid. Då lärde jag känna en massa ungdomar och föräldrar.

Men det viktigaste tycker han är att lyssna på människor. Och att våga vara sig själv.

– Det är det bästa. Och det är enklast så.

Trots att Johnny Lindh arbetar i ett område där det finns problem med social oro – eller kanske just därför – vill han inte fokusera på problemen. Han poängterar lösningarna. Och han är trött på att ständigt höra hur farligt hans område är.

– Det finns problem, men också människor med en oerhörd kraft och en gemenskap som kan lösa det. Det är av dem man får energi.

Någon enkel lösning tror han dock inte på.

– Men det finns många små lösningar som kan göra det bättre. Och det kommer ta tid.

– Det går att jämföra med en överviktig person. Det tar många
år att lägga på sig kilon. Och det tar lika många att bli av med dem. Det går inte att fortsätta leva som vanligt, saker behöver förändras i grunden. Det är precis likadant
här ute.