Utredare prövar barnens roll

Polisen Johan Andersson har gått en ny utbildning för barnutredare på Linnéuniversitetet. Med hjälp av rollspel fick han sätta sig in i barnens situation.

 

– Vi fick börja träna förhörsmetodiken på en gång i kombination med teori och föreläsningar. Vi tränade på varandra i rollspel, där en person fick spela barn och en vara polis. 

Hur då?

– Den som spelade barnet fick en fallbeskrivning och en roll, till exempel en fyraåring som utsatts för övergrepp av sin pappa. Utbildningen skedde både på universitetet och på distans, så vi har kört med webbkameror hemma, och samtidigt spelat in förhören. Sedan tittade vi på förhören när vi träffades och gav varandra feedback. Vi lärde oss mycket av varandras brister och talanger.

Vad lär man sig av att spela barnets roll?

– Hur lätt det är att säga nej och inte svara på jobbiga frågor. Jag upplevde också hur effektivt det är när förhörsledaren håller sig till förhörsmetodiken och de öppna frågorna; berätta, förklara, beskriv.

Vilka misstag gör de som förhör barn?

 – Ibland frågar man om barnet kan berätta. Just ordet ”kan” gör det lätt att svara nej: ”Nej, det kan jag inte”. Det är också lätt att börja prata om något annat. När barnet väl börjat berätta är det viktigt att tömma ut ämnet. Ett annat misstag är att inte lyssna ordentligt. Man är så inställd på att komma vidare med förhöret att man missar gratisingångar som barnet ger.

Vad är svårast med att förhöra barn?

 – Att få barnet att vilja följa med in i förhörsrummet. Det är inte självklart att de följer med in och vill prata. Om barnet bara ”köper” mig, så har vi kommit väldigt långt.

Hur är jobbet som barnförhörsledare?

– Det är en utsatt roll. Förhöret spelas alltid in och kan spelas upp i rätten. Andra granskar dina insatser. Som polis måste du hela tiden vara på tårna och se till att ge allt i varje förhör.

Hur orkar du höra alla hemska vittnesmål?

– I och med att jag har förmånen att enbart jobba med barnutredningar, så har jag en bra mental förberedelse. Det är ett hemskt område, men det är just den utmaningen som gör jobbet stimulerande. Det är skarpt, det är på riktigt och jag triggas att optimera mina egna resurser.