Polisanställda frågas ut inför omorganisationen

Nu sker den största förändringen av polisen sedan 1965. Kommittén som arbetar med omorganisationen är på turné. De samlar in kunskap, synpunkter och förslag från polisanställda på alla nivåer, i hela landet.

Vilken är er främsta styrka? Vilken är er största svaghet? Och vad hoppas ni att omorganisationen ger? Det är några av frågorna som genomförandekommittén ställer till polisanställda under sin pågående rundresa genom landet.

– Enkelt sagt vill vi veta vad alla kan bidra med, säger Thomas Rolén, som är genomförandeansvarig för den nya polisorganisationen.

Idén att ge nationellt ansvar till experter på olika typer av brott, som realiserades i och med mängd- och seriebrottssatsningen, är något som kommittén tar med sig i planeringen av den nya organisationen. I mängd- och seriebrottssatsningen fick till exempel polisen i Västra Götaland ett huvudansvar för bekämpningen av åldringsbrott, och Örebropolisen fick ansvar för metallstölder.

– Det man är bra på ska man fortsätta med, säger Thomas Rolén,

Han deltar själv i nio av sammankomsterna och delar av kommittén träffar polisanställda vid ytterligare sju tillfällen. Flera frågor diskuteras gruppvis, som till exempel utredningsverksamhet, personalfrågor, juridik, service, ekonomi, operativ verksamhet och kommunikation. Den 31 maj är rundresan till ända och den 30 juni presenterar kommittén den nya regionindelningen med dess huvudorter.

Invånarantal, brottslighet och övriga faktorer som avgjort indelningen i dagens sju samverkansområden avgör även de nya gränserna.

– Regeringen kräver bra argument om vi skulle frångå de inarbetade samverkansområdena, säger Thomas Rolén.

Omorganisationen ska göras i en utstakad ordning, för att arbetet ska hållas fokuserat och rätt frågor prioriteras vid rätt tillfällen. Rundresan ingår i den andra av sju faser.

Många utmaningar inför omorganisationen handlar om praktiska frågor som måste lösas, som ett fungerande it-system i den nya myndigheten, med allt ifrån fungerande it-stöd i polisarbetet till att alla får sina löner i rätt tid.

Att kommunikationen kring arbetet med omorganisationen flyter på är också en högprioriterad fråga, enligt Thomas Rolén.

Hans största farhåga är att medarbetarna inte engagerar sig i förändringsarbetet.

– Delaktighet från medarbetarna är avgörande för att det ska bli bra, och för att den nya organisationen ska få acceptans. Vi måste få in alla bra idéer och kloka synpunkter.

Nu planeras en vidareutveckling av det kommunikativa ledarskapet inom polisen, det vill säga chefernas förmåga att förklara och föra konstruktiva diskussioner i sina arbetsgrupper.

– Att engagera medarbetarna i omorganisationen kommer att ställa höga krav på chefernas kommunikativa ledarskap, säger Thomas Rolén.

Polisreformer genom tiderna


1965. Polisen går från kommunal till statlig regi och 550 polisdistrikt blir 119. Polisen upprustas med bilar och utrustning och tidigare resursskillnader jämnas ut.

1998
. Centralstyrningen minskar och de 117 distrikten blir 21, med en polismyndighet och en länspolismästare i varje län.

2009
. Sju regionala samverkansområden och underrättelsecentrum inrättas för att bättre kunna bekämpa grov organiserad brottslighet.

2015
. De gamla gränserna försvinner och de 21 polismyndigheterna blir en polismyndighet.

Läs mer

Mer information hittar du på www.polissamordningen.se