Nya lagen värnar personlig integritet

Med den nya polisdatalagen får vi en lagstiftning som tillåter mer. Våra möjligheter att samarbeta ökar, menar Kristina Hallander Spångberg, jurist på gränspolisenheten vid länskriminalen i Malmö.

– Syftet med den nya polisdatalagen är att ge oss verktyg för att på ett effektivt sätt behandla personuppgifter i vår brottsbekämpande verksamhet, samtidigt som den personliga integriteten ska skyddas. Jag tycker att den nya lagen lyckas med sin ambition inom de flesta områden,säger Kristina Hallander Spångberg.

En av fördelarna med den nya polisdatalagen är att det räcker att titta i en och samma lag för att se vilka regler som gäller i den brottsbekämpande verksamheten. 

Lagen möjliggör för andra

Den nya lagen möjliggör för andra än de som arbetar vid en kriminalunderrättelsetjänst att behandla uppgifter i underrättelsesyfte. En sådan möjlighet som Kristina Hallander Spångberg pekar på är att enskilda närpolisområden skulle kunna utbyta information och undersöka lokala problem. 

Begreppet särskild undersökning försvinner med den nya lagen.
Polisen kommer när lagen trätt i kraft även att kunna använda digitalkamera i sitt spaningsarbete utan att behöva inleda en särskild undersökning.

– Man kan till exempel ta ett stort antal bilder och därefter gå igenom materialet och välja bort det som inte är relevant.

Huvudregeln är att uppgifter som samlas in i samband med förundersökningar blir tillgängliga i den brottsbekämpande verksamheten under högst fem år.  Uppgifterna kan därefter begäras ut från arkivet om förundersökningen återupptas. 

– En person får inte vara sökbar som misstänkt efter det att en förundersökning har lagts ned, om åtalet lagts ned eller om personen frikänts. 

Den nya lagen ger ett tydligt stöd för samarbete med olika myndigheter, till exempel informationsutbyte med tullen, åklagarmyndigheten och rättsmedicinalverket. 

–Polisen kan få information från andra brottsbekämpande myndigheter men man har också möjlighet att dela med sig av sina kunskaper. 

Brister i lagen

En brist i den nya lagen är enligt Kristina Hallander Spångberg att man inte får använda känsliga personuppgifter som sökbegrepp. Det kan exempelvis gälla uppgifter om sexuell läggning eller etnicitet.

–Sådana uppgifter kan vara mycket betydelsefulla för att lösa ett brott, men tyvärr har lagstiftarna ansett att möjligheten att söka på sådana kriterier skulle vara ett för stort intrång i den personliga integriteten. Jag håller inte med men nu får vi arbeta efter den lagstiftning som finns, och allt annat tycker jag är bra i den nya lagen.