Så jobbar Polisen på Facebook

Nu har det blivit ännu lättare att sprida information på Facebook. – Rätt använt är det en oerhörd möjlighet som kan bidra till att öka tryggheten och minska brottsligheten, säger Anna Maria Böök på RPS.

Tänk dig gamla tidens bytorg där människor samlades för att uppdatera sig om det senaste. Sedan gick de hem och berättade för sina vänner. Så funkar Facebook med den skillnaden att alla kan höra.

Snabbare spridning

Facebook är byggt så att det ska vara enkelt att sprida ett budskap och med bara ett klick kan det du just skrev färdas runt jordklotet med hjälp av den digitala mun mot mun-metoden. Nu går spridningen snabbare än någonsin förr. När du skriver ett inlägg på någons Facebooksida, till exempel polisens, kan alla dina Facebookvänner se det.

Om någon av dina vänner reagerar genom att exempelvis trycka på knappen ”gilla” eller skriva en kommentar, blir ditt inlägg synligt även för din väns vänner. På så sätt sprids inlägget som en växande våg i allt större kretsar. Den här kraften kan polisen utnyttja.

– Sociala medier är ett effektivt sätt för oss att nå ut med brottsförebyggande information och få in tips eller vittnesuppgifter i ett särskilt ärende. Det är också ett fantastiskt sätt att sprida bilden av oss och berätta om vårt arbete, säger Anders Hagquist, kommunikationsdirektör på Rikspolisstyrelsen. 

Blev en världsnyhet

Att information kan spridas fort fick Stockholmspolisen vara med om i somras när ettåriga Tyra tappade bort sin nalle. Familjens hemgjorda efterlysning, ”Jag saknar den jättemycket!”, lades ut på Södermalmspolisens Facebooksida med en uppmaning till allmänheten om att hålla ögonen öppna.

Läsarna spred inlägget vidare på sina egna sidor och på bara några dagar blev Tyras återfunna gosedjur en världsnyhet när medierna fångade upp solskenshistorien. Tyras nalle är ett lättsamt men tydligt exempel på hur information sprids idag och på hur man kan nå målgrupper som i vanliga fall skyr polisen.  

Anna Maria Böök är kommunikationsstrateg på Rikspolisstyrelsen och arbetar med sociala medier. I hennes pärmar finns statistik i prydliga staplar som visar hur många som har reagerat på polisens inlägg. Här framgår till exempel att ett inlägg om kampanjen ”Kom till oss” som riktar sig till människor som lever i destruktiva relationer har lästs av över 1,8 miljoner personer. 

En bild av polisen

Inlägg om hastighetskontroller på vägarna, hur man blir polis och enkla råd om hur man undviker att gå vilse i skogen lockar också mängder med läsare. Men det gäller att inte stirra sig blind på vad som genererar ”gilla”-klick, den stora gruppen läsare är den tysta massan som inte reagerar men som ändå skapar sig en bild av polisen.

– Vi gör inte det här för att det är kul. Det finns ett grundligt förarbete till varför och hur polisen ska finnas på Facebook och verksamheten utvärderas med jämna mellanrum, säger Anna Maria Böök.

I ”Handledning för polisen i sociala medier” listas fyra syften:1. Ökad dialog, att finnas där många människor är. 2. Brottsförebyggande arbete, informera och tipsa allmänheten. 3. Berätta om polisens arbete, för att öka tryggheten. 4. Be om tips och vittnesuppgifter.

Polisen i nätstorm

Facebook är som gjort för att snabbt nå ut till många och polisens nationella sida har potential att nå ut till över 4 miljoner människor. Samtidigt kan spridningen lika snabbt bli en nackdel när det blir fel och flera gånger har polisen hamnat i nätstormar, både till följd av sina egna inlägg och när allmänheten berättar om sina möten med polisen.

Ett exempel är när ett ungt kärlekspar fick sin vinflaska uthälld och mamman till en av ungdomarna skrev ett inlägg om det. På bara några dagar fick hon 2 600 kommentarer, de flesta kritiska gentemot polisens agerande. 
– Sociala medier är en snabb kanal som ställer höga krav på att man förstår hur kommunikation fungerar och hur information sprids, säger Anna Maria Böök. 

Modig myndighet

Samtidigt gäller det att inte bli rädd och bara lägga ut byråkratiska texter, utan hitta en balansgång mellan att skriva personligt och trovärdigt. Här är polisen en pionjär inom Myndighetssverige eftersom man inte bara släpper fram informationsansvariga och höga chefer på sina Facebooksidor.

– Andra myndigheter tycker att vi är modiga, säger Anna Maria Böök.

Hon ser det som en pågående läroprocess eftersom det inte går att förbereda sig på allt.

– Poliser är jätteduktiga på bemötande. Skillnaden är att här sätts det på pränt och kan starta så många olika diskussioner. Vi måste hela tiden fundera på hur vi ska göra för att uppfattas som en trygg och effektiv yrkeskår, säger hon.    

 

Ordlista

  • Status/Statusuppdatering. Kärnan i Facebook och den ruta där du skriver ditt budskap. Till exempel ”Resultatet från trafikveckan: Drygt 6 500 körde för fort i tätort, 331 fick sina körkort omhändertagna.”
  • Kommentera. Fält under din statusrad där dina läsare kan kommentera det du har lagt ut. Till exempel ”Bra jobbat. Att köra för fort är oursäktligt oavsett vad.”
  • Gilla. Knapp med tummen-upp-bild som finns intill allt som du har lagt ut på sidan (statusar, bilder, länkar med mera) där människor kan visa att de uppskattar det, utan att behöva skriva något.
  • Wall/logg. Din sida på Facebook där allt du lägger ut och dina läsares kommentarer syns.
  • Dela. Genom att trycka på den knappen kopieras statusen eller bilden och hamnar på den egna Facebooksidan. Bra funktion när polisen efterlyser tips, till exempel.
  • Nyhetslista/feed. Samlingsplats där du kan se allt som dina Facebookvänner har gjort.
  • Vänner. Den som har en egen Facebooksida kan tillfråga, ”adda”, vänner. Båda parter måste samtycka till vänskapen. Polisen har en gruppsida som vem som helst kan ”gilla” och därmed hålla sig uppdaterad om vad som händer.
  • Facerape. När du glömmer bort att logga ut från ditt konto och någon utnyttjar det för att skriva saker i ditt namn. Att använda någon annans Facebook-konto klassas som dataintrång och kan ge böter eller upp till två års fängelse.