Följ polisarbetet på T-centralen

Alla tunnelbanans linjer möts på T-centralen, där många byter tåg. Andra byter piller och droger. Tunnelbanepolisen arbetar mitt ibland dem.

Petra Holmqvist– Ni är så jävla elaka, gråter en ung, mager man i löparkläder. Poliserna Petra Holmqvist och Tarja Makkonen känner direkt igen honom. Med rinnande, rödsprängda och tomt stirrande ögon sitter han och rotar i sin fullpackade ryggsäck på ett av de nedre trappstegen i den ökända trappan som vetter ner mot Sergels torg. 

Han är i 20-årsåldern och har tidigare klottrat och stulit. Han missbrukar narkotika och tabletter av olika slag. Petra Holmqvist och Tarja Makkonen kallar honom vid förnamn och ber honom att följa med in i biljetthallen på T-centralen.

Alla tittar och många lyssnar när de försöker prata här, ute i den gassande försommarsolen. Med mannen mellan sig går poliserna in i biljetthallen, genom spärrarna och in genom en anonym järndörr mellan rulltrappornas mynningar.

Hotar att hoppa

”Trygghetsrum” visar en liten metallskylt. Innanför finns ett kalt rum, med smutsiga betongväggar, där 20-åringen får sätta sig på en bänk. Under tiden som Tarja Makkonen tar av honom jackan och trasslar fram hans tunna armar ur tröjan gråter han högljutt och anklagar poliserna för att vara elaka, hjärtlösa och gjorda av plast. Sedan gråter han ännu mer och säger att han kanske hoppar från en bro när de släpper honom. 

– På grund av dig! Jag hoppar på grund av dig, halvskriker han.

– Då kan vi inte släppa iväg dig, säger Tarja Makkonen lugnt och förklarar att det är på grund av beroendet som reaktionerna blir så starka. 

När de beslagtagit hans lösa tablettkartor sätts en serie beteenden igång som poliserna så väl känner igen. Självömkan. Ilska. Uppgivenhet. Hot och aggressivitet. En kort stund verkar den unge mannen helt resonlig och förhandlar överlagt: 

– Får jag behålla min medicin ska jag gå härifrån. 

Till beroendeakuten

En halvtimmes diskussion senare sitter han istället längst bak i polisbussen på väg till Beroendeakuten på Sankt Görans sjukhus. Tarja Makkonen berättar för en sköterska att han förmodligen sniffat, för i ryggsäcken ligger flera små flaskor med stämpelborttagningsmedel.

Hon skriver in mannen och påpekar att många inskrivningar på akuten ger underlag för att använda LVM, det vill säga lagen om vård av missbrukare i vissa fall. På så sätt kan 20-åringen tvångsvårdas för sitt missbruk.

– Men även om han är ung till åldern, så är han gammal som missbrukare. Det har gått för långt, tyvärr, säger Tarja Makkonen.

Sveriges största narkotikascen

Petra Holmqvist berättar att Sergels torg fortfarande är Sveriges största narkotikascen. Oändliga mängder piller byter ägare där, det har hon sett alltför många gånger. 

Samtidigt bollar hon med två radioapparater i passagerarsätet. Röster sprakar om varandra och berättar just nu om samma händelse – en blodig kvinna har tappat fattningen på Skanstulls tunnelbanestation. Nu är hon på ett tåg på väg mot T-centralen. 

Som tunnelbanepolis är man i ständig förbindelse med länskommunikationscentralen samt med trafikledningen och deras trygghetscentral.  

Tarja Makkonen pressar upp den tunga polisbussen i högre hastighet och ouppmärksamma människor på innerstadens shoppingstråk tvingas titta upp och skynda sig över övergångsstället. Blåljusen är på, men sirenerna behövs inte. De ska inte särskilt långt. Några hundra meter senare parkerar hon bussen strax ovanför tunnelbanenedgången och de småspringer nerför trapporna. 

Petra Holmqvist tar vägen över perrongen och hennes långa steg, nära plattformens kant, visar att hon känner sig hemma. Det här är hennes arbetsplats. Hon möter kollegan framför ytterligare en av de anonyma järndörrarna.

Misstänkt för narkotikabrott

Där innanför trängs redan fyra ordningsvakter, med bekymrade miner. En storväxt ordningsvakt med flätat skägg står lutad över en hysteriskt gråtande kvinna och baddar försiktigt hennes hand som blöder. 

Via länskommunikationscentralen får Petra Holmqvist reda på att kvinnan tidigare har varit misstänkt för narkotikabrott. Men hon har inga preparat med sig nu. Såret på handen har slutat blöda. Hon snyter sig och vill gå till biblioteket för att låna en ljudbok.

Petra Holmqvist och Tarja Makkonen kan återvända till dagsljuset på Sergels torg, där de möter kollegerna som de delar bussen med. De har gripit en man som gömt två påsar fulla med nya skor innanför jackan. Han försökte planka, det vill säga åka tunnelbana utan att betala, och fick på så sätt polisernas ögon på sig och sin buktande jacka. 

Med ett narkotikabrott, en stöld och två utlänningsärenden att avrapportera bestämmer de sig för att få det gjort när de lämnar mannen med de stulna skorna i arresten på Norrmalm.

Avrapportering i uppförsbacke

Tunnelbanepoliserna avrapporterar i det distrikt där brottet skett och rör sig över hela länet. De jobbar mycket efter egna initiativ och åker sällan på ingripandejobb om det inte är brott som pågår i just tunnelbanan eller om kollegernas arbetsbelastning är ovanligt hög. 

Det är med sammanbiten min som Petra Holmqvist sätter sig framför skärmen i avrapporteringsrummet och öppnar ett nytt ärende i utredningsstödet Pust. Hon och Tarja Makkonen ska rapportera narkotikabrottet från Sergels torg, med bland annat beslag av flera tablettkartor. 

– Det är svårt att skriva i ett system som man inte har fått lära sig. Vi har inte fått någon utbildning i den här nya versionen av Pust på Siebel, säger Petra Holmqvist. 

Falska toner från programmets felmeddelanden tjuter på flera håll i rummet. Tarja Makkonen meddelar att det inte finns någon inne som kan hjälpa dem. Petra Holmqvist tar sig an uppgiften att skriva in förhöret, medan Tarja Makkonen försöker skriva ett beslagsprotokoll. Drygt två timmar senare kan de lämna ärendet till granskning. De hinner inte göra mer innan passet är slut. 

Två dagar senare är den unge mannen med de rödsprängda ögonen tillbaka på Sergels torg. Han har på sig samma löparkläder.  

Tunnelbanepolisen … 

… arbetar mot ordningsstörningar i kollektivtrafiken, i samverkan med SL:s ordningsvakter. 
… har särskild utbildning för att arbeta på spårområdet. 
… ingår i kommenderingar där många reser med kollektivtrafiken, till exempel vid fotbollsmatcher och demonstrationer. 
… arbetar problemorienterat mot narkotikabrott.  
… arbetar med inre spaning, utredning och arbetar civilt i tunnelbanan för att motverka stölder, förargelseväckande beteende och ofredande, till exempel blottare.