21 polismyndigheter blir en

Slå ihop polismyndigheterna, Rikspolisstyrelsen och SKL till en polismyndighet och gör Säkerhetspolisen fristående. Det föreslår polisorganisationskommittén, som på uppdrag av regeringen har utrett hur polisen ska bli effektivare.

PoliserUnder ett och ett halvt år har polisorganisationskommittén arbetat med utredningen En sammanhållen svensk polis. Den 30 mars presenterade den sitt förslag.

Uppdraget från regeringen var öppet formulerat och bestod egentligen av två frågor: att undersöka om polisorganisationen utgör ett hinder för polisens utveckling, och om så var fallet att komma med förslag som tar bort de hindren.

Kommittén kom fram till att en helt ny organisation behövs och föreslår att den ska vara på plats i januari 2015.

– En viktig utgångspunkt för arbetet var hur de anställda själva upplever att organisationen fungerar, säger Nils Öberg, generaldirektör för Kriminalvården och ordförande i polisorganisationskommittén.

Otydliga ansvarsförhållanden

Kommittén har besökt alla polismyndigheterna och pratat med polisledningen, polisstyrelserepresentanterna och företrädare för personalorganisationerna.

– Vi har också haft kontakt med andra delar av rättsväsendet – inte minst åklagarväsendet som ju är beroende av polisens resultat, säger Nils Öberg.

De problem som kommittén sett handlar framför allt om att det saknas en nationell beslutskraft. De många olika nivåerna inom svensk polis leder till otydliga ansvarsförhållanden. Man vet inte vem som i slutändan har ansvar för vilken uppgift.

– För oss har det varit tydligt att ingen egentligen kan ta ansvar för helheten. Det är inte så att ingen vill, men det är praktiskt närmast omöjligt, säger Nils Öberg.

Olika förutsättningar

Kommittén anser också att de 21 polismyndigheterna är för många. Nils Öberg beskriver dem som en brokig skara. Alla har samma uppdrag och förväntas ha samma förmåga att lösa det, men deras förutsättningar är radikalt olika – inte minst på grund av storleksskillnaderna.

Enligt förslaget ska den nya polismyndigheten ledas av en rikspolischef som utses av regeringen. Polismyndigheten ska ansvara för all polisverksamhet i landet med undantag för Säkerhetspolisens ansvarsområden.

Rent organisatoriskt ska myndigheten bestå av ett huvudkontor, en nationell operativ avdelning (ungefär som dagens Rikskriminalpolis), SKL och en avdelning som utreder anmälningar mot polisanställda (dagens internutredningsverksamhet).

Tydlig ansvarsfördelning

Polismyndigheten ska vara geografiskt indelad i lika stora polisregioner som ska ledas av regionpolismästare. Polisregionerna ska i sin tur vara geografiskt underindelade.

– Det lokalt bedrivna polisarbetet är själva basen för en organisationsförändring, säger Nils Öberg.

– Polisens beslutsstrukturer ska byggas underifrån och uppåt genom att befogenheter ska finnas på lägsta ändamålsenliga nivå. Långtgående delegation är nödvändigt främst vad avser polisoperativt arbete.

Det ska finnas en tydlig uppgifts- och ansvarsfördelning mellan polisregionerna, och mellan dem och den nationella nivån.

Kontaktpunkt för allmänheten

Kommittén föreslår även något som inte finns idag: En kontaktpunkt för allmänheten.

– Det finns ett behov av en lättillgänglig och väl känd kontaktpunkt för allmänheten vid polismyndigheten. Den bör finnas på nationell nivå och i varje polisregion, säger Nils Öberg.

– Vi tänker oss att enskilda personer på ett enkelt sätt kan framföra både positiva och negativa synpunkter som rör polisverksamheten.

Det kan, menar han, motverka det faktum att missnöje i största allmänhet idag ofta hamnar på internutredningsverksamheten.

Säpo fristående

Kommittén vill också inrätta ett fristående granskningsorgan för tillsyn över polismyndighetens och Säkerhetspolisens verksamhet.

Varför Säkerhetspolisen bör bilda en fristående myndighet motiverar Nils Öberg med att det är svårt att få in den i en enmyndighetsstruktur.

– Annars hade Säkerhetspolisen blivit en avdelning på huvudkontoret. Det är en främmande lösning för en organisation med så många anställda och som har en fristående funktion.

Samverkan mellan polis och kommun ska stärkas. Kommittén vill införa en skyldighet för polismyndigheten att samverka på lokal nivå för att öka det lokala engagemanget, tryggheten i lokalsamhället och för att minska brottsligheten.

Insynen ökar

Den nya organisationen ger en framtida rikspolischef möjlighet att ta ett helhetsansvar, säger Nils Öberg, samtidigt som regeringen får möjlighet att utkräva ansvar.

– Insynen och kontrollen över polisverksamheten stärks avsevärt. Spridning av nationella arbetsmetoder underlättas, det lokala arbetet stärks och skillnaderna mellan landets olika delar jämnas ut. 

 

Polisorganisationskommittén


Består av 13 ledamöter. Alla riksdagspartier är representerade. 

Föreslår att en genomförandeorganisation inrättas för att genomföra förändringarna i förslaget. 

Har bett regeringen om tilläggsdirektiv för att fortsätta arbeta med förslagen om att Säkerhetspolisen ska bli fristående och att skapa fristående tillsynsorgan.