Terrorhotet förblir förhöjt

I juni levererade Nationellt centrum för terrorhotbedömning, NCT, en uppdaterad bedömning av terrorhotet mot Sverige. Nivån ligger kvar på förhöjt hot. Malena Rembe, chef för NCT, förklarar varför.

− Det är fortfarande islamistiskt motiverad terrorism som utgör det största problemet. Al-Qaidas kärna är försvagad, men regionala förgreningar har förstärkts. Vi känner till personer som varit utomlands och fått erfarenhet av våldshandlingar. Några av dem kan utgöra ett hot för specifika personer i Sverige. Det finns även människor som inte arbetar på order av al-Qaida, men som är inspirerade av deras budskap, att ”islam har kränkts och personer som kränkt islam ska dödas”. 

Vad kan göra att terrorhotet förändras?

− Det finns mycket som kan påverka. En polariserad debatt, som är främlingsfientlig eller antidemokratisk, till exempel. Antiterroriståtgärder som kan uppfattas som kränkande är en annan faktor. På senare år har Sverige nämnts som legitimt mål för terrorism av några internationella terrorgrupper. Det kan påverka hotbilden om det finns personer som anammar deras uppmaning att slå till i Sverige.

Finns det någon tid på året när hotet brukar stiga?

− Nej, men under vissa perioder kan inflödet av information om hot öka. Det kan vara direkt efter ett attentat eller tillslag, i samband med ett utländskt besök eller händelser som får mycket uppmärksamhet, exempelvis när koranen bränts på olika platser i världen. 

Fruktar du ett terrorattentat?

− Det är inte orealistiskt att befara terroristattentat i Sverige. Vi var med om ett självmordsattentat för mindre än två år sedan och andra attentatsplaner har avvärjts. Hotnivån sätts inte med lätthet. Analytikerna vid NCT gör ett omfattande arbete för att bedöma var på hotskalan vi ska ligga. 

− Samtidigt är det värt att understryka att risken för att drabbas av ett terrorattentat fortfarande är låg. Jag åker tunnelbana, flyger och lever ungefär likadant i dag som för fem år sedan. 

Vilka jobbar på NCT?

 − Det är en liten grupp kvinnor och män i olika åldrar med skilda erfarenheter, med akademisk utbildning och ibland med militär eller polisiär bakgrund.

Hur fungerar samarbetet?

 − Bra. Alla ser mervärdet. Eftersom analytiker från tre myndigheter jobbar tillsammans är det samtidigt frustrerande att vi inte får lagra information i ett gemensamt system. Den frågan har lyfts till regeringen. Det är också svårt att hitta balansen mellan våra två motstridiga uppdrag: att göra en strategisk analys och blicka framåt samtidigt som vi ska kunna svara på plötsliga situationer och göra hotbedömningar här och nu. Nulägesanalysen tenderar att ta över. 

– Men det är spännande med bredden och de olika arbetssätten. Jag lär mig saker av kollegerna varje dag.

Hur ser NCT:s framtid ut?

− Nu får vi snart nya chefer för Must, FRA och Säpo. Vi får se vad de vill. Jag tror att det kommer att vara fortsatt viktigt för Sverige med en nationell bild av terrorhotet.

Nationellt centrum för  terrorhotbedömning, NCT

En arbetsgrupp med representanter från Försvarets radioanstalt (FRA), Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) och Säkerhetspolisen (Säpo), som bildades 2005 under Samverkansrådet mot terrorism och blev permanent 2009. Uppdraget är att göra analyser av händelser och trender och att utifrån dessa analyser bedöma terrorhotet mot Sverige.