Livsstilskriminella i fokus för polisarbetet

De är få – men står för en stor del av brottsligheten. Polisen tar nu krafttag mot livsstilskriminella. – Vi ska göra det mer besvärligt att leva det här livet, säger Klas Johansson, ansvarig för den nationella satsningen.

Inbrottsskador, inbrott, lÅ’s, tjuv, krossatEn man i åldern 20–50 år som är missbrukare, försörjer sig på stölder och inbrott, är välkänd av polisen och åker in och ut ur fängelset. Så ser den typiske personen ut som satsningen riktar sig mot.

De livsstilskriminella utgör bara en mindre del av brottslingarna men begår en oproportionerligt stor andel av alla brott. En ofta förekommande siffra är att de utgör mindre än en tiondel av brottslingarna men begår ungefär hälften av alla brott, därför är vinsten stor för varje person som förmås lämna den kriminella banan.

Ett regeringsuppdrag

Ifjol fick Rikspolisstyrelsen i uppdrag av regeringen att vidta åtgärder mot livsstilskriminellas brottslighet. Det handlar om att identifiera vilka de är, att ta fram arbetsmetoder och att utvärdera effekten av dem för att sprida goda exempel. Vid årsskiftet 2011/2012 körde man igång och Klas Johansson, länspolismästare i Hallands län och ansvarig för den nationella satsningen, säger att engagemanget är stort.

– Det här är en viktig angelägenhet inte bara för polisen utan för hela samhället.

Satsningen handlar om att förhindra brott, snabbt utreda brott och att få människor att lämna kriminaliteten. För att lyckas med det krävs en bättre och tätare samverkan med exempelvis Åklagarmyndigheten, Kriminalvården och socialtjänsten i kommunerna.

– Polisen kan inte lösa uppgiften själv. Det som är svårast att bryta är själva livsstilen, där måste även andra aktörer medverka, säger Klas Johansson.
Han poängterar att det gäller att vara uthållig när det gäller den här typen av brottslighet.

– Det är inte klart bara för att man har fått ett antal livsstilskriminella lagförda, utan det gäller att kontinuerligt arbeta vidare och att samla kunskap och erfarenhet.

Metoder mot mängdbrotten

Klas Johansson säger också att man ska hitta bättre metoder att arbeta med mängdbrotten, att samordna ärenden och att göra bra föredragningar för åklagarna så att de får goda förutsättningar att fatta beslut.

Polisen sägs ofta vara för dålig på att utreda mängdbrott. Är det en rättvis kritik?

– Jag tror absolut att vi kan bli bättre, till exempel genom att bättre samordna ärenden som ligger utspridda på flera olika polismyndigheter. Det är en väldigt ambitiös satsning som vi nu gör, säger Klas Johansson.

Detta är ingen engångsinsats utan tankesättet är här för att stanna, säger Pia Ståhle som är införandeansvarig i polismästardistrikt Västerort, Stockholms län. I två pärmar på hennes kontor märkta ”Listade personer” ryms en omfattande kartläggning av 26 utvalda individer som nu punktmarkeras.

Hårdbevakning av de listade

Varje månad upprättas en rapport till Rikspolisstyrelsen och Länskriminalpolisen om vad som sker, till exempel vilka som har begått nya brott, fått en ny dom på sig eller hänvisats till någon form av vård, samt vilka myndigheter som har varit inblandade.

Många av de listade personerna vet om att de hårdbevakas och så fort de påträffas på stan kontrolleras de extra noga. En underrättelse skrivs men det behöver inte nödvändigtvis sluta i en rapport utan sker mest för att hålla koll och att göra det obekvämt att vara kriminell.

– Det operativa målet är att gripa och lagföra dem, deras brottslighet kostar helt enkelt för mycket för samhället. Men vårt syfte är också att de ska komma vidare till någon form av beroendevård för sitt missbruk, säger Pia Ståhle.

Bryter destruktiv livsstil

Ett exempel är den nystartade Livsstilsmottagningen som ligger på Stureplan i Stockholm och som riktar sig till personer i åldern 18–35 år som har fastnat i droger och kriminalitet.

Mottagningen bedrivs i samverkan mellan polisen och Stockholms läns landsting där polisens roll är att hänvisa personerna dit, till exempel genom att sticka en informationsfolder i handen på människor de möter eller erbjuda sig att ringa det första telefonsamtalet.

På mottagningen arbetar landstingets personal, exempelvis läkare och KBT–terapeuter, som lägger upp en individuell behandlingsplan.

– Runt varje person byggs sedan ett nätverk upp tillsammans med närpoliserna i området som har särskild kännedom om personen och våra fasta kontakter inom exempelvis socialtjänsten, säger Pia Ståhle.

Hon har även tät kontakt med Frivården för att följa upp hur det går för de personer som kommer ut igen efter avtjänat straff.

Kännbara straff

En svårighet i arbetet med de livsstilskriminella är att de begår många olika typer av brott och att deras ärenden sprids ut på olika ställen och i olika datasystem. En viktig del för Pia Ståhle är därför att samla ihop allt som finns kring varje person.

– Mängdbrott genererar inte så höga straff så ju mer man kan åtala för samtidigt, desto längre straff blir det, säger hon.

Det har redan gett resultat, nyligen fick en notorisk inbrottstjuv ett kännbart straff på 1,5 år efter att flera ärenden kring både genomförda inbrott och avbrutna försök samlats ihop i åtalet.

Blygsamma mål

Pia Ståhle lägger också mycket tid på att kartlägga vilka organisationer som polisen kan ta hjälp av och hon är ofta ute i både den egna myndigheten och hos samverkande aktörer för att informera.

– Att få den egna ledningens stöd och legitimitet för att göra det här är A och O. Det gäller också att skapa bra kommunikationsvägar så att man vet exakt vem man ska kontakta i olika lägen. Det ska vara lätt och enkelt för poliserna där ute, säger hon.

Det ultimata målet är att personerna ska sluta begå brott. Samtidigt gäller det att inte vara naiv och målet för satsningens första år i Västerort är blygsamt: En person på listan ska lämna den kriminella banan.

– Vi har länge ägnat oss åt ingripande och lagföring mot brottsaktiva personer men det räcker inte. Kanske kan vi få någon att tänka på en alternativ livsstil och då krävs samverkan mellan olika myndigheter och frivilligorganisationer, säger Pia Ståhle. 

Nationell  satsning mot  livsstilskriminella

  • Den 1 juli 2011 gav regeringen Rikspolisstyrelsen i uppdrag att vidta åtgärder mot livsstilskriminella, det vill säga personer som är välkända av polisen och som frekvent begår stöld– och narkotikabrott.
  • De så kallade mängdbrotten utgör omkring 80 procent av det totala antalet brott och leder vanligtvis till lindriga påföljder.
  • Sedan årsskiftet 2011/2012 pågår en operativ satsning i alla 21 polismyndigheterna. De har gjort ett urval av individer att arbeta med i respektive län, totalt cirka 900 personer.
  • Under perioden januari–juli 2012 har 753 gripits, 457 anhållits, 262 häktats och 751 domar meddelats.
  • En vägledning baserad på operativa erfarenheter och goda exempel samt svensk och internationell forskning tas fram under året. Den presenteras vid en konferens i december 2012 och kommer sedan att ligga till grund för det fortsatta arbetet.
  • Samverkan sker med bland andra Sveriges kommuner och landsting (SKL), Åklagarmyndigheten, domstolsväsendet, Brottsförebyggande rådet (BRÅ) och Kriminalvården.
  • Uppdraget ska delredovisas till regeringen den 1 mars 2013 samt slutredovisas den 1 mars 2014.
  • Läs mer om satsningen på  www.polisen.se/livsstilskriminella