Så används kognitiv intervju i polisförhör

Forskning visar att starka minnen ofta består av känslor, ljud, dofter och andra sinnesintryck. I en kognitiv intervju används rönen för att underlätta för personer att minnas.

Poliser intervjuFör sju år sedan var kriminalinspektör Mats Antonsson med om att lösa fallet med den kidnappade vd:n för Siba, Fabian Bengtsson. Han använde sig av sin erfarenhet, tålamod och kognitiv intervjuteknik.

Fabian Bengtsson släpptes fri i Slottsskogen en tidig morgon, efter att ha varit instängd i en låda i 17 dagar i en lägenhet i centrala Göteborg. Förhörsuppdraget gick till Mats Antonsson, med över 20 års erfarenhet av grova brott. Idag är han utredare på Kalla fall-gruppen på grova brottsroteln vid Polismyndigheten i Västra Götaland.

– Vi hade tre dialogförhör, det första på sjukhuset i fyra timmar. Det andra skedde nästa dag och ett tredje några dagar senare. Det fanns ett starkt tryck på mig att komma med konkreta uppgifter och göra en ordentlig kartläggning. Jag lät Fabian Bengtsson hållas, mitt bidrag var att ge honom tid att prata, minns Mats Antonsson.

Ljud- och synintryck

Under förhören berättade Fabian Bengtsson om mängder av sinnesintryck han fått under fångenskapen. Modern psykologisk forskning visar att minnen av sinnesintryck fungerar som draghjälp åt andra minnen.

– Jag började med att be honom sluta ögonen och luta sig tillbaka. Under fångenskapen var hans ögon förtejpade, men han kunde genom en liten glipa i tejpen se att tapeterna hade medaljonger. Han kunde också minnas glassbilens signaler med jämna mellanrum, regndroppar och mopeder som startade, berättar Mats Antonsson.

Detaljerna hjälpte polisen att lokalisera var i Göteborg Fabian Bengtsson suttit fången. Där fann man en av kidnapparna, som erkände direkt, men som vägrade berätta något om sin yngre kompanjon. Honom hittade polisen senare i Köpenhamn, där han kunde gripas.

Bandar alla förhör

Mats Antonsson använder sig ofta av tekniken att låta den hörde berätta fritt, en av delarna i den kognitiva intervjun.

– Det fria berättandet är en urgammal förhörsteknik bland poliser och inget nytt. Jag är känd för att dokumentera mycket och det gjorde jag också med Fabian Bengtsson. Man behöver banda, det är det som gäller. När man bara skriver ner, blir förhöret smalt. Dikterar man blir det blommigare, men när man bandar kan det få blomma fullt ut. Då kan du efteråt höra saker som inte kommer med när du skriver eller dikterar, säger han.

Idag är det ovanligt att förhörsledare bandar förhör, i så fall får de skriva ut dem själv. Det finns det oftast inte tid för.

– Psykologer säger att man inte ska hoppa mellan olika incidenter i förhöret. Då blir det en resa bort från minnena. Det gäller att vara koncentrerad, när man går tillbaka och frågar om, säger Mats Antonsson.

Den förhörde gör jobbet

Efter förhören ombads Fabian Bengtsson att skriva dagbok om sina upplevelser. Mats Antonsson fick en 50 sidor tjock lunta med massor av detaljer i sin hand.

En förutsättning för ett positivt resultat vid alla förhör är ett gott
klimat mellan den hörde och förhörsledaren, oavsett brottets art.

Pär Anders Granhag, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, forskar på psykologi i brottsutredningar och kognitiv intervju.

– Det är den förhörde som ska göra det mesta av jobbet, och inte som det ibland blir, att det är förhörsledaren som är den mest aktive och den andre förblir passiv under hela intervjun, säger han.

Mats Antonsson är av samma åsikt.

– Det är viktigt att skapa en bra relation, visa intresse för människan, bjuda på kaffe. Den som sitter där måste få förtroende för en, för att orka berätta. Den förhörde ska få tid att vara tyst. Jag kanske pratade fem procent av tiden med Fabian Bengtsson, resten var hans, berättar Mats Antonsson.

Använd delar av metoden

Forskare och poliser är eniga om att det fungerar utmärkt att plocka ut och använda delar av metoden.

– Vissa tror att man antingen använder sig av alla steg eller så struntar man helt i tekniken. Ett sådant ”allt eller inget”-resonemang är olyckligt. Den kognitiva intervjun bör istället ses som en verktygslåda, där några verktyg är mer lämpade för en viss situation. Andra situationer kräver verktyg av helt andra slag, säger forskaren Pär Anders Granhag.

Vissa delar funkar inte

Ola Kronkvist, polis, doktorand och lärare vid polisutbildningen i Växjö, är inte odelat positiv till alla metodens moment.

– Ibland presenteras kognitiv intervju mer som en religion än som minnesstödjande tekniker som kan användas tillsammans. Vissa delar funkar inte alltid i praktiskt polisiärt arbete. Men den kognitiva intervjun är inte huggen i sten, den utvärderas och revideras löpande, säger han.

När blivande poliser studerar kommunikation, minnes- och perceptionspsykologi vid polisutbildningen, berörs flera moment i den kognitiva intervjun.

Enligt Ola Kronkvist får de en föreläsning, läser litteratur om metoden och gör ett antal övningar. Fortbildning för yrkesverksamma poliser sker ofta ute på myndigheterna.

– Grundläggande kunskap om hur minnet fungerar kan hjälpa oss att utforma effektiva minnesunderlättande intervjutekniker. Kan vi hjälpa vittnen att minnas mer, kommer vi också att kunna lösa fler brott, säger Pär Anders Granhag.

 

Vad är kognitiv intervju?


1. Mental återetablering.
a) Den hörde berättar, gärna med slutna ögon, om de yttre förutsättningarna när händelsen inträffade. Var befann hon sig, vad gjorde hon före händelsen, minns hon smaker, lukter, ljud?
b) Den hörde återskapar de inre känslorna vid händelsen. Hur kände hon sig, hur tänkte hon?
Ovanstående ska ske innan den hörde börjar berätta om själva händelsen.

2. ”Berätta allt du kan komma ihåg.”
Den hörde berättar allt som hände, utan att sålla, stort som smått. Mindre väsentlig information kan leda till väsentliga minnen.

3. Uppmuntra till fri återgivning och identifiera nyckelsekvenser.
Den hörde uppmuntras att berätta med egna ord utan att avbrytas. Förhörsledaren ingriper så lite som möjligt och låter även den hörde vara tyst i perioder. Förhörsledaren noterar extra intressanta delar av berättelsen, nyckelsekvenser.

4. Tömma ut nyckelsekvenser.
Förhörsledaren återkommer till nyckelsekvenserna. Öppna frågor ställs och en sekvens i taget bearbetas och töms. Undvik att hoppa fram och tillbaka.

5. Skifta perspektiv.
Den hörde kan ha flyttat på sig och sett händelsen från fler än ett håll. Be den hörde beskriva vad hon sett från de olika vinklarna.

6. Skifta kronologi.
Som ett komplement till att händelsen berättas från början till slut, kan den hörde berätta den baklänges. Då kan saker som annars missats komma fram.

Källa: Pär Anders Granhag