Följ med ner i Palmearkivet

225 hyllmeter med dokument. Under åren har Palmeutredningen växt till en av de största i världen. Inför 25-årsdagen av mordet har allt material sorterats och gjorts mer överskådligt.

Arkivarierna sorterarFörst tar de hissen flera våningar ner från dagsljuset till underjorden. Sedan går de genom kala korridorer där tjocka rör löper längs väggarna. Vid en fyra decimeter tjock larmad röd säkerhetsdörr är de framme.

Det som möter dem när de öppnar dörren är inte längre travar av pärmar och papper. Så såg Palmearkivet ut under många år och det växte ständigt. Det växer fortfarande. Numera är utredningens alla hyllmeter med arkivmaterial prydligt ordnade. Ljud- och bildfilerna är digitaliserade. Alla dokument finns i arkivboxar och tydliga etiketter visar innehållet.

"Väldigt spännande"

Bakom nyordningen står Tina Rosenthal, arkivarie som lett arkivprojektet och Jonas Englund, arkivassistent på Rikspolisstyrelsen. Sedan början av 2009 har de ägnat en stor del av sin arbetstid åt att gå igenom allt material, kategorisera det och se till att det hamnat på rätt ställe i arkivet. De har också upprättat en arkivförteckning som gör det lätt att söka bland det arkiverade materialet.

– Det har varit mycket jobb. Vissa delar har gått snabbt, medan andra hyllmeter har varit svåra för oss att placera rätt. Men Palmemordet har intresserat mig länge, så det har varit väldigt spännande, säger Jonas Englund.

Tina Rosenthal håller med.

– Det har varit intressant att jobba med en utredning som har påverkat Sverige så mycket, och roligt att jobba tätare ihop med poliser än vad vi brukar, säger hon.

Till sin hjälp har de haft kriminalinspektör Per Karlsson, utredare i Palmegruppen.

– Vi har fått en helt annan överblick av materialet i arkivet, säger Per Karlsson.

Störst i världen

Arkivmaterialet har flyttats runt i polisens lokaler ett antal gånger.

– Varje person har haft sin egen ordning, säger Jonas Englund.

Palmeutredningen är också ovanligt stor. En normal utredning utgör ett par hyllmeter och får ett eget diarienummer, men Palmeutredningen tilldelades efter några år ett eget arkiv.

− Trots det stora materialet har vi aldrig haft några problem att hitta dokument. Dessutom har vi alltid kunnat söka i utredningen via datorn, säger Per Karlsson.

För 15 år sedan menade en bedömare att utredningen hade vuxit om både den kring mordet på John F Kennedy och flygplansattentatet i Lockerbie i storlek. En annan jämförelse är att om en erfaren jurist skulle skumma 300 dokument per dag, sju dagar i veckan, skulle det ta tio år att gå igenom allt.

Enormt inflöde

Särskilt de första åren efter mordet var inflödet av handlingar enormt. Många tips kom in och flera arbetsgrupper jobbade med stora mängder material.

– Fortfarande 1992 när jag började i Palmegruppen kom det in många tips. Vi var ungefär 25 poliser och vi producerade handlingar löpande, säger Per Karlsson.

När preskriptionstiden av mordet närmade sig var Rikskriminalpolisen angelägna om att strukturera arkivet bättre. Hade utredningen lagts ner skulle det troligen ha betytt en anstormning av förfrågningar om att få ut handlingar och då vore det nödvändigt att snabbt kunna hitta bland alla papper. Men så beslutade riksdagen om en lagändring och preskriptionstiden för mord togs bort den 1 juli 2010.

Även om utredningen lever vidare har arbetet med att ordna och förteckna varit värdefullt, menar Tina Rosenthal.

– Om tio år skulle det ha varit för sent, snart har alla utredare som har jobbat med Palmemordet slutat. Vi har varit beroende av personer som känner igen materialet och kan de olika spåren, säger hon.

− Vid ett tillfälle var vi tvungna att kontakta en pensionerad kommissarie.

22 terrabite

En annan brådskande del av arkivariernas uppdrag har varit att ta hand om alla ljud- och videoupptagningar i samband med till exempel förhör och rekonstruktioner. Efter alla år riskerade banden att förstöras och behövde konverteras till modern teknik. En arkivassistent strukturerade och märkte upp ljudbanden som överlämnades till Säpo för digitalisering och videobanden till Statens kriminaltekniska laboratorium. Elva och en halv hyllmeter med ljud- och videoband blivit till 22 terrabite digitalt material.

Vi lämnar källarutrymmet. Den röda dörren slår igen med en lätt ekande smäll. Mordgåtan är fortfarande olöst.

– Jag förstår att man kan undra ”vad ska vi med allt detta”, men jag tänker inte så. Det har ingått i utredningen och man kan aldrig veta vad forskare i framtiden vill kunna plocka fram, säger Jonas Englund.

Om Palmearkivet

Materialet i källararkivet, runt 125 hyllmeter, som nu har sorterats är sådant som utredarna inte behöver för stunden.

Exempel är inkomna handlingar som tips, skrivelser, förhör, registerslagningar, kopior av förundersökningsprotokoll, förfrågningar om att ta del av allmänna handlingar, ljud- och videoband och kartor.

Det aktiva utredningsmaterialet, runt 100 hyllmeter, har utredarna i dubbla uppsättningar i ett närarkiv intill sina arbetsrum. En tredje uppsättning förvaras av säkerhetsskäl i källararkivet.

Kulorna från mordvapnet och paret Palmes kläder förvaras på Statens kriminaltekniska laboratorium.

Även om mordet hade preskriberats hade mycket material fortsatt att vara sekretessbelagt. Personsekretess och sekretess som rör rikets säkerhet gäller i 70 år. Sekretessen som rör rikets säkerhet kan förlängas ytterligare.

Under arkivarbetet har ingen gallring av materialet skett.