Narkotikasök på Göteborgs skolor

Narkotikan finns överallt. Även i skolor. Nu gör polisen och gymnasieskolorna i Göteborg en gemensam satsning mot droger. Totalt ska tjugo insatser genomföras under ett år.

Foto: Stefan EdetoftKlockan är sju på morgonen och månen hänger blek över hustaken. Om mindre än en timme ska skolgården fyllas av tonårströtta elever på väg mot dagens första lektion.

Rektorn låser upp dörren till Guldhedsskolan. Att polisen kommer i ottan är inga konstigheter. Redan i våras drogtestades ett tiotal av skolans elever. Sju av testerna var positiva, enligt polisens information.

Utbildningsförvaltningens chef, Sven Höper, förklarar att man vill visa att droger inte har någon plats i skolan.

– Den ska vara en trygg miljö för alla våra elever, säger han bestämt.

Cannabis och spice

Att framförallt cannabis och spice har tagit plats i skolmiljön är ingen nyhet för de inblandade. Även under förra läsåret gjorde polisen ett stort antal narkotikainsatser på högstadie- och gymnasieskolorna i Göteborg.

Det nya är att samarbetet har formaliserats, och att ett avtal har signerats av utbildningsförvaltningen och polisen. Tillsammans lovar parterna krafttag mot narkotikan, och att 20 insatser ska genomföras i gymnasieskolorna under året. Bland annat med hjälp av sökning med narkotikahundar och drogtester av eleverna.

Schäferhunden Jilla vibrerar av uppdämd energi. Med sin känsliga nos sniffar hon snabbt över raderna av plåtskåp i elevkorridoren på Guldhedsskolan. Hundens tassar skrapar mot golvet, men för övrigt håller hon sig tyst.

Diskret insats

Ingenting att rapportera den här morgonen.

– Vi försöker göra våra insatser så diskret som möjligt. Vi kommer hit innan skolan har öppnat och är klädda i civila kläder, berättar Helen Abrahamsson, polis på ungdomssektionen.

Meningen med samarbetet är också att skolorna ska kunna meddela om de är oroliga för vissa elever. Då ska polisen koncentrera sig direkt på dem. Om misstanken finns att de, eller några andra elever på skolan, är påverkade av droger får ungdomarna följa med till stationen för provtagning.

– Jag förstår att det kan upplevas som att vi lämnar ut eleverna, men att skolorna ska vara drogfria är överordnat allt annat, säger Sven Höper.

Kontaktpolis för varje skola

Varje skola har fått en kontaktpolis, som rektorn kan ringa. Tanken är att underlätta kommunikationen om något plötsligt skulle inträffa som kräver stöd eller råd från polisen.

– Insatserna ska även ha en avskräckande effekt, eftersom ryktet sprids snabbt till andra ungdomar att man kan åka fast, säger Even Magnusson, som är brottsförebyggande kommissarie i Göteborg.

De ungdomar som inte gjort sig skyldiga till narkotikabrott tidigare får en snabb uppföljning hos Göteborgspolisen. Tillsammans med andra 15 -18-åringar som är misstänkta för enklare brott kallas de till polisens så kallade förkallning. Varannan fredag tar ungdomssektionen emot upp till 20 tonåringar under en och samma dag.

Ungdomarna bokas in med en halvtimmes mellanrum och sen betas rättsprocessen av i ett svep. Först blir de slutdelgivna utredningarna av polisen i socialtjänstens sällskap, sen träffar de en åklagare som beslutar vilken påföljd det blir.

Samordnar hela rättskedjan

Innan cirkeln sluts läggs strategin upp för den närmsta framtiden. Ska tonåringen lämna urinprov med jämna mellanrum? Ska hela familjen delta i samtal?

– Eftersom vi samordnar hela rättskedjan får vi ner den totala handläggningstiden. Genomsnittstiden för ett narkotikaärende är omkring 35 dagar, berättar ungdomssektionens chef Birgitta Dellenhed.

I receptionen väntar tonåringar och föräldrar på sin tur. För väldigt många är det första gången i livet de har med polisen att göra.

– Förhoppningsvis lyckas vi så ett frö hos den unge om hur farligt det är med droger och samtidigt stötta föräldrarna, säger Birgitta Dellenhed.

De flesta som konfronteras med ett positivt urinprov erkänner utan omsvep. Därefter tar åklagarens över.

Återfaller inte i brott

Idag har alla inbokade dykt upp. Ungdomsåklagaren Anna Rapphed och assistentåklagaren David Bar David är på plats, och en efter en tas ungdomarna emot för att meddelas sin påföljd.

– Vid ringa narkotikabrott är det oftast åtalsunderlåtelse som gäller plus ett ungdomskontrakt med öppenvårdsmottagningen Minimaria. I sämsta fall, om den unge inte går med på vård, måste jag utdöma böter, säger Anna Rapphed.

Hon ger ogärna bötesstraff till unga människor, eftersom de sällan har pengar att betala med och det istället blir föräldrarna som får stå för kostnaden - eller så hamnar tonåringen i kronofogdens register. Det är ingen bra start på vuxenlivet, menar hon.

Pricken i belastningsregistret kan hon däremot inte göra något åt, den finns med som en nagel i ögat under tre år.

– Men 80 procent av ungdomarna vi möter här återfaller inte i brott, vilket vi anser är en väldigt bra siffra, säger Anna Rapphed.

Ett brottspreventivt syfte

På Guldhedsskolan har skoldagen börjat ta form. Det är en vanlig onsdag och eleverna gräver i skåpen efter sina läroböcker. Att hunden Jilla precis har avslutat en narkotikasökning på samma plats känner ingen av dem till. Eftersom resultatet var det bästa tänkbara, lämnade poliserna skolbyggnaden innan det ringde in. En mer omfattande insats får genomföras en annan gång.

Enligt polisen Tor Möller är det sällan narkotika hittas i skolorna:

– I första hand besöker vi skolorna i ett brottspreventivt syfte. Det är inte okej att använda droger i skolan, eller att förvara och sälja dem. Vi vill visa att vi har ögonen på ungdomarna och att vi finns i skolan – också.

Fotnot: Guldhedsskolan är en grundskola och ligger under stadsdelen Centrums ansvar. Utbildningsförvaltningen ansvarar för gymnasieskolorna. Även stadsdelarna i Göteborg har gjort en överenskommelse med polisen.