Avslöja lögnen om eftersupning

För att undkomma misstanke om rattfylleri hävdar vissa bilförare att de druckit alltihop efter bilkörningen. Att skylla på ”eftersupning” har blivit en allt vanligare ursäkt – som ibland godtas av polisen.

Monica Ivert
Monika Ivert

Den klassiska bilden är en onykter man som kört av vägen med sin bil. Ingen har sett själva körningen, men ett vittne som kommer till platsen misstänker att mannen är berusad och kontaktar polisen. När patrullen anländer sitter mannen fortfarande kvar i sin bil, uppenbart påverkad. Mannen förklarar att han varit nykter under bilfärden – men tagit sig en ”styrketår” i väntan på polisen.

– Tyvärr släpper en del kolleger ärendet redan där, eftersom de tror att uppgiften om eftersupning är svår att motbevisa, säger Monika Ivert, polisinspektör vid Alingsåspolisen.

 

Även vanliga Svensson skyller på eftersupning

I genomsnitt en gång i månaden får Monika Ivert ett liknande fall på sitt bord. Och vad som bekymrat henne mycket är att det inte bara är vaneförbrytare som vet vad de ska säga till polisen, som skyller på eftersupning – utan även vanliga Svensson. Det verkar snarare som om alla känner till hur de ska försöka slinka undan lagföring och straff för rattfylleri.

– Men det går att komma åt problemet med några enkla medel som jag gärna vill dela med mig till mina kolleger.
Monika Ivert har inte bara fördjupat sig i ämnet under sitt arbete vid polisen i Alingsås, utan har även skrivit en uppsats om eftersupning under sin utbildning till kvalificerad förundersökningsledare. Hon berättar att hon fångades av problematiken redan under sin första tid som trafikutredare 2003.

– Ganska snabbt kom det upp ett misstänkt rattfylleriärende, där bilföraren hävdade att han druckit alltihop efteråt, berättar hon.

Dubbla urinprov avslöjar sanningen.Finns bra arbetsmetoder och rutiner

Numera har Monika Ivert inga större bekymmer med att påvisa en uppenbar lögn. Hemligheten lyder: observanta poliser och dubbla urinprov från den misstänkte. Sedan de nya arbetsmetoderna infördes i Alingsås kan inte Monika Ivert påminna sig en enda misstänkt rattfyllerist som klarat sig undan med att skylla på eftersupning. Systemet är i princip vattentätt, säger hon.

– Rutinen med dubbla urinprov har egentligen funnits länge hos polisen, men tyvärr är det alldeles för få som har kunskap hur man använder dem, säger hon. 

Urinprov visar vad som fanns i blodet två timmar tidigare

På polisstationen i Alingsås har det däremot blivit en vana att alltid ta två test på den som misstänks för rattfylleri. Monika Ivert stödjer sig på rättskemisten Fredrik Kugelbergs kunskaper när hon förklarar hur promillehalten i urin, till skillnad mot ett blodprov, mäter vad personen hade i blodet för ungefär två timmar sen, och inte vad hon eller han har för tillfället.

– Om exempelvis Kalle körde i diket klockan åtta på kvällen, och vi tar ett urinprov klockan 22.00, kan vi bevisa att han faktiskt var berusad när olyckan hände.

Urinprov nummer två, som tas ungefär en timme senare, bör därför visa på en sjunkande promillehalt. Såvida inte Kalle varit sanningsenlig när han hävdat eftersupning.

– Om det verkligen hade varit sant att han druckit alltihop efter bilkörningen, bör det första urinprovet i princip vara på noll, medan det andra visar på en stigande promillehalt.

Viktigt med iaktagelser

För att få ännu mer på fötterna, har Monika Ivert drillat poliserna i yttre tjänst. Som först på plats efter en olycka kan de genom enkla iakttagelser, som om det finns tomflaskor eller burkar i bilen, skriva en rapport som är guld värd när det är dags för ett förhör.

– Om Kalle påstår att han druckit öl i bilen, borde det ju finnas tomburkar någonstans. Och om han säger att någon annan kört bilen, så kanske hans fotspår finns utanför passagerardörren? 

Önskar lagändring av rattfyllerilagen

Fast allra helst skulle Monika Ivert se att Sverige fick en liknande rattfyllerilagstiftning som den i Norge. Där står klart och tydligt
”... att en förare av motordrivet fordon inte får dricka någon alkohol eller ta annat berusande medel under sex timmar efter körningen, om han förstår eller borde ha förstått att det kan bli en polisutredning till följd av körningen.”

– Men förslaget om en lagändring har varit uppe vid fem tillfällen, första gången redan 1953. Ännu har ingen förändring kommit till stånd.   

Gör så här

På plats:

  1. Ta namn och telefonnummer till alla eventuella vittnen.
  2. Leta efter flaskor och ölburkar i och runt den misstänktes bil. Skriv i rapporten om ni hittar några, eller om ni inte gör det.
  3. Kontrollera fotavtryck runt bilen. Finns det några vid passagerarplatsen? Den misstänkte kan hävda att någon annan körde bilen.
  4. Har ni tid att hålla förhör, och den misstänkte hävdar eftersupning, försök att få denne att precisera hur mycket han/hon druckit och när. Varifrån kördes bilen, vid vilken tidpunkt? Var finns tomflaskor och ölburkar? Försök få fram så exakta upp-gifter som möjligt.

På stationen:

  1. Ta blodprov och urinprov på den misstänkte.
  2. Ta ytterligare ett urinprov efter en timme. 

Den som vill ha ytterligare information eller hjälp med specifika ärenden är välkommen att kontakta Monika Ivert, som kan nås på
monika.ivert@polisen.se.

Uppmaningen gäller både förundersökningsledare, utredare och kolleger i yttre tjänst.