Möt Sveriges bästa mordutredare

Polismyndigheten i Jönköpings län är bäst i Sverige på att utreda dödligt våld. Vi åkte till Eksjö för att ta reda på varför.

Det började med att en sexårig flicka försvann i småländska Sävsjö 1997. Poliserna Johan Frisk, Per Landberg och Gunnar Karlsson deltog i sökandet, som fick mycket uppmärksamhet i media. Under de första intensiva veckorna översvämmades utredarna av information: spår, tips, vittnesförhör och dörrknackningar, i en aldrig sinande ström.

– Det var svårt att hålla ihop helheten. Vi hade redan tidigare försökt uppfinna egna metoder för att hantera den typen av anstormningar men det blev aldrig riktigt bra. När Riksmordkommissionen kom för att hjälpa till bestämde vi oss därför för att ta rygg på dem, säger Johan Frisk. 

Detaljerad handbok

Följden blev att trion lärde sig hur handboken Polisens metodstöd för grova våldsbrott, Pug, fungerar i skarpt läge. Där beskrivs i detalj hur man bör organisera stora utredningar, från de första åtgärderna på brottsplatsen, till personallogistiken, till den nogsamma registreringen av alla inkommande handlingar, till omhändertagandet av offer och anhöriga.

– På den vägen har vi fortsatt sedan dess, om än i olika konstellationer. De första fem-tio åren hade vi andra ärenden vid sidan av men 2008 fick jag i uppdrag att bilda en permanent och fristående grupp, säger Johan Frisk.

Är en fri resurs

I dag ingår sex personer i den så kallade Grova brott-gruppen. De har hela Jönköpings län som bevakningsområde och hjälper till i särskilt komplicerade utredningar.

– Det som är unikt med oss är att vi inte har någon ärendekatalog. Vi är istället den operative chefens fria resurs och kan därför låta ärendet styra organisationen istället för tvärtom. Det är en viktig utgångspunkt. Maximal flexibilitet. Då kan det sunda förnuftet styra. 

Utreder även våldtäkter

Ofta handlar gruppens ärenden om dödligt våld, men det finns alltså
undantag. Gruppvåldtäkten i Mariannelund förra året är ett exempel. Ett tiotal personer var inblandade och utredningen förvandlades ganska snabbt till ett gytter av papper och provsvar.

– I de lägena fungerar handboken väldigt bra. När hela materialet är registrerat och avsnittsindelat får man en helt annan överblick och kontroll, säger Johan Frisk. 

Gruppens registerförare är med andra ord hjärtat i verksamheten, och utgångspunkten är alltid att den där lilla tuvan som välter hela lasset kan dyka upp utan någon som helst förvarning.

– Ta dörrknackningar i stora bostadsområden till exempel, där förhörspatrullerna dag ut och dag in träffar människor som inte sett någonting. Då måste man ingjuta känslan av att ett genombrott kan komma precis när som helst, för plötsligt ringer de på hos den där tanten som har svaren vi letar efter, säger Per Landberg.

Måste vara noggranna

Johan Frisk är inne på samma linje:

– I början tycker nog många att vi är fruktansvärt petiga men över tid förstår de flesta att alltihop bygger på detaljer. Man kanske fräser igenom 150 förhör och i ett enda av dem finns en enda detalj som gör att man får in kilen och når uppklaring. Då gäller det att aldrig tappa koncentrationen.

Gruppens utredningsmetodik är i allt väsentligt rätt okomplicerad: Var konsekvent och petnoga.

– Det är inget hokus pokus vi håller på med här. Grundstenarna är noggrannhet och uthållighet. Det är vad alltihop handlar om, säger Maria Blomkvist, en av utredarna i gruppen. 

Bäst resultat

Och uppenbarligen fungerar det. Sedan 2005 har 18 fall av dödligt våld utretts i Jönköpings län. Grova brott-gruppen var inblandad i merparten av dem. Alla utredningarna gick till åtal och i 17 fall blev det fällande dom. Det ger en uppklaring på nästan 95 procent. Därmed är Jönköpingspolisen bäst i Sverige på att utreda dödligt våld.

Ingen i Grova brott-gruppen verkar dock vara speciellt intresserad av att fokusera på den typen av påståenden.

– Det är naturligtvis skönt för både oss och de anhöriga när brotten klaras upp, men oftast ligger det ett stort mått av vemod i den känslan också. Vi gör ju sällan någon riktigt glad. Det finns bara förlorare i den här typen av ärenden, säger Johan Frisk.

– Dessutom tolkar jag inte siffrorna som att vi är duktigare än någon annan. De betyder snarare att Pug:en fungerar, och att våra strategiska chefer låter oss hållas. Det är det som gör skillnaden.   

Gruppen bemannar nyckelpositioner

  • Grova brott-gruppen består av sex personer som följer Polisens metodstöd för utredning av grova våldsbrott, Pug. 
  • Den operative chefen för Polismyndigheten i Jönköpings län avgör vilka ärenden som ska prioriteras. 
  • Gruppen bemannar nyckelpositioner i de utredningar den biträder, till exempel förhörsenhetschef, chef för inre enheten och biträdande spaningsledare. Spaningsledaren är alltid lokal. 
  • Två brottsplatskoordinatorer är kopplade till gruppen. De samordnar alla kriminaltekniska frågeställningar; bevisförvaring, provsvar från SKL, och så vidare. 
  • Gruppen har även biträtt i andra myndigheter, till exempel i Operation Alfred i Skåne.