I FN:s tjänst

I en sandig barackanläggning utanför Juba i Sydsudan arbetar den svenska polisen Lena Bengtsson som internutredare inom FN. Vi följde med henne en vanlig, het dag i den afrikanska öknen.

 Det stora FN-området i utkanten av flygplatsen i Juba är precis som vilken militäranläggning som helst. Baracker, stora AC-aggregat och långa rader av vita Land Cruisers. Bakom sandfyllda lådor som skydd mot beskjutning arbetar Lena Bengtsson, tjänstledig polis från länskriminalen i Stockholm, som internutredare inom den väldiga FN-organisationen.

Under 2010 genomförde hennes enhet SIU, Security Investigation Unit, 600 utredningar bara i Juba.

– Det kan röra sig om allt från trafikolyckor, stölder, prostitution, maktmissbruk och korruption, säger Lena Bengtsson.

Totalt är drygt 14 000 personer knutna till FN-insatsen i Sudan. På anläggningen i Juba bor omkring 1 400 internationella och nationella medarbetare. Här har Lena Bengtsson bott i snart fyra år.

– Här finns egentligen allt man behöver men i längden kan det bli rätt långsamt, säger hon.

Intresset för att arbeta utomlands har följt med sedan hon gjorde FN-tjänst första gången, på Cypern 1993. Efter kriget på Balkan tjänstgjorde hon som så kallad police monitor och human rights officer och försökte bland annat hjälpa flyktingar på en förläggning i Bosnien. Sedan 2003 har hon i princip haft sand i skorna från morgon till kväll.

– Jag kom till den lilla staden Kadulgi i södra Sudan 2003. Där tjänstgjorde jag som liaison officer och rådgivare åt ett femtiotal medarbetare.

Därefter fortsatte hon till Darfur i norr och jobbade med utbildning av omkring 1 600 poliser från den Afrikanska unionen, AU.

– I Darfur fick jag jobb inom UN Security och efter en utbildning tillträdde jag som internutredare. Det är en tjänst som både lockar och skrämmer, säger Lena Bengtsson och påtalar bristen på disciplinpåföljder inom FN-organisationen.

– Byråkratin i Sverige är bara en vindpust jämfört med det gigantiska FN-systemet.

Vid utkanten av anläggningen kör plötsligt en bil förbi i hög fart.

– Den där mannen har jag personligen tagit körkortet från och ändå kör han dagligen, både inom och utanför campen. Det är inte utan att man blir irriterad när inget händer.

Så fort det figurerar misstankar om en brottslig eller omoralisk handling som bryter mot FN:s regelverk träder Lena Bengtsson och hennes kollegor till verket. SIU genomför enbart administrativa utredningar och inga fullskaliga brottsutredningar.

– Ibland räcker det med att parterna talar med varandra för att oklarheter ska gå att reda ut. Speciellt när det gäller schismer mellan nationella och internationella medarbetare. Många gånger handlar det om språkproblem. Man förstod helt enkelt inte vad den andre menade.

Annat är det med prostitution och rent maktmissbruk.

– Det står klart och tydligt i vårt etiska program att FN-medarbetare inte får köpa sex eller missbruka sin position på något annat sätt. Det händer ofta att medarbetare anmäler varandra och då startar vi en utredning. Ibland bekräftas misstankarna men oftast är de svåra att bevisa, säger Lena Bengtsson.

I de fall där SIU hittar misstankar som tyder på någon form av övergrepp vänder de sig till nästa instans i utredningskedjan: Conduct & Discipline Unit, CDU. De kan bestämma om utredningsfasen ska fortgå på missionen eller om brottet är så allvarligt att det bör överlämnas till The Office of Internal Oversight Services, OIOS, som utreder allvarligare brott, som sexuellt utnyttjande, mutbrott och händelser som äventyrat andra människors liv och hälsa.

– Ett exempel kan vara en bilolycka ute på missionen. Föraren har kört av vägen, voltat och orsakat skador, kanske till och med dödsfall. Då börjar vi med att utreda vad som hänt. Det händer till exempel dagligen att förare är berusade.

Till sin hjälp har utredarna en digital billogg – bilens svarta låda. För att kunna starta bilen måste man som förare dra sitt körkort genom en kortläsare som därefter registrerar allt bilen utsätts för: förarens identitet, hastighet, körsträcka, tid i trafik och så vidare.

När utredningen är avslutad skriver Lena Bengtsson och hennes kolleger en rekommendation. På CDU granskar man sedan deras arbete och bedömer förarens ansvar. Efter det skickas underlaget till New York där man tar det slutgiltiga beslutet om eventuella åtgärder.

– Dessutom tillkommer ersättningskraven från både FN-organisationen och de människor som skadats, säger Lena Bengtsson medan vi promenerar mot hennes barackbostad.

Toalett och dusch finns i gemensamma lokaler i andra baracker och precis utanför ingången har trivselföreningen byggt ett uterum med prunkande grönska som lämpar sig för tidiga frukostar och sena samtal.

– På dagarna är det för varmt för att sitta här ute men just frukoststunden är perfekt. Då har solen ännu inte hunnit värma upp sanden, och lufttemperaturen är acceptabel.

Var sjunde vecka är all civil FN-personal i fält ledig och då passar Lena Bengtsson på att resa.

– När man arbetar som jag får man rätt många vänner från världens alla hörn. I mars var jag i Australien och hälsade på en polis som jag arbetade tillammans med på Cypern 1993. Man blir som en stor familj. Vi som varit ute på mission tillsammans håller ihop och kan förstå vad de andra varit med om.

Arbetet på missionen kan vara tärande och enligt Lena Bengtsson är det många som fastnar i negativa spiraler.

– Man kan inte åka ut på mission och söka sig själv. Du måste veta hur du reagerar på tristess, hur du trivs med att vara ensam och hur lätt du har för att ta kontakt med andra människor. Annars är det lätt att till exempel hamna i dagliga alkoholvanor, säger Lena Bengtsson.

– Det gäller att skaffa bra rutiner. Träning och umgänge med människor man gillar. Så länge man känner sig själv är det här världens bästa jobb.

100 svenska poliser tjänstgör utomlands

Rikskriminalpolisens utlandssektion ansvarar för svenska polisers deltagande i konfliktförebyggande samt freds- och säkerhetsfrämjande uppdrag.

Uppdragen – så kallade missioner – leds oftast av FN, EU eller Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Osse. För närvarande tjänstgör drygt hundra svenska poliser i 20 uppdrag spridda över 18 länder i bland annat Centralasien, Afrika, Mellanöstern, Sydamerika och på Balkan. Oftast arbetar de som rådgivare åt den lokala polisen.

Omkring 200 personer rekryteras till utlandsstyrkan varje år. De inkommenderas till Rikskriminalpolisen under missionen, som normalt pågår i sex månader med möjlighet till förlängning i ytterligare ett halvår.

Svenska poliser kan också söka sig ut i världen via Rikskriminalpolisens enhet för internationellt polissamarbete, IPO, som har sambandsmän i bland annat Tyskland, Turkiet, Colombia och Ryssland. Det finns också ett fåtal svenska poliser som tjänstgör på olika positioner inom Europol, Interpol, FN, EU och Osse.

Grundkrav för utlandsstyrkan

Heltidsarbete som polis.

Åtta års erfarenhet av polisyrket, polisutbildningen inräknad. Avsteg kan förekomma.

God fysisk och psykisk hälsa.

Möjlighet att tjänstgöra hela nätter.

Goda referenser.

Vidimerade kunskaper i engelska. Vissa missioner kräver också franska och spanska.

Dessutom ställs ofta ytterligare krav utifrån förhållandena i aktuella insatsen.

Så fungerar internutredning inom FN

Special Investigation Unit, SIU, utreder brott i det första skedet. Allvarligare brott lämnas över till Conduct & Discipline Unit, CDU, som fattar beslut om vidare utredning.

Än allvarligare brott, till exempel uppenbara sexköp, mutbrott och allvarliga stölder, går vidare till The Office of Internal Oversight Services, OIOS, för vidare utredning och åtgärd i intern eller civil domstol.

Hög dödlighet i Sydsudan

Sydsudan blev självständigt från Sudan den 9 juli 2011 då makten förflyttades från Khartoum i norr till Juba i söder. Men det är fortfarande oroligt i regionen och under sommaren blossade nya strider upp längs gränsen mellan länderna. I augusti dödades flera hundra personer i stamstrider som tros ha sin upprinnelse i en boskapsstöld.

Tolv svenska poliser i Sudan

FN stödjer det fredsavtal som signerades 2005 mellan Bashir i norr och SPLA i söder. Man ska ”observera och verifiera våldsamheter, krigsaktiviteter och bekräfta förekomsten av beväpnade grupper i regionen”.

I slutet av maj 2011 tjänstgjorde 10 352 uniformerade personer inom FN-insatsen i Sydsudan: 9 250 soldater, 465 militärobservatörer och 637 poliser. De understöds av en civil internationell personalstyrka på 970 personer, 2 812 lokalt anställda och 331 FN-volontärer. Sverige deltar med 12 poliser.

Läs mer: www.unmis.org.