Sociala insatsgrupper stoppar ungdomskriminalitet i Borlänge

Borlänge är en av de tolv platser i landet där man först prövade att arbeta med sociala insatsgrupper. Sådana grupper bildas kring kriminella ungdomar. Vi har träffat socialsekreterare, ungdomspoliser och 17-årige Johan, som berättar hur det går.

I Borlänge har alla skolor kontaktpoliser. De flesta har även ett helt team bestående av en fältassistent, en socialsekreterare och en polis som är redo att ta sig an eventuella problem.


– Jag tror att det är lättare för oss att se ungdomar i riskzonen tidigt, redan när de är i 13-årsåldern, än vad jag kan tänka mig att det är i en större stad. Det är bra om vi kan fånga upp dem innan det har gått för långt, säger Emelie Andersson som är förundersökningsledare på Borlängepolisens ungdomsgrupp. 

Poliser kan först se vilka sammanhang ungdomarna finns i och vilka brott de begår. Därför får de en viktig roll när myndigheterna ska bilda en social insatsgrupp. Det är också ofta polisen som får första chansen att be om den unga personens samtycke – en underskrift på en förtryckt blankett – som gör det möjligt för myndigheterna att utbyta information om personen i fråga. I det akuta skede som polisen är inblandad, är också oftast ångern och motivationen till förändring som störst.

– Alla ska ha samtyckesblanketten i benfickan. Man måste ta tillvara de här tillfällena, säger Emelie Andersson. 

Socialsekreteraren spindeln i nätet

Först när myndigheterna i Borlänge fått samtycke till att dela information om en person tar de ställning till om han eller hon behöver vara i en social insatsgrupp, eller om det räcker med en mindre insats från socialen.

Om det är läge att starta en insatsgrupp samlar socialsekreteraren, som är spindeln i nätet, representanter från polisen, skolan, öppenvården och andra som kan vara viktiga för den unga personens framtid. Idrottsledare, barn- och ungdomspsykiatrin och föreningslivet kan också delta. Sist men inte minst behövs föräldrarna, i den mån de kan vara med.

 – Ett dilemma i början var att föräldrarna ville att vi skulle lösa problemet. Men de måste vara delaktiga. När man jobbar i en social insatsgrupp involveras hela familjen, säger Elin Johansson, socialsekreterare i Borlänge kommun.

Mobbning och missbruk

Ofta väger problematiken som omger den unga personen i fråga tyngre än själva kriminaliteten. De flesta har haft det jobbigt i skolan. Många har det tufft hemma. Andra är fast i missbruk.

– Man måste veta var man ska börja, vad grundproblemet är, säger Elin Johansson.

Framgångsfaktorer i arbetet med sociala insatsgrupper är att börja tidigt, bryta eventuellt drogmissbruk och att ungdomarna ger någon vuxen ett förtroende som det går att bygga vidare på. Om den personen är polis, socialsekreterare, idrottsledare eller någon annan spelar ingen roll.

Det avgörande är att den som vinner förtroende kan jobba vidare på relationen och vara den som har löpande kontakt.  

Avgörande med alternativ

Det är också viktigt att ge ungdomar i riskzonen alternativ till det kriminella livet. De flesta har inget annat att falla tillbaka på.

Här kan föreningslivet spela en viktig roll, eller samarbete med olika arbetsgivare. Ett område som borde utvecklas är behandling av själva kriminaliteten, det vill säga att vända det kriminella tänkandet, tycker Elin Johansson.

Det är något som kan ske i samtal med behandlare eller psykolog, men det handlar också om att alla inblandade har siktet inställt på en ljusare framtid.

 – Alla som träffar ungdomar i situationer som kan kännas jobbiga ser till att uppmuntra dem, och säga att det här är bra – det här är början till något nytt, säger Emelie Andersson.

5 kriterier för att välja rätt ungdomar till insatser


1 Samtycket. Den unga personen och/eller föräldrarna går med på att myndigheterna delar information om personen.

2 Motivationen. Den unga personen och hans eller hennes familj vill delta.

3 Åldern. Ju yngre desto sannolikare att insatsen lyckas.

4 Brotten. Den unga personen begår exempelvis stölder, personrån, våldsbrott, hot och övergrepp i rättssak.

5 Umgänget. Personen riskerar att rekryteras till en kriminell gruppering och/eller har en svår familjesituation.