Rikspolischef Bengt Svenson: Fler mängdbrott ska klaras upp

Det riktas kritik mot att inte fler mängdbrott klaras upp. Kritiken kommer från såväl politiker som debattörer och brottsoffer.

Rikspolischef Bengt Svenson. Foto: Lars HedelinBeskrivningen av vårt arbete är inte alltid rättvis. Brotten kan ibland förefalla enkla, men de kan vara svåra att utreda när det varken finns vittnen eller spår. Under senare år har det också tillkommit nya typer av mängdbrott. Men även med detta i beaktande, och mot bakgrund av att vi blivit fler anställda, borde vi kunna klara upp fler mängdbrott. Vi måste därför ödmjukt lyssna till kritiken.

Det bästa svaret på kritiken är ett förbättrat resultat och det är jag övertygad om att vi kan visa. Till vår hjälp har vi nya åtgärder mot mängdbrotten.

Den nationella styrkan mot mängd- och seriebrott har i år börjat arbeta. Den stärker vår förmåga att ringa in och gripa de som reser från län till län på stöldturné. Den stärker också vår förmåga att kraftsamla när det under en tid begås många brott på en plats. Jag besökte nyligen styrkans upptaktsmöte och där fanns en stor målmedvetenhet.

Vi startar i år en extra satsning på att stoppa vaneförbrytare. Som vi alla vet står de för en stor del av mängdbrotten och vi ska sprida erfarenheter av framgångsrika polisiära insatser. Vi ska även mana andra delar av samhället att göra mer sociala insatser för att stoppa vaneförbrytarnas bana. Dessa extra satsningar är viktiga, men viktigast är att fullt ut använda de arbetsmetoder och verktyg som vi redan har eller som vi håller på att etablera.

Exempelvis måste alla möjligheterna i vårt nya utredningsstöd Pust tillvaratas, så att mer kan göras direkt på plats och administrationen minska. Det hjälper oss att jobba enklare och effektivare. Var och en har ansvar för att använda Pust inte bara som en dator utan som ett utvecklat arbetssätt.

Polismyndigheterna kan också åstadkomma mer genom att lära av varandra och snabbare ta till sig nya verktyg. Det finns betydande skillnader mellan myndigheterna i hur man arbetar och i vilken takt utredningsverksamheten utvecklas, exempelvis när det gäller hur många förundersökningsledare och brottsplatsundersökare som utbildas. Detta visar sig sedan i att resultaten skiftar mellan myndigheterna.

Min slutsats är att det uppenbart finns vad som brukar kallas en utvecklingspotential. Låt oss ta den tillvara. Vi kan prestera mer om alla fullt ut använder de metoder och verktyg vi har och lär av de myndigheter som lyckas bäst. Som ett exempel kan jag påminna om de rapporter som visar hur verksamhet i en del myndigheter förbättrats med fler lokala brottsplatsundersökare.

Vi måste också bli bättre på att informera brottsutsatta om hur deras ärenden hanteras. Nu kan det vara svårt att förstå vad som händer steg för steg och kan vi inte lösa ett ärende borde vi kunna förklara varför på ett begripligt sätt. På nationell nivå förbättrar vi nu informationen till brottsutsatta och det kan vi jobba med även lokalt.

Kort sagt måste 2012 bli ett år då vi utvecklar vårt arbete mot mängdbrott – såväl genom särskilda satsningar som genom att uträtta mer med vad vi redan har. Ingen av oss vill höra talas om fall där mer kunnat göras och alla vill vi se att fler brott klaras upp.

Jag vet att svensk polis har den inneboende kraften att utveckla och förbättra arbetet mot mängdbrott. Det är upp till oss att visa att så är fallet.

För övrigt...
… visar svensk polis upp en god sammanhållning i stödet till den skånska polisens arbete i Malmö.