Dan Eliasson - ny rikspolischef

Han är punkaren från Hedemora som ogillar detaljstyrning och revirtänkande. Hans yrkesliv spänner från gruvarbete i Garpenberg till de högsta chefsbefattningarna på statliga myndigheter. Möt Sveriges nye rikspolischef.

Dan Eliasson, ny rikspolischef från 1 januari 2015Vem är du, Dan Eliasson?

– En person som är socialt engagerad, rastlös, familjekär, enkel. Jag har lätt att se möjligheter och det goda hos människor. Jag har en hög energinivå.

Vilka är dina styrkor?

– Jag uppfattar att jag har väldigt lätt för att ta till mig ny information och hittar snabbt pudelns kärna. Min känsla är att jag har högt tempo och hög arbetsförmåga. Jag litar på människor.

Och svagheter?

– Ibland har jag för bråttom, ibland glömmer jag bort att min omgivning kanske inte har samma helhetsbild som jag har som högste chef. Och kanske inte samma förutsättningar att se helheter som jag har, vilket gör att jag springer ifrån dem.

Blir du arg då?

– Nej, jag blir ytterst sällan arg, men det händer.

När då?

– Revirpinkeri gör mig vansinnig. Och om någon tjafsar om saker som man inte bör tjafsa om, om någon skapar problem i onödan, i frågor som inte får bli problem, då kan jag bli väldigt irriterad. Vi ska lösa problem, inte skapa problem.

Varför vill du bli rikspolischef?

– För att det är ett oemotståndligt uppdrag. Jag fick några dagar på mig att fundera, men det tog inte många timmar innan jag bestämde mig. Tänk att få vara del av en helt ny organisation som får nya möjligheter att göra gott i samhället.

Vad funderade du på, under de där timmarna?

– De viktigaste funderingarna var: Räcker jag till? Får jag legitimitet trots att jag inte gått den traditionella polisvägen? Kommer jag i media att bli så illa behandlad så att min närmsta omgivning påverkas negativt?

Vad kom du fram till?

– Om jag räcker till, ja det återstår att se men regeringen tycker att jag är den lämpligaste och då får jag väl försöka.  Poliskunskap finns redan i den här organisationen, så låt mig ta med mig andra erfarenheter, kunskaper och förmågor så gör vi en bra blandning av det hela. Och behandlingen i media - det återstår att se.

Hur hanterar du att hamna i hetluften?

– Det är blandade känslor. Stunderna mitt i stormen är de mest spännande. Alla sinnen går på högvarv, man känner sig näst intill upprymd för man vet att nu är det på allvar. Samtidigt vill man ju inte vara där, i medias centrum. Men jag är inte rädd – det är en av mina främsta egenskaper men kanske också största svagheter.

Har du alltid varit orädd?

– Ja, jag tror det, i de delar som rör min yrkesutövning känner jag mig stabil, trygg och erfaren. Det hindrar ju inte att jag gör fel ibland, men jag kan försonas med mina egna misstag.

Du twittrar mycket. Tänker du fortsätta med det som rikspolischef?

– Ja, det kommer jag att göra.

Kommer du kunna fortsätta skriva privata åsikter?

– Jag tror det är svårt att hålla gränsgången kristallklar, för det är klart att det jag tycker som privatperson, det finns i min kropp och mina gener även som myndighetschef, även om jag inte uttalar det. Men givet historien kommer jag nog att var lite försiktigare i mina ordval än tidigare.

Hur hittar du en bra balans mellan arbete och privatliv?

– Man måste skaffa sig egenskapen att kunna gå in och ut ur yrket snabbt. Det tar bara några sekunder för mig att koppla bort jobbet.
Man måste också vara förlåtande mot sig själv och inte tro att man ska ha kontroll i en sådan här stor verksamhet, däremot hyfsad koll. Och så måste man lita på sin omgivning, på människors förmåga och bedömningar och att de gör vad vi har kommit överens om. Om du tror att du måste gå igenom och kvalitetssäkra allt själv, då dränker du dig. 

Nu är det bara några veckor kvar tills du tillträder. Vad är det första du kommer ta tag i?

– Det finns två svar. Det politiskt korrekta är att säkerställa att den nya organisationen fungerar. Det ärliga svaret är att idag, dagen efter utnämningen, har jag inte en susning. Det ska jag försöka fånga upp under de veckor som är kvar fram till den 1 januari.

Kommer du att köpa den nya polismyndigheten rakt av?

– Mitt budskap är väldigt klart och tydligt, det Genomförandekommittén har beslutat när det gäller inriktning och förutsättningar ligger fast. Vägen är utstakad, och jag kommer inte att riva upp någonting. Det hindrar inte att vi säkert kommer att ändra saker under resans gång beroende på de erfarenheter vi gör.

Hur ser du på medborgarlöften?

– Det verkar vara en form att anpassa polisverksamhet till lokala förhållanden, och det är en inriktning jag står bakom. Min uppfattning är att vi har för mycket centralism i svensk statsförvaltning. Vi kan behöva det i vissa administrativa funktioner, men när det gäller utövande av kärnverksamhet måste det finnas en möjlighet att anpassa den till lokala förhållanden - och dem känner man inte alltid till på ett huvudkontor.

Hur ska polisen öka uppklaringen av brott?

– För det första får vi en ny organisation från den 1 januari som ger helt nya möjligheter. För det andra pågår spännande försöksverksamheter runt om i landet som pekar på möjligheter att göra ett ännu bättre jobb inom utredningsverksamheten.

Jag träffade ett antal chefer igår och några skickade med mig orden: Dan, verka för en renässans av utredningsverksamheten. Och det låter som kloka ord tycker jag. Låt oss hitta formerna för att utveckla den ytterligare.

Hur man gör det? Där kan jag säga en sak kristallklart: Jag är inte den som kommer att tala om hur man ska göra. De som jobbar med verksamheten måste hitta nya former, givet de nya organisatoriska förutsättningarna.

Har du någon hjärtefråga?

– Ja, att skapa förutsättningar för delaktighet bland personal att påverka sin arbetssituation. Om någon säger åt mig att måla huset rött så fixar jag det. Men om någon står bakom mig och talar om hur jag ska skrapa brädorna och i vilken ordning jag ska måla dem, då blir jag mycket irriterad. Det vill jag klara ut själv, och behöver jag hjälp så ställer jag frågor.

Jag har inga problem med att få beslutat färgkvalitet och vilken färg det ska vara på knutarna, men grundjobbet vill jag ta ansvar för själv. Den känslan tror jag att väldigt många med mig delar, man vill ha ett visst professionellt utrymme. Den känslan vill jag hitta former för att bejaka. Då vet jag att man gör ett bättre jobb och har mer lust till jobbet.

Är vi överens om ramverket och färdriktning, då finns ingen anledning att detaljstyra någon del av verksamheten. Lita på människor och deras förmågor!

Hur kan du föra ut det i organisationen?

– Det är en av de stora frågorna. Hur redo är man för denna diskussion i en organisation som rimligtvis är traditionell och ganska auktoritärt styrd? Jag tror att alla säger att det låter spännande, att de vill vara med. Men när man sedan i praktiken ska delegera befogenheter och kanske minska sitt eget genomslag – då kan det bli jobbigare.

Hur kommer polisanställda märka att de har en ny rikspolischef?

– Det är för tidigt för mig att sia om, men jag tror att de kommer att ha en väldigt synlig rikspolischef. Både i verksamheten och i media. Jag tror att de kommer känna att de bjuds in att påverka sin arbetssituation. Och sedan tror jag att man mot slutet av 2015 kommer känna att detaljstyrningen har minskat.

Du har sagt att du ska vara ute i kärnverksamheten en dag i veckan, kommer du att klara det?

– Säkert kommer administrationen kräva jättemycket av mig i början men då får andra stiga fram. Hittills under mina 7,5 år som myndighetschef har jag alltid varit ute varje onsdag. Det är min ambition att göra det även fortsättningsvis. Jag måste veta hur vardagen ser ut för alla mina arbetskamrater, både poliser och civilanställda. Det är först då jag blir relevant som chef och kan fatta kloka beslut.

Hur vill du att Polismyndigheten ska se ut om fem år?

– Det kan man inte veta idag, och det ska jag inte ha några förutfattade meningar om. Vi har ett startpaket. Låt oss se vad hur det utvecklas, vilka behov som uppstår, vad som behöver justeras och nyanseras.

Vilka egenskaper tycker du är viktigast hos en polis?

– Att vara inkännande, ha förmåga att möta människor, och ett starkt socialt engagemang. 

Vilka egenskaper uppskattar du hos dina medarbetare?

– Att man är rakryggad, säger sin mening, är engagerad och tar ansvar. Och man får gärna ha ett leende på läpparna.

Som tonåring var du med i punkbandet Bad Boo Band. Vem var Bad Boo?

– Det roliga är att Bad Boo är en central person i svensk statsförvaltning han också. Men han är lite mer blyg och försiktig av sig än vad jag är. Så vi är två Hedemorapojkar som har gjort fina karriärer. Vi var ett gäng, som man säger, arga ungdomar i 17, 18, 19-årsåldern som lirade musik

Nu kom dalmålet fram, när du började prata om den tiden.

– Gjorde det? Ja nu kommer minnena fram. Vi skrev musik och spelade in två skivor. Man ville att vi skulle komma och spela på festivaler, men vi hade en stenhård princip som gjorde att vi inte fick så många spelningar -  att aldrig vara förband till ett annat band, vi skulle alltid vara huvudband. Vi krävde till exempel att Ebba Grön skulle vara förband till oss, men det gick ju inte…

Fakta/ Dan Eliasson


Ålder: 53 år.

Familj: Hustru och två döttrar.

Intressen: Träna, vara i skärgården, läsa.

Så kopplar jag av: I sommarstugan, sågar träd, bastar.

Människor du inspirerats av: Jag jobbade nära Laila Freivalds i fem år. En utomordentligt skicklig och varm person.

Utbildning: Jur kand från Uppsala universitet.

Karriär i korthet: Är sedan 2011 generaldirektör för Försäkringskassan.

Har tidigare bland annat arbetat som generaldirektör för Migrationsverket, tf biträdande chef för Säkerhetspolisen och som statssekreterare på justitiedepartementet.