Rikspolischefen: Framgångsrika satsningar

Fler gripanden, fler domar och minskad brottslighet. Det är resultatet efter det första året av vår satsning mot livsstilskriminella.

Rikspolischef Bengt SvensonSom vi alla vet begås en stor del av brottsligheten av ett mindre antal vaneförbrytare. Vi har alltid arbetat mot detta problem, men har nu vässat våra metoder ytterligare och fokuserat än hårdare mot de mest notoriska bland dessa kriminella.

Den operativa satsningen påbörjades förra året. Vi har punktmarkerat brottslingar utifrån underrättelseunderlag och prioriterat både i yttre verksamhet och i utredningsverksamhet. Vi har tagit fram en vägledning och vi samarbetar med andra myndigheter.

Arbetet resulterade i att 779 personer anhölls och 449 häktades samt att det avkunnades 1 329 fällande domar. Ser vi till brottsstatistiken kan vi bland annat notera att inbrott i källare och vind, som är typiska brott för livsstilskriminella, har minskat.   

Satsningen innebär inte bara att vi strävar efter fler rättsliga ingripanden. Många av de livsstilskriminella är drogberoende och därför försöker vi i samarbete med kommuner och andra få dem att komma under vård. Hittills har över 300 vårdinsatser gjorts, vilket är bra för såväl den enskilde som för samhället ur ett brottsförebyggande perspektiv.

Vi fortsätter nu satsningen. Det är viktigt att vägledningen används av fler och att vi utvecklar metoderna ytterligare.

Ett steg vidare bör vara att korta tiden mellan avslutad förundersökning och rättegång, samt mellan rättegång och inställelse till fängelsestraff. Det kräver en utvecklad samverkan i hela rättskedjan. Kortare ledtider kan förebygga många brott och det gäller särskilt när vi talar om livsstilskriminella. Jag vet hur frustrerande det är att se kriminella begå nya brott i väntan på rättegång eller efter avkunnad dom innan de inställer sig på anstalten.

Att arbeta effektivare mot livsstilskriminella är en viktig nyckel till minskad brottslighet och ökad trygghet.

Ett annat sätt för att få människor bort från en kriminell bana är sociala insatsgrupper. Alltså ett samarbete mellan kommuner och myndigheter för att hjälpa ungdomar som riskerar att hamna i kriminalitet. Vi har tidigare arbetat med sociala insatsgrupper i ett pilotprojekt i tolv kommuner. Resultatet av det arbetet har varit bra. Många av ungdomarna har inte begått fler brott och vi har bidragit till att hejda livsmönster som annars skulle ha kunnat fortsatt med brott och droger.

Utifrån det goda resultatet från pilotprojektet har regeringen nu gett oss i uppdrag att fortsätta arbeta med sociala insatsgrupper. Det är främst kommunernas ansvar att ta initiativ till att starta sådana grupper, men vi ska bidra med vår kunskap om hur verksamheten kan bedrivas och sedan självfallet i kontakten med ungdomarna.

Både arbetet med livsstilskriminella och med ungdomar på glid är goda exempel på ett polisarbete som riktar sig såväl mot individen som mot brottsligheten. De framgångsrika satsningarna ska vi vara stolta över och inspireras av i vårt fortsatta arbete.